Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans Är 9 och gymnasieelevers individuella handlande, nÀr det gÀller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans ÄtgÀrder mot skolk? Syftet med arbetet Àr att belysa och öka förstÄelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras Äsikter om skolpolitikens dominerande ÄtgÀrder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras Äsikter har kategoriserats och teoretiskt benÀmnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar pÄ grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstÄr i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utstrÀckning, nÄ bÀttre resultat och mÄ bÀttre.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Att skriva om hur begreppet arbetslag definieras och kommuniceras inom en skolorganisation har varit mycket intressant och lÀrorikt. Vi har fÄtt se hur ett begrepp har olika definitioner och betydelse för olika mÀnniskor trots att de tror att de talar om samma sak. Men om man vill se skolan i en kommun i ett helhetsperspektiv sÄ skapar det förvirring om man inte Àr överens om centrala begrepp i organisationen. Genom att belysa de skillnader och likheter som finns kring syfte, definitioner och kommunikation kring begreppet arbetslag hoppas vi underlÀtta för alla att nÄ en samsyn kring detta centrala begrepp. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie i form av tre fokusgruppsintervjuer inom en kommunal skolorganisation, den politiskt beslutande nivÄn nÀmnden, förvaltningens styrande nivÄ och rektorernas verkstÀllande nivÄ.

Litteraturstudiens syfte var att belysa andliga behov hos patienter i palliativt skede och sjuksköterskans roll kring behoven. En niostegsmodell inspirerad av Polit och Beck anvÀndes som metod för databearbetning. Databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo anvÀndes till litteratursökningen. Artiklar som framkom genomgick tre urval dÀr de bland annat kvalitetsgranskades. Efter urvalen Äterstod 13 artiklar som lÄg till grund för reslutatet i litteraturstudien.

StÄende har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsÀttningar gÀllande fysiska effekter. DÀremot finns fÄ studier om upplevelsen av att stÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent anvÀndningen av stÄhjÀlpmedel var hos dem som fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet samt att ta reda pÄ vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stÄende. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjÀlpmedelsregistet Sesam fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet och som efter förfrÄgan frÄn förskrivaren valde att delta. EnkÀten skickades till 101 personer.

StÄende har i tidigare studier visat sig vara positivt för dem med funktionsnedsÀttningar gÀllande fysiska effekter. DÀremot finns fÄ studier om upplevelsen av att stÄ. Syftet med denna studie var att undersöka hur frekvent anvÀndningen av stÄhjÀlpmedel var hos dem som fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet samt att ta reda pÄ vilka upplevelser personerna hade av att komma upp i stÄende. Deltagarna i studien var de personer som enligt hjÀlpmedelsregistet Sesam fÄtt ett stÄhjÀlpmedel förskrivet och som efter förfrÄgan frÄn förskrivaren valde att delta. EnkÀten skickades till 101 personer.

The purpose of this study has been to examine the unit manager?s perspective on making Lex Sarah-notifications. The study has been carries out by six semi structured interviews with persons in leading positions of the elderly from three different municipalities. They were asked about different circumstances that affects the problems with Lex Sarah. The results indicates that the unit manager?s act on elder abuse from the complex mechanisms that exist within the organization.

Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka och ja?mfo?ra hur kvinnor framsta?lls som hja?ltar i tva? samtida actionfilmer.Metod: I denna studie har vi pa? ett komparativ sa?tt analyserat tva? samtida actionfilmer. Vi har anva?nt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough?s modell och a?ven Van Dijks analys pa? mikro­ och makroniva?. Dessa metoder a?r tilla?mpbara pa? studien da? de bero?r a?mnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har a?ven anva?nts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om begripligheten i ett urval avtextmallar frÄn Miljökontoret i Eskilstuna kommun kan förbÀttras och om sÄ Àr fallet,hur den kan förbÀttras. Undersökningen omfattar nio textmallar för brev,delegationsbeslut och förelÀgganden som vÀnder sig till enskilda kommuninvÄnare,företag eller det allmÀnna. Brev och beslut Àr textkategorier som handlÀggarna pÄmiljökontoret ofta och regelbundet skriver. Jag har anvÀnt mig av KlarsprÄkstestet förbeslut, brev och andra kortare texter, för att undersöka olika aspekter av textmallarna.Min undersökning visar att det finns aspekter som bidrar till god begriplighet, men detfinns ocksÄ aspekter som krÀver mindre eller större bearbetning för att höjabegripligheten i texterna som skrivs i mallarna..

Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.

Att vara beroende av vÄrd Àr ett komplext fenomen och mÀnniskorna som Àr inblandade i processen vÄrdmottagande / vÄrdgivande pÄverkar dess betydelse. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva Àldre mÀnniskors upplevelser av att vara beroende av vÄrd. 9 artiklar har analyserats enligt kvalitative innehÄllsanalys, manifest ansats, inspirerad av Burnard (1991). Analysen resulterade i 5 kategorier: Att be om och ta emot vÄrd Àr en prövning, att förlora kontrollen och se sitt liv som förverkat, att vara trygg ? otrygg, att vara en god patient och att acceptera och bli van vÄrden.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Detta arbete har tagit fokus pĂ„ en Ă€nnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nĂ€mligen nĂ„got som hĂ€r kallas ?konsultplanering?, det vill sĂ€ga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrĂ€nsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksĂ„ ingĂ„r i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter. Ämnet Ă€r intressant eftersom det idag Ă€r vanligt i de flesta av Sveriges lĂ€n att kommunerna anvĂ€nder sig av konsulter. Studiens syfte Ă€r att studera den ökande konsultplaneringen i den svenska kommunala planeringspraktiken, samt dess positiva respektive negativa konsekvenser för planeringssystemet.

Municipalities must establish budget annually but they are free to decide how the governance should be designed, this can lead to lack of consistency and measurability within and between municipalities. The purpose of this thesis was to present a proposal for a unified and more measurable financial structure of a municipality where this was lacking. In our theory we describe the issues of traditional management control and we introduce an alternative control with non-financial ratios included, called the Balanced Scorecard. In the empirical data it is investigated how the governance of a municipality could be designed, according to the respondents. In the analysis the information gathered to reach the answers to what are considered to be useful governance in municipality, are examined. In the conclusion, we design Balanced Scorecards with both financial and non-financial ratios to the councils of the municipality..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken Ärskurs det Àr lÀmpligt att börja ge elever med franska som B-sprÄk en grammatikundervisning byggd pÄ regelförklaringar. Undersökningen Àr inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlÀrning av moderna sprÄk, och metoden för att ta reda pÄ frÄgestÀllningen Àr hÀmtad hÀrifrÄn. Sex franskelever i Ärskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att lÄta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rÀtt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna anvÀnde sig av för att lösa problemen.