Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Sammanfattning: Det övergripande syftet med studien var att undersöka vad det innebÀr för förÀldrar att formellt ha rÀttighet till inflytande i förskolans verksamhet. Studien hade tre frÄgestÀllningar: Vad vill förÀldrarna ha inflytande över i förskolan? Hur mycket vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten? samt PÄ vilket sÀtt vill förÀldrarna ha inflytande i förskoleverksamheten?Som datainsamlingsmetod anvÀndes bÄde en kvantitativ metod och en kvalitativ metod, i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀter skickades ut till 126 förÀldrar varav 52 deltog, 9 intervjuer genomfördes varav en var skriftligt genomförd genom e-post. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen dÄ jag ville ta reda pÄ förÀldrars uppfattningar om inflytande som fenomen.Resultatet visade att förÀldrarnas kunskap om vad förÀldrainflytande i förskolan innebÀr Àr bristfÀllig.

SAMMANFATTNINGSyftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera gÀllande rÀtt, vad avserförhÄllandet mellan den kommunala arbetstagarens rÀttigheter till yttrandefrihet kontraden lojalitetsplikt som denne genom anstÀllningsavtalet har gentemot sin arbetsgivare.Eftersom det finns en hel del praxis inom omrÄdet frÀmst frÄn Justitieombudsmannen(JO), eftersom det rör sig om kommunal verksamhet, anvÀnder jag mig i uppsatsen avflera uttalanden och beslut frÄn denna instans.Yttrandefriheten Àr en av de mest grundlÀggande rÀttigheterna i ett demokratisktsamhÀlle och Àr i Sverige en grundlagsfÀst rÀttighet. RÀtten att fritt kunna uttrycka sinuppfattning Àr viktig för att information skall kunna spridas, och att alla skall kunnavara med och pÄverka samhÀllet via dialog och debatt.Teknikens utveckling och sociala mediers utbredning gör att information och Äsikterblir lÀttillgÀngliga för en stor krets av mottagare.Att anvÀnda sig av sociala medier och via bloggar och facebook ge uttryck för Äsikteroch attityder blir allt mer frekvent förekommande, och det Àr inte helt ovanligt att mansom arbetstagare kommenterar sin arbetsplats, chef eller verksamheten man Àr anstÀlldinom.Arbetstagaren i den kommunala verksamheten har ett förstÀrkt skydd för sinyttrandefrihet gentemot arbetsgivaren (det allmÀnna) genom den grundlagsfÀstameddelarfriheten och meddelarskyddet.I uppsatsen redogör jag för de rÀttigheter och det skydd som den kommunalaarbetstagaren har nÀr det gÀller att utnyttja sin yttrandefrihet i form av kritiskauttalanden gentemot arbetsgivaren.Förutom rÀttigheten att uttrycka kritik gentemot sin arbetsgivare har den kommunalaarbetstagaren ocksÄ skyldigheter att anmÀla missförhÄllanden inom vissa omrÄden,Detta via lex Maria och lex Sarah, vilket jag ocksÄ redogör för. I uppsatsen beskriverjag Àven det betÀnkande som i april i Är (2011) presenterats angÄende lex Sarah inomskolan.I uppsatsen konstaterar jag att rÀtten till yttrandefrihet gÄr före den lojalitetsplikt som ioch med anstÀllningsavtalets ingÄende uppstÄr.Jag konstaterar att lojalitetsplikten i kommunal verksamhet inte existerar nÀr det gÀllernegativa eller kritiska yttranden gentemot arbetsgivaren.Lojalitetsplikten handlar för den kommunala arbetstagaren i sjÀlva verket enbart om hurman skall utföra sina arbetsuppgifter, inte vad arbetstagaren uttrycker om sinarbetsgivare..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

The two swedish unions, Akademikerförbundet SSR and Kommunal, have a majority of female participations who mainly work in the public services. The difference between the unions is that one of them only represents members with academic educations and the other has members with lower educations. The aim of this study was to compare the two unions according to the terms exit, voice and loyalty, but also participation and influence. There were 142 participants in this study and 8 participants were interviewed in a pre-study. The result of the study shows that voice is a strong predictor to wellbeing in work life.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upple-velser av att vara nÀrstÄende till en person som akut in-sjuknar i en kritisk sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar granskades med en kvalitativ innehÄllsanalys inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara chockad och rÀdd, att vilja veta och förstÄ, att fÄ stöd, trygghet och hopp samt att vilja medverka och be-skydda. I kategorierna framgÄr att nÀrstÄende var i behov av Àrlig information och att de ville vara nÀra den sjuke. NÀr de fick information upplevde de att det gav stöd som resulterade i att de kunde medverka.

