Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas pÄ arbetsplatsen. Studiens frÄgestÀllning söker svar pÄ innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett mÄlstyrt bekvÀmlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frÄgor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i tvÄ kategorisystem.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna Ă€r nöjda med hur denna kommunikation tillĂ€mpas. Även synen pĂ„ Ă€rlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan Ă€rlighet och god intern kommunikation. Det jag ocksĂ„ vill fĂ„ ut av undersökningen Ă€r om teoretikerna och informanterna, med fokusering pĂ„ arbetstagarna, upplever en gemensam syn pĂ„ vad god intern kommunikation innefattar och om synen pĂ„ Ă€rlighet överensstĂ€mmer med varandra. Kort kommer jag ocksĂ„ jĂ€mföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.FrĂ„gestĂ€llningarna:? Vad Ă€r god intern kommunikation, vad Ă€r Ă€rlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete pĂ„ god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i sĂ„ fall hur Ă€r Ă€rlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete frĂ„n Göteborg, Norra Hisingen.

Uppsatsen undersöker hur personalen pÄ EknÀs ungdomshem upplever rÀttvisa pÄ sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anstÀllda varav 15st mÀn och 16st kvinnor. PÄ arbetsplatsen finns en hög sjukfrÄnvaro och hög personalomsÀttning som kan leda till ökad upplevelse av orÀttvisa. Trots detta har de anstÀllda ingen utbredd upplevelse av total eller allmÀn orÀttvisa, vissa saker upplevs mer rÀttvist medan andra saker upplevs mer orÀttvist. Personal upplever sig orÀttvist behandlade i situationer som hÀrrör till anstrÀngning, de tycker inte de fÄr de resurser de förtjÀnar eller kan pÄverka sin situation nÀr de anstrÀnger sig utöver det normala pÄ arbetsplatsen.

Att de anstÀllda Àr den största tillgÄngen i ett företag har nu blivit en sjÀlvklarhet. Framtida konkurrensförmÄga och utsikter för företaget ligger i hÀnderna pÄ dess anstÀllda. Kompetensutveckling och hantering, som rekrytering, utveckling och trÀning av de anstÀllda, anses vara betydande för ett företags chans att lyckas. Kraven pÄ kompetensförnyelse kan inte tillgodoses med enbart traditionell utbildning i form av kurser, seminarier eller studiecirklar. Kompetensförnyelse mÄste i stÀllet handla om att lÀra i arbetet, pÄ arbetsplatsen, genom att lösa problem i arbetsuppgiften.

Arbetsmiljöns utformning inom verksamheten har stort inflytande pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetsglÀdje. En arbetsmiljö som utgörs av ett fientligt klimat kan leda till konflikter i arbetsgruppen som vid otillrÀcklig hantering kan klassas som mobbning. Mobbning ses idag som ett vanligt förekommande arbetsplatsproblem inom sjuksköterskeprofessionen. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av mobbning pÄ arbetsplatsen. I denna integrerade litteraturöversikt ingick 14 artiklar av varierande metodologisk ansats vilka besvarade studiens frÄgestÀllningar om orsaker till mobbning, hur mobbning yttrar sig pÄ arbetsplatsen, konsekvenser för sjuksköterskan samt förebyggande och hantering av mobbning.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.

I en allt mer globaliserad vÀrld Àr det nödvÀndigt att mÀnniskor kan och har förmÄgan att jobba i andra lÀnder och med medarbetare som har en annan kulturell bakgrund.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka egenskaper som krÀvts för ett interkulturellt ledarskap hos ledare som jobbat utomlands och vad de lÀrt sig av sina erfarenheter under den hÀr tiden.Studien har haft en kvalitativ ansats dÀr insamlingen av empirin har skett pÄ ett av Sveriges största företag som nÀmns som "Koncernen" genom semistrukturerade intervjuer.Resultatet har visat att kommunikation spelar en mycket stor roll i detta avseende. Detta innefattar bÄde verbal och icke-verbal kommunikation. Viktiga egenskaper hos interkulturella ledare Àr bl.a. förmÄgan att vara öppen och social. Samtliga intervjupersoner ansÄg att vistelsen utomlands hade gjort att deras yrkesroll stÀrkts bÄde i yrkeslivet och i det privata..

Denna uppsats Àr en komparativ studie mellan svensk och norsk arbetslagstiftning. Arbetet belyser likheter och skillnader mellan lÀnderna i vad som utgör saklig grund för alkoholrelaterade uppsÀgningar. Vid en överskÄdlig blick mellan lÀndernas arbetslagstiftning Àr det mycket som kan förefalla lika dÄ den svenska lagen om anstÀllningsskydd ligger som förebild för den norska motsvarigheten arbeidsmiljÞloven. Vid en nÀrmare studie upptÀcker man dock skillnader i lÀndernas rÀttstillÀmpning gÀllande synen pÄ alkoholmissbruk pÄ arbetsplatsen. I Sverige görs det en skillnad mellan alkoholmissbruk av misskötselkaraktÀr och alkoholmissbruk av sjukdomskaraktÀr.

