Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stÀrka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mÄl och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children?s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children?s competencies and their need for care.

Detta Àr en observations- och intervjustudie av hur gymnasielÀrare pÄ ett yrkesinriktat program arbetar med tysta och talovilliga elever. Detta Àr ocksÄ en studie dÀr jag försökt att observera klimatet i klassrummet och arbetslokaler. Finns det nÄgon möjlighet för en tyst eller introvert att bli bekrÀftad i klassrummet? Eller Àr det bara de extroverta som tar plats? Observationerna som gjordes under hösten 2013 visar bland annat att eleverna beter sig pÄ olika sÀtt i olika studiesituationer, och att lÀrarna har olika strategier för att hantera sÄvÀl tysta som mer talvilliga elever. I intervjuerna framkommer det att de flesta av lÀrarna Àr medvetna om dessa strategier och nÀr de behöver anvÀnda den.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka och jÀmföra nyutbildade lÀrares reflektioneroch upplevelser under deras första tid i yrket. Studien Àr kvalitativ och inspirerad av fenomenografisk forskning dÀr vi har intervjuat Ätta lÀrare iförskolan och skolan.Resultatet visar att flertalet av lÀrarna upplevde att de fick en bra yrkesstart och ett bra bemötande av personalen pÄ arbetsplatsen, och att de hade ett bra samarbete med mentorn. Det framkom ocksÄ hur lÀrarna socialiserades in i yrket betrÀffande allt frÄn lÀrarkontakt till förÀldrakontakt och att lÀrarna hade olika förvÀntningar gÀllande lÀraryrket och lÀrarrollen. Det som framkom tydligast i vÄr studie var VFU­praktikens starka betydelse och besvikelsen över utbildningens brister..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndningen av tecken- och bildstöd för att stÀrka barns kommunikation i förskolan. Vad pedagoger har för uppfattningar om syfte, metod och förvÀntade resultat, med att anvÀnda Alternativ och Kompletterande Kommunikation.Studien Àr inspirerad av den kvalitativa forskningsstrategin och baseras pÄ 3 intervjuer med pedagoger i förskolan, samt observation av en verksamhet.Personer med olika funktionsnedsÀttningar kan ha varierande svÄrigheter i kommunikation och de behöver fÄ stöd med alternativa sÀtt för att kommunicera. Slutsatsen Àr att, oavsett vilka behov av stöd barnen har, eller vilken metod som anvÀnds, Àr det möjligt att med förebygga sprÄk- eller kommunikationssvÄrigheter med hjÀlp av AKK..

I denna uppsats behandlar vi anledningar till varför Swedbank omstrukturerar till ?starka kontor?, en omstrukturering som innebÀr en decentralisering av organisationen till mer sjÀlvstÀndiga kontor. Vi diskuterar i denna uppsats Swedbanks omstrukturering utifrÄn legitimitets- och effektivitetsperspektiv med hjÀlp av institutionell teori och situationsteori. Swedbank Àr en rikstÀckande och internationellt etablerad organisation som agerar pÄ en bankmarknad, mÀrkbart pÄverkad av den globala finanskrisen. Omstruktureringen som sker under hösten 2009 Àr till viss del inspirerad av andra banker sÄsom Handelsbankerna och sparbankerna.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

BAKGRUND: DÄ matematik aldrig har varit mitt favoritÀmne i skolan blev jag starktfascinerad av Àmnet under VFU i förskoleklass dÄ pedagogerna dÀr uppmÀrksammade mig pÄ all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting Àr olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie Àr att identifiera tecken hos barn pÄ att de Àr intresserade och motiverade att lÀra matematik sÄ att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lÀrande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning dÀr jag frÀmst har anvÀnt mig av videoobservationer. Studien har skett pÄ min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i Äldrarna 1-6 Är.RESULTAT: Barn anvÀnder matematik i sin vardag, vid pÄklÀdning, i leken och imatsituationer, men det troliga Àr att de inte vet om det. DÀrför behöver de hjÀlp med att sÀtta ord pÄ detta fenomen. Det Àr dÄ av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog Àr nÀrvarande för att fÄnga upp matematiken nÀr den uppstÄr..

Problem: PÄ 1990-talet började man att anvÀnda nya sÀtt att organisera och styra kommunala verksamheter pÄ. Dessa nya lösningar bygger pÄ marknadsidéer och förebilderna Àr hÀmtade frÄn den privata företagsvÀrlden. Det Àr idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet Àr företagisering. Konkurrens och kunder har dÀrmed blivit nya ord för kommunenheterna.I dagens marknadssamhÀlle har marknadsföring en nyckelroll.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgÄngspunkt behandlas i uppsatsen EU-rÀttens förhÄllningssÀtt till kommunal markförsÀljning. Vid försÀljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner Àn att endast erhÄlla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemÄl om att förena försÀljningen med vissa krav pÄ köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lÀgre pris pÄ marken. Alternativt kan priset pÄ marken sÀnkas i syfte att locka investeringar. Att markförsÀljning pÄ detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid vÀcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Enligt svensk arbetsmiljölagstiftning finns krav pÄ att arbetsmiljöarbetet ska organiseras pÄ ett systematiskt sÀtt inom alla verksamheter som sysselsÀtter arbetstagare. Vanliga förekommande problem som uppmÀrksammats i detta arbete Àr att det oftast fokuseras pÄ ÄtgÀrdandet av problem istÀllet för att arbeta förebyggande, att det finns en otillrÀcklig integrering av arbetsmiljöfrÄgor i den övriga verksamhetsplaneringen samt att det finns bristande insikter i vad en dÄlig arbetsmiljö egentligen kostar verksamheten. Objektiva krav och praktiska rÄd pÄ hur arbetsmiljöarbetet kan organiseras finns att hitta i föreskriften (2001:1) Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften kan underlÀtta planeringen, ledningen och kontrollen av arbetsmiljön i en verksamhet. Syftet med studien var att kartlÀgga och analysera hur en kommunal förvaltning organiserat sitt systematiska arbetsmiljöarbete samt utarbeta konstruktiva förslag pÄ eventuella förbÀttringar.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Ett av Sveriges största folkhÀlsoproblem just nu Àr den dramatiskt ökande sjukfrÄnvaronpÄ vÄra arbetsplatser, vilket drabbar bÄde individer och samhÀllet i stort. Det Àr dÀrför viktigt att skapa hÀlsofrÀmjande arbetsplatser. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer personalen pÄ en kommunal förvaltning anser kan bidra till att deras arbetsplatser blir mer hÀlsofrÀmjande. Vidare syftade studien till att undersöka personalens syn pÄ hur förÀndring och lÀrande kan ske pÄ deras förvaltning för att skapa hÀlsofrÀmjande arbetsplatser. Datainsamlingen har skett genom fyra fokusgruppsintervjuer med anstÀllda inom en kommunal förvaltning.