Det kommunala systemet med en förtroendevald revision utsätts stundtals för debatt där krav om förändring framförs. Sveriges kommunfullmäktigeförsamlingar frångick revisionens rekommendation om anmärkning och/eller avstyrkt ansvarsfrihet för en nämnd eller styrelse i mer än 50 % av fallen mellan 2004 ? 2013, samtidigt som kommunfullmäktiges tilltro till revisionen sjönk mellan 2007 ? 2013. Legitimitet bidrar till att aktörer inom en organisation utför handlingar med en känsla av plikt och skyldighet. En organisation kan därigenom tappa effektivitet om parterna inom den inte upplever organisationen som legitim.

SammanfattningExamensarbete Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet,Ekonomistyrning, Kurskod 2FE90E, VT 2012Författare:Erika Mårtensson och Katja WikströmHandledare:Elisabeth KjellströmTitel: Kvalitativa mått -En integrerad del i verksamhetsstyrningenBakgrund:Mål- och resultatstyrning infördes i den kommunala verksamheten år 2004vilket bland annat innebar att kommunerna skulle formulera mätbara mål i sinverksamhetsplanering.Syfte:Syftet med undersökningen var att beskriva hur och varför verktyget Kommunenskvalitet i korthet (KKiK) tillämpas som en del i den kommunala verksamhetens mål- ochresultatstyrning samt belysa om de kvalitativa mått som arbetats fram för de olikaverksamhetsområdena är relevanta, giltiga, jämförbara och tillförlitliga.Metod:Undersökningen omfattar en fallstudie med kvalitativa intervjuer med företrädareför två kommuner och en kvantitativ del för att belysa användningen av KKiK samt engenomgång av måtten som ingår i KKiK.Resultat, slutsatser:Slutsatserna är att verktyget KKiK är en integrerad del av de tvåkommunernas styrsystem och används i huvudsak för jämförelser med andra kommunermen också för verksamhetsstyrning samt verksamhetsutveckling. Det pågår en utveckling iden kommunala verksamheten då allt fler kommuner deltagit i KKiK och utgör ett nätverksom arbetar med att utveckla måttens relevans, tillförlitlighet, giltighet och jämförbarhet.KKiK mäter inte enbart tjänstekvalitet och måtten avspeglar det faktum att det finns fleraintressen i den kommunala verksamheten som måste tillgodoses. Dels kommunledningensbehov av målstyrning och uppföljning av effektiv resurshantering, dels medborgarnasbehov av tjänster med god kvalitet. En viktig insikt är att kvalitet till stor del handlar om urvems perspektiv man definierar det och i vilket syfte..

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga tjejers identitetsskapande. Hur ser unga tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan.

Många av dagens svenska skolor genomsyras av mångfald och mångkultur. Det är av stort intresse att ta reda på hur föräldrasamverkan kommer till uttryck i en sådan miljö, och detta ur såväl lärares som (svenska och utländska) föräldrars perspektiv. Syftet har varit att undersöka om samarbetet skiljer sig åt med anledning av föräldrarnas bakgrund och härkomst, och hur man kan förändra och utveckla samarbetet så att resultatet förbättras. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med lärare och med föräldrar av olika bakgrund. Skolorna som ingick i undersökningen är två Kommunala skolor som har elever med varierande bakgrund.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utsträckning med varandra. Regeringen uppmärksammade detta växande problem och för att råda bot på detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmän domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillämpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt på marknaden. Verksamheter och förfaranden som är försvarliga utifrån allmän synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fångas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstå vid en tillämpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gång kommit fram till att konfliktlösningsregeln fångar alla säljverksamheter och förfaranden som innebär att den offentlige aktörens säljverksamhet eller förfarande utgör en begränsning av konkurrensen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur några pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet när det gäller att samtala med föräldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svåra. I vår studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger på tre olika skolor i Stockholms län. De pedagoger vi valt att intervjua är en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lärare i de lägre åldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger även genomföra en försöksintervju med en lärare. Studien utgår från ett interaktionistiskt perspektiv och bygger på teorier från Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

I denna uppsats har vi studerat tillgången av natur, med skolor i stadsdelsnämnd (SDN) Centrum i Göteborg som utgångspunkt och även förekomsten av naturinslag på skolgårdarna. Naturkontakt är viktigt för barns välmående, såväl hälsa som utveckling av motorik och fantasi. Barn som vistas i natur visar också mindre ångest och oro. Tillgången på områden som kan erbjuda naturkontakt och som barn kan vistas på är därför av stor vikt. Barns fria rörlighet är begränsad, på grund av de fysiska möjligheterna till hög rörlighet och att den fria rörligheten vidare kan begränsas av regler uppsatta av föräldrar och skola.

This study deals with an important and challenging issue that each school is facing today, that is the prevention work of bullying. The purpose is to investigate how two elementary schools define bullying and how the work of prevention looks like today. The study highlights two models, Farsta and Friends, that many schools follows in their work and struggle against bullying. We conducted this study by looking at how bullying looks at two elementary schools. How these schools developed working method in order to secure a safe environment for all children in the school.The findings in this study highlighted the involvement of these two schools in the work of prevention against bullying, which methods they used and how these schools worked intensively with organisations such as Friends.

Skolan är en betydelsefull del av barn och ungdomars vardag. Elevhälsans insatser saknar ett större förebyggande aktivitetsperspektiv då det mesta idag är individrelaterat gällande funktionshinder och ohälsa. Både den somatiska och den psykiska ohälsan ökar bland Sveriges barn och ungdomar. Skolan är en ny arena för Arbetsterapi i Sverige, det finns inte så många som har studerat den ?vanliga? grundskolan utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

Uppsatsen undersöker befolkningsförändring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundläggande pro-blemet uppsatsen belyser är det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer än 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning på mer än 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika Kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa.

Den ökade rörligheten och internationaliseringen i vårt sammhälle bör återspeglas även i skolan. Detta synsätt framgår av Lpf94. Syftet med vårt arbete är att undersöka hur elever uppfattar utbyten med andra skolor i sverige och utomlands i form av studiebesök och praktik. Undersökningen är kvalitativ med enkäter till elever på två skolor som genomfört ett nationellt och ett internationellt elevutbyte..

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.