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.

Brist pÄ kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstÄnd som iblandfÄr allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstÄnd kan orsaka konflikter pÄarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rÀtta till det som gÄtt feloch de kan ocksÄ medföra sÀkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar ocksÄ vÄrarelationer pÄ arbetsplatsen.Detta arbete utgÄr frÄn utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet pÄ liknande sÀtt. Om inte; i sÄ fall pÄvilka sÀtt?Med hjÀlp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som pÄverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förstÄelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse stÄr begreppens betydelse.

I denna C-uppsats studerar vi, utifrÄn ett sociologiskt perspektiv, vilka de organiserade ritualerna Àr, vilka funktioner dessa ritualer kan ha samt vilken betydelse ritualerna har för medarbetarens gemenskap och tillhörighet pÄ arbetsplatsen. Detta gör vi genom att undersöka medarbetares kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatser. UtifrÄn en kvalitativ forskningsansats har vi genomfört tio intervjuer med anstÀllda pÄ olika företag för att samla in det empiriska materialet. Trice och Beyers Ritual Taxonomi samt Collins teori om Interaktions ritualer och Emotionell energi har anvÀnds för att förklara och ge en djupare förstÄelse för ritualer och medarbetarnas kÀnsloupplevelser i samband med ritualer pÄ arbetsplatsen. I resultatet presenteras tre klassificeringar av ritualer som organisationer anordnar vilka i sin tur ger upphov till kÀnsloupplevelser som beskrivs av medarbetarna.

En stor del av livet spenderas pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen Àr bra. Konflikter anses vara nÄgot negativt och kan leda till stress och frÄnvaro, men det Àr de olösta konflikterna som Àr problemet. Chefen Àr den som ska vara förebilden pÄ arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. MÄnga chefer tycker att konflikter Àr besvÀrande och anser sig inte vara tillrÀckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen Àr: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet Àr att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Denna studie handlar om mÄngfald i arbetslivet. Syftet med studien Àr att identifiera olikadefinitioner och förhÄllningssÀtt till fenomenet mÄngfald pÄ arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats anvÀnds för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mÄngfaldsplaner frÄn olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar frÄn DN och talarforumsamt en handbok om mÄngfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjÀlp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mÄngfald bÄde pÄ arbetsplatsenoch generellt i samhÀllet. Studieresultat visar att det finns tvÄ skilda sÀtt att definiera mÄngfald pÄ:1) i termer av mÀnniskors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av mÀnniskorsindividuella egenskaper och kompetenser.

NÀr en organisation inför distansarbete blir tillfÀllena till kommunikation ansikte mot ansikte pÄ arbetsplatsen mer begrÀnsad Àn tidigare.I denna undersökning har jag dÀrför studerat hur kommunikationen pÄverkas vid införande av distansarbete i en organisation. Jag har undersökt bÄde den informella och den formella kommunikationen och kommunikationen mellan medarbetare och mellan medarbetare och chefer. För att fÄ fram information, har jag gjort en litteraturstudie samt intervjuer.Jag har dels studerat organisationer som har infört distansarbete för att fÄ fram deras erfarenheter av hur kommunikationen har pÄverkats av distansarbete. Dels har jag Àven studerat organisationer som inte infört distansarbete för att ta reda pÄ deras Äsikter avseende kommunikationen vid distansarbete.Med min undersökning som grund anser jag att det Àr viktigt för organisationen att noga gÄ igenom de förÀndringar som kommer att ske vid införande av distansarbete och ha klara riktlinjer för hur kommunikationen skall ske..

I dagens samhÀlle har det blivit allt vanligare att anstÀllda upplever stress pÄ arbetsplatsen, pÄ grund av att de upplever för mycket ansvar och krav pÄ sitt arbete. Syftet med examensarbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt anstÀllda upplever att lÄngvarig stress pÄ arbetsplatsen kan pÄverka deras hÀlsa och hur lÄngvarig stress kan förebyggas. Den kvalitativa datainsamlingen anvÀndes för att genomföra studien vilket var stödjande för att förtydliga deltagarnas tankar och upplevelser kring fenomenet lÄngvarig stress. Semistrukturerade intervjuer skedde. Intervjuer skedde med tre anstÀllda frÄn olika företag men med samma anstÀllnings position.