Sökresultat:
6803 Uppsatser om Kommunala verksamheten - Sida 12 av 454
Sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg
Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.
Implementation av affärssystem vid företagsförvärv: utan stora avbrott i verksamheten
Vid ett företagsförvärv måste det nya företaget införlivas och informationssystemen måste integreras. Integration av informationssystem åstadkoms oftast genom implementation av ett affärssystem. En lyckad implementation av affärssystem är en implementation som håller satta ramar för tid och budget. Implementationen av ett affärssystem leder till stora avbrott i verksamheten. I den här uppsatsen har jag studerat hur en implementation av ett affärssystem vid företagsförvärv genomförs, i syftet att integrera informationssystem, utan stora avbrott i verksamheten.
Budget som styrmedel?
Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten
fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan
deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning.
Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer
att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp.
Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom
sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa
intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem
grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan
resterande två drivs av privata huvudmän.
Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de
budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion.
Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de
kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även
ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.
Effektivitet på gott eller ont? - en studie av effektivitetsbegreppet i äldreomsorgen
Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.
Kommunal skola eller friskola - påverkar elevens valmöjligheter dess framtida skolkunskaper i ämnet geografi?
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friskolor och två kommunala skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..
Chefsstöd ? nyckeln till goda ledare? : En studie om kommunala chefers upplevelser av chefsstöd och hur det kan bidra till utveckling av ledarskapet.
Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun.
Kvalitet i förskolan : en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv
Emelie Ek (2009): Kvalitet i förskolan ? en studie om föräldrainverkan ur pedagogperspektiv.Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle.
Män som har gått emot strömmen ? Manliga förskollärares syn på sitt inflytande i förskolan
Sammanfattning Vår uppsats handlar om hur män som arbetar i förskolan upplever sitt eget inflytande i verksamheten ur ett minoritetsperspektiv. I uppsatsen redovisas kvalitativa intervjuer med åtta män i åldrarna 24?59 år. I intervjuerna har vi utgått från männens egen upp-fattning och förförståelse vad gäller deras inflytande och påverkan i förskole- verksamheten. Studien visar att männen i allmänhet trivs bra, både på sin arbetsplats och i sitt yrkesval.
Konkurrens om vår soppåse : De kommunala bolagens ställning inom hushållsavfallsbranschen
Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts.
Beslutsprocess för upprustningar : - en studie av de kommunala fastigheföretagen i Karlstad, Örebro & Falun
Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbeståndet är en komplex process som innefattar ett stort antalavvägningar och bedömningar. Det krävs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begränsar antalet åtgärder som kan genomföras. Utöver detta kräver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. Sådana hyreshöjningar är dock reglerade då det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner från ett antal håll i form av lagregleringar,tillsyn från hyresnämnden och påtryckningar från hyresgästföreningen.Problemformulering: Utifrån problemdiskussionen har vi avgränsat vårproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgästföreningensoch hyresnämndens påverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapåverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då ämnet är av sådan art attdet krävs en djupare undersökning för att vi ska få svar på våra frågor.
Kommunala dokument möter traditionen och den sociala praktiken i förskolan.
Med denna studie är vår ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmålet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill få syn på tanken bakom omorganisationen och vad det är för resurser som krävs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie är att studera hur det fungerar när ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. Här kommer vi också studera förskolans traditioner närmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgår ifrån följande frågeställningar:
Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och språkutvecklarna?
Hur påverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten?
Vilka förutsättningar gynnar en framgångsrik implementering och verksamhet med barnen?
När vi har analyserat vårt material har vi använt oss av teori om implementering.
"Vägledare tenderar att bli väldigt neutrala" : En studie om vilka förväntningar rektorer inom gymnasieskolan har på studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag och hur de kan påverka detta genom sitt ledarskap.
Syftet med denna studie är att belysa hur rektorer kan påverka studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag inom gymnasieskolan. En jämförelse av kommunala gymnasieskolor och fristående gymnasieskolor har även gjorts och skillnader kan påvisas. Genom en kvalitativ metod i form av intervjuer har vi fått en djupare förståelse för detta fenomen. Studien grundar sig på 6 intervjuer med rektorer i en medelstor stad i mellersta Sverige. Resultatet visar på att rektorer inte har fått rätt förutsättningar från varken stat, huvudmän eller rektorsutbildning för att förstå studie- och yrkesvägledares yrkesroll och uppdrag.
Intraprenörskap i kommunal verksamhet: en fallstudie av två skilt styrda kommuner
Den här uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer är styrformen nästan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sätt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsättningar för både individ och organisation, därför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste åren. Syftet med studien är att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan påverka agerandet i kommunal verksamhet.
CSR´s påverkan på kvinnors köpbeteende i kosmetikabranschen : - en jämförande studie mellan Sverige och Brasilien
Syfte: Syftet är att beskriva och analysera riskhantering av projektrisker och finansiella risker i infrastrukturprojektet Varbergstunneln under planeringsfasen där två aktörer har studerats, Trafikverket och Varbergs kommunala verksamhet, och deras perspektiv på riskhantering och hur dessa aktörers perspektiv skiljer sig åt för att få förståelse för hur olika typer av risker och aktörer riskhanterar utifrån deras perspektiv i ett infrastrukturprojekt.Bakgrund och problem: Trafikverkets uppgift är att se till att tågen kommer i tid, transporter sker så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Tillsammans med andra aktörer ska de se till att den bästa möjliga samhällsnyttan skapas för pengarna. Den 21 mars 2013 kom regeringens tillåtlighetsbeslut för delprojektet genom Varberg för att bygga ut järnvägen från enkelspårig till dubbelspårig. Detta är en av de största utmaningarna i Varbergs kommun där den kommunala och den statliga planeringen måste gå hand i hand. Det finns stora risker kopplat till infrastrukturprojekt men det finns också stor möjlighet till samhällsekonomisk lönsamhet.
Konkurrens inom skolväsendet. : En studie om lärares åsikter om konkurrens mellan skolor och konkurrensens påverkan på deras arbete.
Denna studie baseras på en undersökning om konkurrens mellan skolor. Skolan är ständigt aktuell och något som engagerar de flesta. Syftet med denna studie är att söka förståelse för åsikterna hos ett antal lärare i Sverige rörande skolkonkurren och dess eventuella påverkan på dem i deras arbete. Studien grundar sig på en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma lärare från både fristående och kommunala skolor. Resultatet presenteras utifrån frågeställningen där vi besvarat frågorna i ordning.