Dagens sjuksköterskor arbetar i en tid dÄ utvecklingen gÄr otroligt fort fram och de förvÀntas hÄlla sig à jour med den senaste forskningen. Samtidigt Àr arbetsbelastningen hög dÄ nedskÀrningar och ökat patienttryck prÀglar sjukvÄrden, vilket resulterar i att kunskapsutvecklingen alltför ofta hamnar i skymundan. Hur hanterar nyutexaminerade sjuksköterskor denna situation efter att ha genomgÄtt en utbildning som till stor del fokuserar och baseras pÄ forskning? Vilka möjligheter och förutsÀttningar har sjuksköterskan att öka sin kunskap pÄ arbetsplatsen? Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnds och finns det möjlighet att implementera de nyförvÀrvade kunskaperna i verksamheten? Syftet med studien var att belysa om och hur det skapas förutsÀttningar för kunskapsutveckling för nyutexaminerade sjuksköterskor och vilka möjligheter som ges samt hur sjuksköterskorna ökar sin kunskap kring omvÄrdnad. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor pÄ ett sjukhus i södra Sverige.

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

Det har aldrig varit sÄ lÀtt att uttrycka sin Äsikt och samtidigt sÄ svÄrt att faktiskt göra sin röst hörd som det Àr idag. För att nÄ ut med sin Äsikt mÄste man uttrycka sig pÄ rÀtt sÀtt och i rÀtt forum. Den hÀr uppsatsen granskar hur man kan pÄverka en samhÀllsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnÄ en förÀndring som kommer frÄn publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att pÄverka jÀmstÀlldhet inom svenskt nÀringsliv. Analysen ÄskÄdliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jÀmstÀllt nÀringsliv med utgÄngspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders.

Denna studie undersöker hur anstÀllda upplever att arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) pÄverkar lÀrandet pÄ arbetsplatsen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur arbetet med CSR upplevs pÄverka lÀrandet inom en organisation. Studien grundar sig pÄ kvalitativ forskningsintervju  med fem anstÀllda pÄ ledningsnivÄ inom fem olika organisationer. De fem anstÀllda som intervjuas arbetar alla med ansvar för CSR inom medelstora till stora organisationer som uttalat arbetar med CSR. De teoretiska utgÄngspunkter som anvÀnds i studien Àr frÀmst Per-Erik Ellströms perspektiv pÄ lÀrande i arbetslivet och denna anvÀnds Àven som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet.Genom den utförda undersökningen framgÄr det att CSR faktiskt pÄverkar lÀrandet inom en organisation.

SammanfattningDenna studie syftar till att undersöka autonoma och kontrollerade motivationsfaktorers förekomst hon erfarna respektive oerfarna anstÀllda inom sÀljande organisationer. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer som grund. Tre olika sÀljande företag och fem anstÀllda pÄ varje företag valdes ut för att utföra denna flerfallsstudie. Materialet analyserades sedan genom en abduktiv analysmetod i form av Well Grounded Theory.Resultatet visade vissa samband mellan sÀrskilda motivationsfaktorer hos de erfarna anstÀllda respektive de oerfarna. GrÀnsen för att vara erfaren anstÀlld Àr dragen vid 7 Är pÄ arbetsplatsen.

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det Àr en strategisk frÄga för apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer pÄ den svenska apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter frÄn respektive apotekskedja för att komplettera material till studien bestÄende av sekundÀrdata. Studien har visat pÄ att det har betydelse om apoteket i frÄga Àr statligt Àgt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten pÄ vissa skillnader dem emellan.

Konsulter Àr i stort behov av god kommunikation med sina kunder. En utvÀrdering av Ätta konsultföretag i Stockholmsregionen har utförts vad gÀller deras förmÄga att hantera kommunikation mellan konsult och kund pÄ ett optimalt sÀtt. Grunden till kandidatarbetet har utförts gemensamt med ytterligare tre studenter genom att utföra en litteraturstudie för att fÄ fram en teoretisk referensram. Fokus har lagts kring de tvÄ individuellt intervjuade företagen, WSP Sverige AB och Semcon Caran AB.BÄda företagen Àr vÀl medvetna om betydelsen för god kommunikation och strukturerat förberedande arbete samt vÀlmÄende för deras anstÀlldas kompetens. Stort ansvar överlÀmnas till konsulterna frÄn uppdragsstart tills dess att arbetet har avslutats.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

 Stress och symtom pÄ stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hÀlso- och sjukvÄrdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjÀrtkÀrlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsÀttas för hög stress pÄ arbetsplatsen och stressens pÄverkan pÄ sjuksköterskan stÄr i relation till hur hon vÀrderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan fÄ svÄra konsekvenser för hÀlsa och socialt liv.

