?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utsträckning med varandra. Regeringen uppmärksammade detta växande problem och för att råda bot på detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmän domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillämpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt på marknaden. Verksamheter och förfaranden som är försvarliga utifrån allmän synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fångas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstå vid en tillämpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gång kommit fram till att konfliktlösningsregeln fångar alla säljverksamheter och förfaranden som innebär att den offentlige aktörens säljverksamhet eller förfarande utgör en begränsning av konkurrensen.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker ? något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion. Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de Kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även ses i de Kommunala skolornas ekonomistyrning.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förväntningar på praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter från olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi använder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vårt fält. I vår studie ingår nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i Kommunala skolor, fristående skolor eller central elevhälsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förväntningar på att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn på skolsvårigheter. Nyare forskning har även visat att få professioner, utöver specialpedagogerna själva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrågor. Forskning har också visat att specialpedagoger ofta saknar mandat från ledning för hela sitt uppdrag och att de sällan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsättningar att utnyttja sin kompetens till fullo är framför allt en ledning som är medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

Syftet med denna studie är att undersöka högstadie- och gymnasielärares nuvarande arbetssituation och stressfaktorer samt att kunna påvisa om det finns några samband mellan dessa. Detta är en kvantitativ studie som baseras på 102 enkäter från lärare på högstadiet och gymnasiet i Uppsala kommun. Enkäterna har bearbetats i Excell för att få ut tabeller gällande lärarnas arbetssituation och upplevda stressfaktorer. De mest påverkande stressfaktorerna i lärarens arbete visade sig vara arbetsbelastning, arbetsmiljö samt förändringar. Gällande lärarnas olika arbetssituationer och deras upplevelse av stress kunde denna studie inte peka på några större skillnader, men vissa mönster kunde uppvisas.

Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts.

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbeståndet är en komplex process som innefattar ett stort antalavvägningar och bedömningar. Det krävs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begränsar antalet åtgärder som kan genomföras. Utöver detta kräver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. Sådana hyreshöjningar är dock reglerade då det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner från ett antal håll i form av lagregleringar,tillsyn från hyresnämnden och påtryckningar från hyresgästföreningen.Problemformulering: Utifrån problemdiskussionen har vi avgränsat vårproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgästföreningensoch hyresnämndens påverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapåverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då ämnet är av sådan art attdet krävs en djupare undersökning för att vi ska få svar på våra frågor.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

Mitt syfte med detta examensarbete är att se hur man bör hantera elever med behov av särskilt stöd i matematik. För att få en bättre förståelse för ämnesvalet har jag läst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvårigheterna är, vilka hinder som finns för inlärning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av särskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i år 6 på två olika skolor. Jag har intervjuat lärare och speciallärare om hur de hanterar de elever som inte nådde upp till godkänt på det nationella provet i matematik i år 5. Jag har även studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Den här uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer är styrformen nästan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sätt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsättningar för både individ och organisation, därför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste åren. Syftet med studien är att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan påverka agerandet i kommunal verksamhet.

Uppsatsen presenterar en undersökning om varför föräldrarna valde montessoriförskola till sina barn. Undersökningen gjordes bland 16 föräldrar på två montessoriförskolor i södra Sverige. Föräldrarna svarade muntligt och skriftligt på frågor kring sina val av montessoriförskola. Författarnas syfte var att se vad föräldrarna uppskattade på montessoriförskolan och jämföra detta med den kommunala förskolan. Metod i analysen är kvalitativ och kvantitativ.

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.