Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ förskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers förestÀllningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjÀlp av visuellt lÀrande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhÄller sig till bild och visuellt lÀrande i matematiken. I min litteraturgenomgÄng redogör jag för tidigare forskning som Àr relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lÀrande i matematiken pÄ olika sÀtt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lÀrande i matematikundervisningen nÀr det gÀller barns utveckling och lÀrande.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att visa hur "sex Àr rasialiserat och ras Àr sexualiserat" (Nagel 2003) utifrÄn queerteoretiska och postkoloniala perspektiv i ett svenskt, offentligt vÀlfÀrdsdokument. Analysen klarlÀgger hur konstruktioner av kategorierna sexualitet, genus och etnicitet Àr oskiljbara i framstÀllningar som föresprÄkar sexuell hÀlsa i Malmö stad.Metoden Àr genealogisk och inspirerad av foucauldiansk teori. Den historiska kontext dÀr uppfattningar om sexuell hÀlsa och vÀlfÀrdsbehov konstruerades beskrivs i en historisk bakgrund i uppsatsen. En sÄdan bakgrundsöversikt syftar till att vÀgleda lÀsaren till att fÄ förstÄelse för de lokala utgÄngspunkter som prÀglat studiens och materialets tillkomst..

Uppsatsens syfte Àr tredelat och Àr att besvara följande frÄgor: Vad leder fram till avstyrkt ansvarsfrihet i en kommun?I vilken utstrÀckning ger revisorernas rekommendation, att avstyrka ansvarsfrihet i en kommuns revision, en effekt och vilken effekt ger det?Fungerar systemet med ansvarsprövning eller finns det behov av förÀndring? Uppsatsen Àr en kvalitativ fallstudie med en deduktiv ansats. Personliga intervjuer har genomförts med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nÀmnder och kommunstyrelser samt ledamöter av kommunfullmÀktige i tre kommuner. Uppsatsens teori bestÄr av instutionalia, agentteori och Brunssons teorier om politiska organisationer. Uppsatsens empiri har framkommit genom personliga intervjuer med ordförande för de förtroendevalda revisorerna, ordförande för nÀmnder/kommunstyrelser och ledamöter av kommunfullmÀktige i Simrishamn, Osby och Högsby kommun.

Budgetprocessen i den kommunala organisationen Àr en komplex inrÀttning dÀr förvaltningarna ska följa den ram som kommunstyrelsen och kommunfullmÀktige har tagit fram. Förvaltningarna har sedan möjligheten att fördela den ramen hur de vill internt i sina verksamheter och kan sjÀlva bestÀmma över sin interna budgetprocess. Om det inte finns tydliga regler kring budgetprocessens genomförande i förvaltningarna, borde detta kunna skapa skillnader mellan förvaltningarna, eftersom beslutsorganen internt i förvaltningarna kan ha olika syn pÄ budget och budgetprocessen. UtifrÄn detta resonemang har forskningsfrÄgorna; hur kan budgetprocessen i en kommun se ut och vilka likheter och skillnader kan finnas mellan olika förvaltningars budgetprocess i en kommun tagits fram. Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommunal förvaltning kan se ut och genom det Àven kartlÀgga hur budgetprocessen i en kommun kan se ut.

Undersökningen bygger pÄ en enkÀt och tvÄ gruppintervjuer som genomförts bland elever pÄ estet-/naturestet- samt teknikprogrammet pÄ en fristÄende och en kommunal gymnasieskola. De bÄda undersökningarnas resultat gÀllande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgÄngen Àr skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag Àr nöjda med informationen. Dock Àr antalet missnöjda sÄ pass stort att bÄda skolorna bör lÄta den genomgÄ en del förbÀttringar. FrÀmst gÀller det att informationen stÀmmer överrens med den verklighet eleverna möter nÀr de börjar som elever pÄ skolan. EnkÀtundersökningen visar att det Àr fler som besöker den kommunala skolan Àn den fristÄende, och att den fristÄende skolans elever besöker bÄda skolformerna i högre utstrÀckning Àn vad den kommunala skolans elever gör.

This study aims to map the opinions and attitudes of lokal elected officials regarding corruption and corruption preventing measures. The study also attempt to determine weather opinions differ based on the interviewed party political affiliations. The study material of the thesis is therefore largely based on interviews with elected representatives from the municipalities; Älmhult, Lessebo and Tingsryd.  .

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Kvalitet och biologisk mÄngfald Àr av stor betydelse för grönomrÄden i tÀtorter. NedskÀrningar och organisationsförÀndringar inom kommunal parkförvaltning har dock bidragit till negativa konsekvenser med avseende pÄ dels kvalitet och dels den biologiska mÄngfalden. Förlusten av biologisk mÄngfald Àr ett globalt problem. MÄnga insatser görs för att frÀmja bevarandet av den biologiska mÄngfalden..

