Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

I media kan man ofta läsa om Sveriges höga sjukfrånvarotal. I vården har man fler sjukdagar än genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vården i offentlig sektor är att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mål man själv satt upp. Vår uppsats har skrivits på uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

I media kan man ofta läsa om Sveriges höga sjukfrånvarotal. I vården har man fler sjukdagar än genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vården i offentlig sektor är att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mål man själv satt upp. Vår uppsats har skrivits på uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet.

Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Titel: Ledarskap med ett coachande förhållningssätt inom offentlig kontra privat sektorFörfattare: Charlotta Nilsson och Lena JadekrantzHandledare: Feresteh AhmadiExaminator: Peter ÖbergTyp av arbete: Kvalitativ C-uppsats i SociologiPeriod: VT 2008Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att se om ett coachande förhållningssätt kan påverka den enskilde individens och arbetsgruppens motivation, effektivitet och produktivitet. Utöver detta syftar studien till att studera om ledaren är medveten om hur dennes val av beteende kan påverka nivån på medarbetares motivation, effektivitet och produktivitet samt om det finns skillnader och likheter mellan offentlig och privat sektor.Metod och material: En kvalitativ studie med deduktiv ansats där empirin framtagits via semistrukturerade intervjuer.Huvudresultat: Ledarna i studien ser att frihet under ansvar genom ett coachande ledarskap påverkar motivation, effektivitet samt produktivitet gynnsamt och resulterar i friskare och mer motiverade medarbetare.Ledarna är delvis medvetna om att val av beteende påverkar medarbetarnas motivation, effektivitet och produktivitet och detta väljer ledarna att ta tillvara genom att låta medarbetarna vara delaktiga i sin arbetsmiljö ibland annat samverkansprojekt.Det finns skillnad mellan privat och offentlig sektor vad gäller ledarskapssyn och människosyn samt hur man väljer att ta tillvara på dem mänskliga resurserna. Det coachande förhållningssättet som ledarskapsmetod är mer integrerat i det privata näringslivet jämfört med den offentliga sektorn..

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Economic changes, globalization and an aging population are phenomena that haveaffected the municipal development in the late 1900s. To address these challenges,cooperation in specific areas between municipalities in the 1990- and 2000's hasincreased. This is referred to in the literature as municipal cooperation. IT is one ofthese areas of collaboration and is seen as a potential solution to streamline municipaloperations. IT implementations are often complex projects involving a large number ofpeople.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

Från att IT tidigare varit en stödfunktion till framförallt produktion inom främst tillverkandeindustri har IT sedan 90-talet övergått till att ses som en grund för affärerna. Samtidigtkarakteriseras många organisationers IS/IT miljöer av låg interoperabilitet. Tillsammans har detföranlett ett behov inom både privat och offentlig sektor att investera i integrationsplattformarför att bli mer agila. Då det råder en informationsbrist kring vad som påverkar beslutsfattare vidbeslut om att investera i integrationsplattformar har det varit uppsatsens primära syfte att bidratill att skapa en ökad förståelse och dokumentation för dessa investeringar. Ett sekundärt syftevar även att undersöka om det fanns kategorier av faktorer som har en större påverkan än andravid dessa beslut och om dessa kategoriers påverkan skiljer sig åt mellan privat och offentligsektor.

Uppsatsens syfte är att undersöka konsekvenser och eventuella konflikter av att vara anställd i en offentlig verksamhet och att samtidigt vara politiskt aktiv inom utomparlamentariska vänsterrörelser där man arbetar utifrån en långtgående kritik av olika systemorättvisor. Frågeställningarna tar upp hur man som socialarbetare inom offentlig sektor kan utöva motstånd inom och utom arbetet och vad konsekvenserna av motståndet blir, hur socialarbetare förhåller sig till den eventuella konflikt som detta motstånd leder till och hur det påverkar identitet/självbild att vara i motståndsposition. Uppsatsens frågeställningar har undersökts ur ett maktperspektiv på motstånd med hjälp av teorier om identitet kopplat till motståndspositionen och kollektiva processer i skapandet av grupper som rör sig mellan en utanför- och innanförposition i samhället. Resultatet är att personer som är aktiva inom en utomparlamentarisk vänsterrörelse och samtidigt arbetar med socialt arbete inom offentlig sektor upplever detta som mycket problematiskt. De hanterar det genom att göra avvägningar kring vilka motståndshandlingar de utför, och hur mycket de berättar på sitt arbete om sin politiska aktivism..

Denna antologi om tre bidrag studerar engagemang och motivation ur olika perspektiv. De individuella delarna inriktar sig på ideellt engagemang inom idrott, politiskt engagemang hos ungdomar och engagemang hos anställda i Kommunal sektor. Dessa fält analyseras utifrån valda frågeteman såsom vilka aspekter som motiverar till engagemang, hur dessa inverkar på individers identitetsskapande och hur engagemanget påverkar och påverkas av de individuella livsvillkoren. Vi har genom kortare fältobservationer och kvalitativa intervjuer samlat in material som sedan analyserats i enlighet med grundad teori-analysmetod. Det analyserade materialet koppades sedan till teorier rörande bland annat identitet, motivation och grupptillhörighet.

Olika förändringsrecept har länge använts inom kommunal verksamhet i syfte att förändra och utveckla. Idag är Lean det recept som har blivit populärt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet är ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i ämnet. Det saknas även forskning på hur medarbetare skapar mening i förändringsprocesser och därför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstå hur de påverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förståelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva våra erfarenheter av denna process som vi själva deltar i. Metod Detta är ett projektarbete som bygger på ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom näringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkät och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att få fram relevanta fakta och synpunkter om vad som är viktigt för ett väl fungerande näringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med näringslivsinriktning.

Syftet är att beskriva och jämföra belöningssystemen i ett offentligt och ett privat kunskapsföretag för att undersöka om de båda företagen kan lära av varandra. Vi har i vårt uppsatsarbete använt oss av en deduktiv forskningsansats. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra fallstudier. Vi har införskaffat informationen vi behövde genom personliga intervjuer med chefer på olika nivåer i de båda fallföretagen. Intervjuerna kan karakteriseras som semistandardiserade.