Inledning: Att kommunicera med nÀrstÄende till patienter inom palliativ vÄrd pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt Àr en av sjuksköterskans mest utmanande uppgifter vid vÄrd i livets slut. VÀtskebehandling av patienter i livets slutskede Àr ofta ett kÀnsligt Àmne för nÀrstÄende. NÀr patienten inte lÀngre kan eller vill Àta och dricka skapas oro och Ängest hos nÀrstÄende. För att förhindra att nÀrstÄende till patienter som vÄrdas inom palliativ vÄrd kÀnner sig oförberedda inför denna kÀnslomÀssiga och Ängestskapande situation bör sjuksköterskan förvissa sig om att i tidigt palliativt skede förklara och förbereda nÀrstÄende pÄ vad som Àr att vÀnta under döendeprocessen. Syftet Àr att undersöka nÀrstÄendes behov av kommunikation i samband med vÀtskebehandling inom palliativ vÄrd.

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inredningsbranschen, genom IKEA som fallföretag, skulle kunna utveckla sin kommunikation för att ta till vara den potential och köpkraft som tros finnas inom rekordgenerationen. Rekordgenerationen Àr ett segment som har tid och pengar. Inredning Àr i sin tur produkter, för rekordgenerationen, som konsumeras i syfte att pÄvisa en identitet som Àr en del i den moderna och materiella utvecklingen. VÄr undersökning visar att IKEA missar ett stort och köpkraftigt segment och en av anledningarna Àr bristande kommunikation. Genom att anvÀnda sig av marknads-kommunikation som vÀnder sig till rekordgenerationen och matchar deras preferenser kommer företaget att kunna ta tillvara den potential som segmentet besitter..

Sex personer har intervjuats för att ta reda pÄ hur de ser pÄ sin arbetssituation, samt vad skillnaden Àr mellan deras upplevelser. Vi intervjuade vÀxeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anstÀllning alltsÄ, tillsvidareanstÀllning. VÀxeltelefonister och fritidsledare Àr tvÄ exempel pÄ yrken som har mÄnga timanstÀllda och vikarier. Som timanstÀlld och vikarie lever man under en viss press.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Denna uppsats belyser hur svenska och indiska hotellföretag arbetar med mÄngfald samt vad som pÄverkar viljan till att frÀmja mÄngfald pÄ arbetsplatsen..

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer dÀr medarbetares privata problem inverkar negativt pÄ arbetet för bÄde arbetsgivare och övriga medarbetare. För att fÄ svar pÄ det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgÄr frÄn diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju dÀr vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval dÀr vi riktade in oss pÄ ledare, angÄende vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hÀlsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försÀkringskassans roll.

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter Àr idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att anvÀnda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta Àr dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad pÄ konsumentinriktade tjÀnster, och ofta förbises de verkliga anvÀndningsomrÄdena för mobil kommunikation. Det Àr viktigt att komma ihÄg att det Àr inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt anvÀndbart. Med denna uppsats vill vi visa att fÀltarbetande personal Àr en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor anvÀndning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik pÄverkar fÀltarbetarnas informationshantering.

MÀnniskan spenderar en stor del av sin tid pÄ arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebÀr för mÀnniskan har förÀndrats över tiden och varierar beroende pÄ den individuella utgÄngspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet Àr dÀrmed ett viktigt element i den moderna mÀnniskans livsbygge.Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mÀnskliga behov. Maslow menar att mÀnniskans slutgiltiga behov att tillfredstÀlla Àr ett sjÀlvförverkligande.

Uppsatsens syfte Àr att studera barns lek med avseende pÄ kommunikation och samspel. Vi vill Àven undersöka barns maktpositioner i leken. I litteraturdelen beskrivs olika synsÀtt pÄ kommunikation, samspel och makt. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Studien Àr gjord i en förskoleklass med Ätta stycken barn dÀr videoobservation och fÀltanteckningar har anvÀnts som en kvalitativ metod.

Sammanfattning:Den framtagna produkten Àr i form av en webbsida. Webbsidan ser vi som ett verktyg riktat till pedagoger som vill introducera tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) tillsammans med grafiskt bildstöd som alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) i förskolan för barn i Äldrarna 1-3 Är. ArbetssÀtten gynnar barns tidiga kommunikation och talsprÄksutveckling men anvÀnds idag primÀrt som en metod först dÄ ett barn uppfattas vara i behov av ett alternativt sprÄk, som t.ex. nÀr en sprÄkstörning eller ett annat handikapp upptÀckts. VÄrt syfte med produkten Àr dÀrför att den ska visa att TAKK, tillsammans med GAKK, kan anvÀndas för alla yngre barn som ett stöd för kommunikation och för utveckling av deras talade sprÄk.

VÄr studie har som syfte att uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt ledarens kommunikation Äterspeglas i medarbetarna och anstÀllningstillfredstÀllelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförÀndringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bÀttre kunna hantera framtida organisationsförÀndringar. VÄrt syfte Àr sÄledes att belysa sÄvÀl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrÄn medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..

Byggbranschen anses vara en av de branscher i Sverige dÀr flest olyckor sker. Trots att arbetet följer en vÀl utvecklad lagstiftning och att de flesta organisationer arbetar aktivt med sÀkerhet och arbetsmiljö, sker det ÀndÄ mÄnga olyckor pÄ byggarbetsplatserna. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur riskbenÀgenheten upplevs av en grupp byggnadsarbetare och deras uppfattningar om sÀkerhet och risker pÄ arbetsplatsen. Data hÀmtades ur enskilda intervjuer med Ätta byggnadsarbetare och de analyserades kvalitativt genom systematisk sortering i olika teman. Resultatet visar att respondenterna upplever att stress, orsakad av tidspress, Àr en bidragande faktor till att de tar risker i arbetet.