I vÄr studie har vi försökt att klargöra vilka roller de förtroendevalda revisorer och de sakkunniga har i den kommunala revisionen. Vi har funnit att det finns en del problem nÀr det gÀller de förtroendevaldas brist pÄ kompetens och oberoende. Dessutom Àr de sakkunnigas pÄverkan under revisionsprocessen vÀldigt stor, vilket kan leda till att revision genomförs enligt samma mallar i flera olika kommuner och kommunen inte fÄr den sÀrprÀglade granskning som den kommunala revisionen Àr tÀnkt att resultera i..

Kommunal planering har en viktig betydelse i utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Livsmedel kommer alltid att vara en av grundstenarna i ett sÄdant samhÀlle men det Àr ofta ett förbisett omrÄde i dagens samhÀllsplanering. I tider dÄ global uppvÀrmning, en ökande vÀrldsbefolkning och sinande oljereserver blir allt tydligare hot för vÄrt samhÀlles existens har lokal livesedelsförsörjning blivit ett alltmer uppmÀrksammat ÀmnesomrÄde inom planering. Denna magisteruppsats i landskapsplanering pÄ Sveriges Lantbruksuniversitet ? SLU undersöker hur svenska kommuner jobbar med att stimulera nÀrodlad mat.

Trenden Àr att allt fler mÀnniskor upplever en oro av att utsÀttas för brott nÀr de vistas i stadens offentliga rum, trots att brottsligheten generellt minskar i Europeiska stÀder. Att kÀnslan av otrygghet ökar Àr ett av de största sociala problemen i dagens stÀder.MÄlet med studien har varit att ta fram en metod som kan anvÀndas för att kartlÀgga otrygga platser i stÀder och resultatet kan sedan anvÀndas för att ta fram de trygghetsskapande ÄtgÀrder som kan behöva vidtas. Syftet har varit att utvÀrdera metoden för att se om den Àr anvÀndbar för kommuner i deras trygghetsarbete.UtifrÄn den forskning och litteratur som finns inom Àmnet trygghet utformades den metod som kom att anvÀndas i studien. Metoden som togs fram kallas InF (Identify and Fix) dÄ syftet Àr att identifiera otrygga platser för att sedan ÄtgÀrda dessa. Medborgare i GÀvle fick i en undersökning markera vilka platser som de upplever otrygga och varför, detta jÀmfördes sedan med en karta som visar koncentrationen av anmÀlda brott.

F?ljande rapport har till syfte att klassificera alla 17 tapetgrupper. Metoden f?r att uppn? detta resultat ?r huvudsakligen inspirerad av [1] samt [8] och genomf?rs med stort fokus p? geometriska argument. Arbetet inleds med att h?rleda och anv?nda principer inom Euklidisk geometri f?r att unders?ka egenskaper hos isometrier, som utg?r strukturbevarande transformationer av m?nster. Detta kulminerar i en sats om att varje isometri kan faktoriseras entydigt som en translation och en ortogonal transformation. D?refter unders?ks gruppstrukturen hos grupper best?ende av isometrier.

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin anvĂ€nder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig pĂ„ en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lĂ€gga tyngdpunkten pĂ„ sjĂ€lva upplevelsen av byggnaden snarare Ă€n den rent visuella aspekten av den.Jag söker Ă€ven finna svar pĂ„ hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhĂ„ller sig till de fenomenologiska tankegĂ„ngarna..

Syftet med uppsatsen Àr att bidra till kunskapsbildning kring mÄl- och resultatstyrning i offentlig versamhet och fe en inblick i de problem som kan kopplas till styrmodellen. Vi har gjort en studie dÀr vi har intervjuat politiker och ledande tjÀnstemÀn inom en kommun. Vi har tolkat respondenternas svar, sammanstÀllt empirin och dragit slutsatser utifrÄn vÄr analys av aktuell mÄl- och resultatstyrningsteori i ett spÀnningsfÀlt med olika intressen och behov. MÄl- och resultatstyrningen i den kommunala vÄrd- och omsorgsversamheten anvÀnds i ett spÀnningsomrÄde mellan ideologi, ekonomi och kultur. Det Àr en utmaning att fÄ styrmodellen att fungera optimalt i en sÄdan komplex organisation..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur demokrati kommuniceras pÄ MÄnens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och pÄ vilket sÀtt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre mÄnader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av MÄnens ettÄrsfest kom demokrati till uttryck pÄ ett formellt sÀtt och pÄ ett informellt sÀtt.