Livsmedelsverket utformade 2005 fem kostrÄd för att frÀmja bra matvanor hos befolkningen. En studie pÄ uppdrag av Livsmedelsverket visade att det fanns glapp mellan kostrÄden och befolkningens matvanor. Vidare har forskning visat att kÀnnedom om kostrÄd ökar förutsÀttningarna för goda matvanor. Undersökningen KÀnner du till de fem kostrÄden? syftade till att ta reda pÄ vad de anstÀllda pÄ ett hotell kÀnner till om Livsmedelsverkets fem kostrÄd och undersöka konsumtionen av frukt, grönsaker och fisk samt valet av bröd, matlagningsfett och nyckelhÄlsmÀrkta produkter i förhÄllande till kostrÄden.

I detta arbete undersöks attityder, motivation och tankar kring miljövÀnligt beteende pÄ arbetsplatsen bland anstÀllda inom skola och omsorg i tre Dalslandskommuner. TvÄ av dessa har infört en arbetsprocess som lÄter de anstÀllda, tillsammans i arbetslaget, sÀtta sina egna mÄl för miljövÀnliga arbetsrutiner pÄ arbetsplatsen. Inspiration till studien kommer frÄn Self-Determination Theory (Ryan & Deci 2000) och Value-belief-norm Theory (Stern 2000). Data samlades in och analyserades med bÄde kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvantitativa data frÄn 169 frÄgeformulÀr som behandlade motivation och attityder anvÀndes frÀmst som bakgrundsdata till fem stycken intervjuer.

Uppsatsen syfte Àr undersöka coachningens betydelse utifrÄn den anstÀlldes perspektiv nÀr det handlar om utveckling pÄ arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag anvÀnder sig av coachning för bÄde individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag Àr coachning ett brett begrepp och anvÀnds inom mÄnga omrÄden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, dÀr det anvÀndes för att identifiera lagledare. I dagens samhÀlle Àr det nu av intresse att anvÀnda sig av coachning i företagssammanhang.

Titel:Spexiga synvinklar pÄ kommunikation - om olika perspektiv pÄ internkommunikation i en liten och ideell organisationFörfattare:Camilla WedinUppdragsgivare:FilosofspexetKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin:VÄrterminen 2011Handledare:Jakob BjurSidantal:46 sidor, 19 169 ordSyfte:Att kartlÀgga kommunikationsvÀgarna i Filosofspexets interna kommunikation och uppfattningen om dessa bland föreningens medlemmar.Metod:Kvalitativ samtalsintervjuMaterial:10 samtalsintervjuer med medlemmar pÄ olika positioner i föreningen Filosofspexet samt insyn i kommunikationen i föreningen genom bl.a. tillgÄng till mejlutskickHuvudresultat:Resultatet visar att det huvudsakliga bekymret för föreningen Àr att det inte finns nÄgon gemensam tanke kring kommunikation och hur man kommunicerar, nÄgot som i sin tur ger upphov till ytterligare problem. Exempelvis att kommunikation med koordinerande funktion inte existerar i föreningen. Detta Àr ett problem som medlemmarna sjÀlva upplever i hög grad och som leder till en verksamhet som inte Àr enhetlig. I och med att kommunikationen saknar ramverk i form av exempelvis kommunikationsdokument eller policys kring hur man kommunicerar Àr det lÀtt för enskilda individer att fÄ igenom egna begrÀnsningar och dominera kommunikationen.

Enligt tidigare forskning grundas gott ledarskap pÄ förmÄgan att motivera, sÀtta upp mÄl och fatta kompetenta beslut (Bass, Riggio och Mahwah, 2006). Gott ledarskap grundas Àven pÄ aktiv kommunikation och balanserade informationsflöden (Avolio, Gardner, Peterson, Wernsing & Walumbwa, 2008). Utan effektiv kommunikation Àr ledarskap i huvudsak irrelevant och kommunikation Àr som mest effektiv nÀr den leder till delad förstÄelse (Neufeld, Wan & Fang, 2010; Chidambaram & Jones, 1993).Syftet med den hÀr studien Àr att belysa fenomenet ledarskap och kommunikation frÄn ett aktivt vardagligt perspektiv. Studien undersöker ledarskap och ledarskapets kommunikation med medarbetare genom en kvalitativ intervjustudie baserat pÄ femton intervjuer med ledare, följt av en tematisk analys.Det undersökta fenomenet Äterspeglar ledarskap genom medvetenhet och ledarskapets kommunikation genom autenticitet. Studien beskriver ledares uppdrag, tydlighet och uppriktighet i kommunikation, fostran av positiv kultur genom engagemang och vÀrdeskapande och vikten av förtroende och insikt i relationer.I studien diskuteras resultatet med tidigare forskning.