Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom kommunal vĂ„rd upplever att kommunikationen fungerar vid muntlig överrapportering av patienter mellan sjukhusvĂ„rd och vĂ„rd i kommunal verksamhet. Bakgrund: Socialstyrelsen har identifierat kommunikation och informationsöverföring som ett riskomrĂ„de inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Överrapportering syftar till att överföra information frĂ„n en vĂ„rdgivare till en annan. Ineffektiv överrapportering Ă€r en bidragande faktor till situationer som leder till vĂ„rdskador. Sjuksköterskan förvĂ€ntas ha insikt i hur det egna kommunikationsuttrycket pĂ„verkar andra och om andras olika sĂ€tt att kommunicera.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

Syftet med min underso?kning har varit att o?ka fo?rsta?elsen och kunskapen kring barnro?sten och dess begra?nsade ro?stomfa?ng genom att kartla?gga de la?romedel, besta?ende av utgivna barnmusikmaterial, som anva?nds pa? ett urval fo?rskolor. Utifra?n barnro?stens fo?rutsa?ttningar har jag ba?de o?versiktligt och mer inga?ende studerat musikexempel fra?n barnskivor och dess anpassning till barnens eget ro?stla?ge. Fo?rskolor har via webbenka?t medverkat och angivit de skivor som de sja?lva anva?nder sig av.

Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

I denna uppsats undersöks hur ett hÄllbarhetsperspektiv skulle kunna appliceras vid förnyelsen av en stadspark med fokus pÄ parkens funktion. UtgÄngspunkten Àr hur arbetet för en hÄllbar utveckling skulle kunna bedrivas inom kommunal parkverksamhet och uppsatsen tar avstamp i de miljöförÀndringar vi stÄr inför samt olika ÄtgÀrder mot dessa. Arbetet med dessa ÄtgÀrder bedrivs pÄ flera olika nivÄer i samhÀllet, sÄsom global, nationell och kommunal. OmstÀllningsrörelsen, ett globalt nÀtverk som bestÄr av individer som pÄ lokal nivÄ vill verka för ett fossilfritt samhÀlle, tas upp som exempel pÄ hur frÄgan engagerar individer. Arbetet inleds med en litteraturstudie dÀr bland annat olika metoder för grönyteskötsel undersöks, sÄsom permakultur och stadsodling. Sedan avslutas det med en fallstudie med förslag pÄ hur en befintlig park i en mindre, svensk kommun skulle kunna göras om för att anpassas till ett hÄllbarhetsperspektiv. Förslaget Àr skissartat och gÄr inte in pÄ detaljer. Det som föreslÄs Àr till exempel en minskad andel kortgrÀstyta till fördel för Àngsytor, planteringar och odlingar för att pÄ sÄ sÀtt utöka parkens funktioner och möjligheter till upplevelser och aktiviteter samt skapa förutsÀttningar för ökad biodiversitet.

Examensarbetet undersöker barn och lÀrares syn pÄ skolformsbytet frÄn ?I Ur och Skur?-förskola/skola till kommunal skola. Resultaten grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med 10 barn i tvÄ Äldersgrupper, tidigare ?I Ur och Skur?-pedagoger samt nuvarande lÀrare i den kommunala skolan. Undersökningen bestÄr av reflektioner frÄn barn och vuxna vad gÀller skillnader mellan tidigare utomhusbarn och barn i den kommunala skolan bland annat i frÄga om kunskaper, koncentrationsförmÄga och instÀllningar till utomhusvistelse.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av prioriteringar för arbetsterapi inom kommunal hemsjukvÄrd.Metod: Data samlades in genom tre fokusgrupper dÀr legitimerade arbetsterapeuter fick diskutera prioriteringar utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Totalt ingick 11 deltagare frÄn tre kommuner i studien. Insamlad data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Deltagarnas erfarenheter av prioriteringar var mÄnga och presenteras utifrÄn tre olika kategorier; Prioritering Àr att göra rÀtt saker, Stöd eller hinder i prioriteringsarbetet och Brist pÄ tid och resurser pÄverkar prioriteringsarbetet. Det handlar bland annat om att en prioriteringslista kan hjÀlpa deltagaren att göra rÀtt saker, att det Àr viktigt med ett gott stöd frÄn chefen samt att deltagarna pÄ grund av resursbrist endast hinner hjÀlpa de patienter som Àr högst prioriterade.Slutsats: Det blir tydligt att bristen pÄ resurser Àr en stor orsak till de problem som uppstÄr gÀllande prioriteringar inom kommunal hemsjukvÄrd. Deltagarnas upplevelser, av att tiden inte rÀcker till och att arbetsbördan Àr större Àn tillgÀngliga resurser, Àr en bidragande orsak till den stress de kÀnner..

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

Jag har i min uppsats undersökt hur förskoleklassens verksamhet jobbar skolförberedande utifrÄn lek genom observationer av förskoleklasser pÄ kommunala skolor och Waldorfskolor. Jag har ocksÄ samtalat med pedagoger i dessa förskoleklasser och genom dessa samtal med pedagogerna kommit fram till hur de ser pÄ sin verksamhet gÀllande lek och vart de lÀgger sin fokus, vilka förestÀllningar de har om lek och hur de anvÀnder sig av denna i skolförberedande syfte.Min insamlade empiri analyserades utifrÄn vald teori och tidigare forskning. Genom analys av observationerna har jag kunnat se om pedagogernas syn pÄ sin verksamhet besvarat de frÄgestÀllningar jag har.Jag kunde hÀr tydligt sÄ bÄde likheter och skillnader mellan de olika förskoleklassernas verksamheter. Likheter sÄ som att pedagogerna i förskoleklasserna Àr ense om att barnen stÄr i fokus vilket man förstÄr av deras pedagogiska kunskap som kom fram under vÄra samtal. Men jag upptÀckte ocksÄ att vÀgen till kunskap lÄg pÄ olika fokus dÀr kommunala skolan fokuserade pÄ kunskapen som sÄdan, med formella arbetspass i lÀroböcker medan förskoleklasser med Waldorfpedagogik var mer intresserade att fÄ igÄng processer som leder till kunskap hos barnen genom att socialisera barnen genom fri lek..

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

Personlig assistans Àr ett stÀndigt vÀxande behov hos funktionsnedsatta personer. Hur man som assistansberÀttigad resonerar nÀr man vÀljer assistansanordnare var syftet med denna undersökning. För att försöka finna svar pÄ denna frÄga undersöktes en kommun i Sverige. Som undersökningsmetod valdes ostrukturerad intervju med totalt fyra assistansberÀttigade, varav tvÄ har kommunal anordnare och tvÄ har privat anordnare. Slutsatsen som drogs av undersökningen var att kommunen Àr till för personalen och att de privata anordnarna Àr till för de assistansberÀttigade.