Olika förÀndringsrecept har lÀnge anvÀnts inom kommunal verksamhet i syfte att förÀndra och utveckla. Idag Àr Lean det recept som har blivit populÀrt inom kommunal verksamhet i Sverige. Lean i kommunal verksamhet Àr ett hittills relativt outforskat fenomen och för att öka kunskapen behövs fler empiriska studier i Àmnet. Det saknas Àven forskning pÄ hur medarbetare skapar mening i förÀndringsprocesser och dÀrför finns det anledning att studera medarbetarnas upplevelser för att förstÄ hur de pÄverkas av ett recept som Lean.Studien har genomförts i syfte att, genom studier av medarbetarnas upplevelser, utveckla förstÄelsen för hur mening kan skapas kring Lean i kommunal verksamhet. Detta för att ge ett bidrag till den företagsekonomiska diskussionen kring Lean samt öka den empiriska kunskapen kring receptet i kommunal verksamhet.

Syfte Vi ska arbeta fram ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning. Vidare vill vi beskriva vÄra erfarenheter av denna process som vi sjÀlva deltar i. Metod Detta Àr ett projektarbete som bygger pÄ ett arbete med en projektgrupp, en inre grupp samt intervjuer med berörda personer inom nÀringslivet i Ronneby kommun. Dessutom har en webbenkÀt och en ?tycka till dag? genomförts för att komplettera arbetet. Berörda personer har valts ut för att fÄ fram relevanta fakta och synpunkter om vad som Àr viktigt för ett vÀl fungerande nÀringsliv. Slutsats Arbetet har resulterat i ett balanserat styrkort för Ronneby Kommuns kommunledningskontor med nÀringslivsinriktning.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvÀlvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristÄende skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era dÀr konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort vÀldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens Àr nÄgot positivt eller negativt för skolor.

Uppsatsen syftar till att ge ett generellt kunskapsbidrag om vilka faktorer som kan sÀgas bidra till förekomsten av interkommunal samverkan om och med IT samt vilka effekter som kommuner kan uppnÄ genom sÄdan samverkan. Genom en exemplifierande studie avser vi Àven beskriva hur en inter-kommunal samverkan om och med IT kan se ut. DÀrutöver Àven att se om det utifrÄn ovanstÄende gÄr att peka ut eller identifiera nÄgra sÀrskilda framgÄngsfaktorer eller omstÀndigheter som Àr av betydelse för huruvida samverkan kan resultera i ett positivt resultat eller inte.De resultat som vi kommit fram till pekar pÄ att det finns flera faktorer som kan sÀgas bidra till att inter-kommunal samverkan om och med IT uppkommer. De bidragande faktorer som framkommit Àr omgivningen i form av staten och EU som vi funnit vara en stor bidragande faktor. Dessutom den obalans som uppstÄr mellan de resurser en kommun har och de uppdrag den har pÄ sig.

InformationssÀkerhet innebÀr att skydda informationstillgÄngar avseende tillgÀnglighet, konfidentialitet, integritet och spÄrbarhet. För att hantera informationssÀkerhet inom en verksamhet kan ett LIS (ledningssystem för informationssÀkerhet) införas. MSB (Myndigheten för samhÀllskydd och beredskap) förvaltar ett metodstöd för att införa ett LIS och i detta metodstöd finns en gapanalys med inriktning mot informationssÀkerhet. Denna gapanalys syftar till att kartlÀgga det nuvarande lÀget för informationssÀkerhet inom organisationer för att jÀmföra detta mot den befintliga standarden ISO/IEC 27002. Problemet med denna gapanalys Àr att den Àr generiskt utformad för att passa de flesta organisationer och dÀrför görs en undersökning för att undersöka hur denna gapanalys kan anpassas samt förbÀttras mot kommunal verksamhet.

Studien unders?kte hur f?r?ldrar till elever med autism upplevde att skolsituationen fungerade, relaterat till barnens ?ngestniv?er och skolfr?nvaro. Det unders?ktes om barnens ?ngest hade n?got samband med h?g skolfr?nvaro och om f?r?ldrarnas m?ende samvarierade med barnens ?ngest. F?r ?ndam?let distribuerades en digital enk?t som besvarades av 179 f?r?ldrar till barn med autism, vilka gick i grundskolan eller gymnasiet.

Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angÄende höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts pÄ tvÄ skolor i Ärskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B Àr en större skola utan profil. Syftet med arbetet Àr dels att kartlÀgga elevers förestÀllningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med Àmnet i skolan för att fÄ en god lÀrandemiljö.

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv anvÀnds för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lÀrare och tvÄ handledare pÄ tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lÀrares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. IntervjufrÄgorna var uppdelade i tvÄ teman rörande samverkan. I det första temat lÄg fokus pÄ elevers lÀrande ute pÄ praktikplatserna och hur kvaliteten pÄ lÀrandet pÄverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal Àldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvÄrdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av fenomenografi som resulterade i tvÄ kategorier: 1) VR innebÀr kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebÀr ett synsÀtt dÀr trÀning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR Àr att de Àldre inom kommunal Àldreomsorg ska fÄ möjlighet att utföra aktiviteter utifrÄn egen förmÄga. Andra sÀrskilt framtrÀdande aspekter gÀllande VR Àr att det anses innebÀra en god kommunikation, vara ett sjÀlvklart synsÀtt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning Àr viktigt men inte en förutsÀttning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbÀttringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristÄende förskola inriktade mot barn med sÀrskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie dÀr datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi anvÀnt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som anvÀnds i studien behandlar ekonomiska styrinstrument för fristÄende och kommunal verksamhet. FrÀmst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in frÄn studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information frÄn ledningen rörande de ekonomiska styrinstrument som anvÀnds i förskolan.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrÄn granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrÄn en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt bitrÀde och nÀmndordförande frÄn samtliga kommuner. VÄr teori grundar sig frÀmst pÄ institutionalia och relevant teori inom omrÄdet kommunal revision. Utöver detta har vi anvÀnder vi oss av agentteorin och förvÀntansteori, som vÄra tvÄ analysteorier.