Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Begreppet medarbetarskap är långt ifrån ett välkänt uttryck idag. Det handlar om medarbetarens förhållningssätt till sin arbetsgivare, till sitt arbete och till sina kollegor. Syftet med denna uppsats är för det första att få mer kunskap om begreppets innebörd. För det andra är syftet att få kunskap om hur medarbetare i en kommunal verksamhet uppfattar och praktiserar medarbetarskap utefter en kommunal policy. För det tredje är syftet att ge förslag till hur medarbetarna i undersökningen fortsättningsvis kan bidra till att uppnå ett gott medarbetarskap.

Syfte: Att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av rollen som ledare för omvårdnadsarbetet i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tio distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två olika kommuner deltog i studien. Data insamlades via semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med åtta subkategorier framkom.

Svenska kommuner har i viss mån samverkat med varandra sedan de första svenska kommunerna bildades. Under senare år har dock samverkan lyft fram som en lösning på många av de problem som den offentliga sektorn idag ställs inför. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför kommuner samverkar och om de tänkta fördelarna med samverkan uppnås, vad det finns för påverkansfaktorer för kommunal samverkan och vad har informell samverkan för roll vid bildandet av formell. Utifrån insamlad information kan vi dra slutsatserna att samverkan sker efter tryck från omvärlden och i samarbetena uppnås fördelar såsom kompetenshöjningar och stordriftfördelar. Genom arbetet framkommer det också att informell samverkan ofta verkar som grogrund för upprättande av formell samverkan.

För att nå en önskad vision så behöver en organisation, så även kommuner, styra med strategier mot mål. För att styrningen ska fungera och nå alla medlemmar i organisationen krävs kommunikation av vision, strategi, mål, och budget. I vår uppsats definierar vi kommunikation som dubbelriktad kommunikation där sändaren av ett meddelande får någon sorts respons av mottagaren att meddelandet kommit fram och hur det uppfattats. Vi har i denna uppsats analyserat om balanserat styrkort förändrat kommunikationen av innebörden med vision, strategi, mål, och budget i offentlig verksamhet. Vårt valda undersökningsobjekt, Luleå kommun, är intressant därför att de har en tydlig, politiskt vald vision, vision 2010.

Uppsatsen handlar om den åldrande befolkningen som är ett internationellt fenomen och en viktig samhällsutmaning. Fokus i uppsatsen ligger på nationell och framför allt kommunal nivå. Syftet är att redogöra för konsekvenserna av en åldrande befolkning och att redogöra för de åtgärder som finns på nationell nivå och framför allt på kommunal nivå genom att undersöka fyra utvalda kommuner (Örebro, Kumla, Hällefors och Ljusnarsberg). Syftet är även att kartlägga andelen äldre i svenska kommuner. Både kvantitativ och kvalitativ metod har använts.

Syftet med denna studie är att undersöka skillnaderna mellan kommunal- och friskolelärares upplevelser av deras sociala och psykiska arbetsmiljö samt besvara frågeställningarna. Där första är vilka arbetsmiljöfaktorer framkommer vid upplevelseskillnaderna samt vilken påverkan har de på arbetsmiljön? och andra, finns det skillnader i hur lärare från kommunal- och friskola upplever den ökande konkurrensen? Om ja, vad kan dessa skillnader bero på?För att besvara syftet har åtta lärare från Luleå fri- och kommunala skolor intervjuats där resultatet presenterats samt analyserats mot teorier. Slutsatserna är att stöd och tid är två centrala arbetsmiljöfaktorer, dessa påverkar framförallt friskolans lärare eftersom de har mindre tid på grund av bland annat marknadsföringsuppgifter. Det är upplevelseskillnader mellan kommunal och friskolans lärare där kommunala inte upplever konkurrens i samma utsträckning som friskolans lärare.

Den här uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer är styrformen nästan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sätt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsättningar för både individ och organisation, därför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste åren. Syftet med studien är att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan påverka agerandet i kommunal verksamhet.

Uppsatsens syfte är att redogöra för kommunal revision i tre svenska kommuner med tyngdpunkt på gransknings- och prövningsprocessen. Vi ska jämföra processerna mellan dessa tre kommuner samt diskutera för- och nackdelar med att ha eget revisionskontor eller att anlita externt sakkunniga. Vi har använt oss av ett induktivt tillvägagångssätt och en kvalitativ metod. Empirin består av sex personliga intervjuer med en förtroendevald revisor och ett sakkunnigt biträde, från tre olika kommuner. Respondenternas uttalande om gransknings- och prövningsprocessen presenteras kommunvis.

Syfte: Syftet med min studie var dels att få en ökad förståelse för kommunal fristående skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del från ett ledarperspektiv. Mina frågeställningar blev därför: Varför väljer skolledare att driva en kommunal fristående skola, vilka förutsättningar har skolan fått och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag använde utgick från fristående skolors framväxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristående skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin säger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie på Sveriges första kommunala fristående skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter från tre observationer som genomförts genom åren och en intervju med rektorn på skolan.

Uppsatsen har ett undersökande syfte där tillämpningen av ?Lagen om offentlig upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader? (LOU, 2007:1091) och ?Lagen om offentlig upphandling inom området vatten, energi, transporter och posttjänster? (LUF 2007:1092) undersöks med utgångspunkt i en decentraliserad kommunal organisation. Syftet med uppsatsen är att undersöka om regelverkets utformning och tillämpning påverkar kommunerna i en riktning mot ett ökat tjänstemannainflytande under upphandlingsprocessen. Maktförhållandet mellan tjänstemännen och lokalpolitikerna under upphandlingsprocessen är det förhållande som särskilt undersöks. Detta för att kunna förstå hur den moderna kommunala organisationen har kommit att utvecklas, i en tid då allt fler kommunala förvaltningsområden upphandlas.

Uppsatsens syfte är att beskriva kännetecken och konsekvenser av lokal förankring som strategi, och introducera detta som ett begrepp inom strategiteorin. Mer specifikt vill vi visa hur lokal förankring som strategi kan bidra till en ökad kvalitet i banktjänsten. Kvalitativ fallstudie, induktivt tillvägagångssätt, semistandardiserade intervjuer. Sex stycken intervjuer med personer med olika chefsbefattningar inom Färs och Frosta Sparbank. Lokal förankring som strategi kännetecknas av fysisk närvaro och tillgänglighet samt lokalt engagemang och lokalkännedom.

Syftet med uppsatsen är att öppna upp en diskussion kring frågan om huruvida ett företags pris- och outputstrategi och tillväxt påverkas av eller påverkar kapitalstrukturen i samma företag.Vi har utifrån en deduktiv ansats använt oss av både kvalitativ samt kvantitativ data.Vi har valt följande begrepp och teorier för att förklara sambanden mellan kapitalstruktur och strategi: Aggressiv och defensiv strategi, konservativ och offensiv strategi samt Limited liability, Predatory behaviour och Investment effect theory.Vi har genom kvantitativ data samlat in sekundärdata från respektive företags hemsida samt från deras årsredovisningar. Genom kvalitativa metoder har vi samlat in primärdata i form av telefonintervjuer.Våra resultat tyder på att det kan finnas ett samband mellan kapitalstrukturen och de aspekter av strategi som vi valt att undersöka. Dock kan vi inte dra några generella slutsatser då vår population är alltför liten. Vissa av de teorier som vi har byggt vår uppsats på behöver utvecklas för att passa på ett tillfredsställande sätt till detta problem..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.