Lite mindre Àn en femtedel av Sveriges befolkning utgörs av personer som Àr över 65 Är och av dessa bor cirka 6,2 % i sÀrskilda boendeformer. Syftet med studien var att undersöka faktorer som Àr av betydelse för livskvaliteten för Àldre pÄ sÀrskilt boende. Metoden som anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som inbegrep Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras utifrÄn de fyra kategorierna; vikten av personlig trygghet, denna rubrik sammanfattar vad som pÄverkar om den Àldre kÀnner sig trygg pÄ det sÀrskilda boendet, betydelsen av mellanmÀnskliga relationer, denna rubrik innefattar hur Àldre upplever kontakten med personal, familj och övriga vÀnner.

Forskning om professionaliserade valkampanjer har nÀstan uteslutande bedrivits genom studier av val i en nationell kontext, vilket har skapat ett teoretiskt ramverk som förbiser andra typer av val, sÄ som lokala- och supranationella val. Den hÀr studien söker att nyansera den gÀngse bilden av professionellt kampanjarbete genom att undersöka i vilken utstrÀckning politiska partier i en mellanstor svensk kommun anvÀnder sig av professionaliserade kampanjtekniker, samt i vilken utstrÀckning det nuvarande teoretiska ramverket Àr applicerbart pÄ lokalt kampanjarbete. Resultatet visar som vÀntat pÄ en lÀgre generell grad av professionalisering jÀmfört med nationella kampanjer, vidare visar resultatet pÄ att det finns specifika lokala förklaringar till partiernas olika grad av professionalisering som inte har belysts av tidigare forskning..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

Den svenska planprocessens effektivitet Àr ett problematiskt och omdiskuterat Àmne. Uppsatsen behandlar effektivisering av den fysiska planeringsprocessen med leanteoretiska begrepp som utgÄngspunkt. PÄ senare tid har flera alternativa lösningar för effektivisering uppkommit. En av dessa lösningar Àr lean, en verksamhetsstrategi med ursprung frÄn Toyotas produktionsfilosofi. Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod med mÄlet att genom intervjuer, offentliga rapporter och litteratur granska den svenska planeringsprocessen och fenomenet lean inom fysisk planering.

Syftet med denna undersökning var att studera förestÀllningar om skolutveckling och utvÀrdering hos lÀrare och rektorer vid tvÄ kommunala musikskolor. Studien syftade Àven till att undersöka förestÀllningar om utvÀrderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de förestÀllningar som framtrÀtt. Skolutveckling och utvÀrdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter Àr av den uppfattningen att skolutvecklingen Àr vÀldigt viktig för musikskolan. Vi har Àven kunnat se att förestÀllningarna om utvÀrderingens roll i skolutvecklingen Àr beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvÀrdering.

Titel: Styr lagen etiken? ? En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag.NivÄ: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi.Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist.Handledare: Agneta Sundström.Datum: 2014-05.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att skapa förstÄelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stÀrka sin legitimitet i relation till företagens intressenter.Metod: Forskningsansatsen Àr av kvalitativ karaktÀr. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda pÄ tre olika företag, som alla Àr verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjÀlp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader.Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen Àr. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stÀrkas automatiskt.Studiens bidrag: Ger en ökad förstÄelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stÀrka legitimiteten.

The increasing administration in IT-systems is the target of much debate today. It is viewed as taking time from what is considered to be managers? real tasks as well as resulting in an ineffective and stressful work environment. This view of IT-systems as problematic and time consuming can also been found among unit managers in a municipality in the north of Sweden. To be able to understand why IT-systems are perceived in this way this study?s aim has been to find what leads to this view.

I denna fallstudie syftar jag se pÄ hur sektionschefer, verksamma inom Àldreomsorgen i Malmö stad, upplever att verktyget individuell lönesÀttning fungerar. De lönepolitiska förutsÀttningar som Malmö stad och Kommunal representerar visar sig vara de förutsÀttningar som har störst betydelse för hur informanterna upplever funktionaliteten av verktyget. FrÄnvaro av möjligheten att pÄverka har dÀrmed varit det som informanterna gett fokus i funktionaliteten av den individuella lönesÀttningen som verktyg. Arbetet visar, att de informanterna som har utvecklat strategier för att hantera problemomrÄdena Àr de som ser mest positivt pÄ verktyget. Arbetet belyser ocksÄ varför verktyget kan ses som en institutionaliserat myt utifrÄn det rÄdande forskningslÀge men ocksÄ genom hur verktyget anvÀnds av informanterna..

Kommunala parkarbetare Àr en ?tyst? yrkesgrupp vars arbetssituation och framtida utvecklingsmöjligheter sÀllan uppmÀrksammas eller diskuteras i kommunala arbetsgivarsammanhang. Det finns ett brett forskningsfÀlt som intresserar sig för arbetsförhÄllanden inom serviceyrken som i olika hög utstrÀckning kan jÀmföras med parkarbetaryrket. NÄgon forskning dÀr parkarbetares specifika arbetssituation belyses har dÀremot inte gÄtt att finna. Detta gör föreliggande undersökning mer angelÀgen.Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad det innebar att arbeta som parkarbetare inom en kommunal teknikförvaltning med utgÄngspunkt i de medverkandes kÀnsla av sammanhang (KASAM) i arbetet.