Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sägas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnå genom sådan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi även beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. Därutöver även att se om det utifrån ovanstående går att peka ut eller identifiera några särskilda framgångsfaktorer eller omständigheter som är av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar på att det finns flera faktorer som kan sägas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit är omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstår mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har på sig.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Informationssäkerhet innebär att skydda informationstillgångar avseende tillgänglighet, konfidentialitet, integritet och spårbarhet. För att hantera informationssäkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssäkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssäkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlägga det nuvarande läget för informationssäkerhet inom organisationer för att jämföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys är att den är generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och därför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbättras mot kommunal verksamhet.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal äldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i två kategorier: 1) VR innebär kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebär ett synsätt där träning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR är att de äldre inom kommunal äldreomsorg ska få möjlighet att utföra aktiviteter utifrån egen förmåga. Andra särskilt framträdande aspekter gällande VR är att det anses innebära en god kommunikation, vara ett självklart synsätt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning är viktigt men inte en förutsättning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som används i förskolan.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vård upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvård och vård i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskområde inom hälso- och sjukvård. Överrapportering syftar till att överföra information från en vårdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering är en bidragande faktor till situationer som leder till vårdskador. Sjuksköterskan förväntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket påverkar andra och om andras olika sätt att kommunicera.

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhälle finns det ett problem med att olikastyrformer från den privata sektorn implementeras och läggs i lager på varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och är effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor är till hög grad utsatta för styrning både uppifrånoch nedifrån och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma på grund av styrning kan upplevas både problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger på tre fallstudier, har två syften. Delsyfte ett är att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar i en mindre kommun. Vidare är syftet med uppsatsen även att frambringa förbättringsförslag för den interna kontrollen av materiella anläggningstillgångar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vår undersökning. Vår uppsats bygger på intervjuer som vi genomfört med personer med insyn på den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjufrågor för att få djupare svar.

I denna uppsats undersöks hur ett hållbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus på parkens funktion. Utgångspunkten är hur arbetet för en hållbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförändringar vi står inför samt olika åtgärder mot dessa. Arbetet med dessa åtgärder bedrivs på flera olika nivåer i samhället, såsom global, nationell och kommunal. Omställningsrörelsen, ett globalt nätverk som består av individer som på lokal nivå vill verka för ett fossilfritt samhälle, tas upp som exempel på hur frågan engagerar individer. Arbetet inleds med en litteraturstudie där bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, såsom permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag på hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att anpassas till ett hållbarhetsperspektiv. Förslaget är skissartat och går inte in på detaljer. Det som föreslås är till exempel en minskad andel kortgrästyta till fördel för ängsytor, planteringar och odlingar för att på så sätt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsättningar för ökad biodiversitet.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvård.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper där legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare från tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var många och presenteras utifrån tre olika kategorier; Prioritering är att göra rätt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist på tid och resurser påverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjälpa deltagaren att göra rätt saker, att det är viktigt med ett gott stöd från chefen samt att deltagarna på grund av resursbrist endast hinner hjälpa de patienter som är högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen på resurser är en stor orsak till de problem som uppstår gällande prioriteringar inom kommunal hemsjukvård. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte räcker till och att arbetsbördan är större än tillgängliga resurser, är en bidragande orsak till den stress de känner..

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland.