Jag har studerat Gatukontoret i Malmö stad och dess projektorganisation. Syftet Àr att studera vilka styrförutsÀttningar som Àr gÀller för en projektorganisation i kommunal förvaltning samt att analysera hur dessa styrförutsÀttningar pÄverkar projektstyrningen. Jag har anvÀnt en kvalitativ metod, dÀr jag har besökt Gatukontoret och utfört muntliga intervjuer med medarbetarna dÀr. Mina slutsatser Àr att Gatukontoret organisationsstruktur Àr en viktig styrförutsÀttning samt det faktum att det Àr en kommunal organisation. Bland annat genom ansvarsfördelning och ledningens filosofi etableras viktiga styrförutsÀttningar..

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.

Enligt förskolans lÀroplan (Lpfö 98/10), Àr det de behov och intressen som barnen sjÀlva pÄ olika sÀtt ger uttryck för, som bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. Syftet med min studie Àr att undersöka hur tvÄ yrkesverksamma och entusiastiska pedagoger planerar och resonerar kring utformningen av av utomhusmiljön pÄ deras förskolegÄrd. Viktigt att framföra Àr att denna förskolegÄrd Àr ett projektarbete i förÀndring dÀr den bÀrande idén Àr att skapa en kreativ, spÀnnande och inspirerande utemiljö som ska tillgodose barns olika behov och viljor. Jag vill samtidigt understryka att dessa informanter Àr nyckelpersoner dÄ det Àr de som driver detta projekt. Jag utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar och planerar pedagogerna kring utformningen av förskolegÄrden som lek och lÀrmiljö? Vilka möjligheter finns för att pedagogerna sjÀlva ska utforma förskolegÄrden avseende hinder, möjligheter och inspiration? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ förskollÀrare vid en förskola i södra SkÄne.

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

VÄrt arbete behandlar en förskola som Àr belÀgen i storstadsmiljö. VÄrt syfte med arbetet Àr att beskriva en storstadsförskolas verksamhet utifrÄn dess fysiska miljö. Vi vill med vÄrt arbete redogöra för hur en barngrupp, pedagoger och förÀldrar tÀnker om den miljö som barnen befinner sig i under förskoletiden. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur tÀnker de utvalda pedagogerna kring sin förskolas fysiska miljö? Hur ser det ut pÄ en förskola i storstadsmiljö? Var i den fysiska miljön pÄ Skattkistan trivs barnen bÀst? Vad anser förÀldrarna om Skattkistans fysiska miljö? VÄra frÄgestÀllningar har besvarats genom observation av en barngrupp, intervjuer med berörda pedagoger och enkÀter till förÀldrarna.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

VÄrt syfte med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare tÀnker och arbetar kring bild, fÀrg och formskapande inom förskolan och vilka faktorer de anser viktiga i den skapande verksamheten. Vi vill Àven se om det föreligger nÄgra skillnader dÄ förskolan har tillgÄng till en ateljerista som arbetar i förskolans ateljé och dÄ förskolan inte har det.FrÄgestÀllningarna Àr som följer:?Vilka faktorer anser förskollÀrarna viktiga i förskolebarns fÀrg ? och formskapande??Vilken betydelse har tillgÄngen till en ateljerista för den skapande verksamheten?Vi har i vÄr undersökning genomfört Ätta intervjuer av förskollÀrare. TvÄ av respondenterna var Àven utbildade till ateljerista. TvÄ av respondenterna hade tillgÄng till en ateljerista och fyra hade inte det.

Det stĂ„r skrivet i skolans styrdokument att om en elev ej klarar mĂ„len ska ett Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas. I denna studie vill vi undersöka vad man skrev om Ă„tgĂ€rdsprogram nĂ€r det först introducerades i SIA-utredningen och hur det anvĂ€nds i dag i friskola och kommunal skola.Vi har gjort en mindre kvantitativ enkĂ€tundersökning, och har skickat ut enkĂ€tfrĂ„gor till tio fristĂ„ende grundskolor och tio kommunala grundskolor i Stockholms kranskommuner.Vi har Ă€ven frĂ„gat om Ă„tgĂ€rdsprogrammens utformning, samt vilka punkter de har med i sitt skrivna program. Vi ville ocksĂ„ undersöka och jĂ€mföra om anvĂ€ndningsomrĂ„det Ă€r olika i fristĂ„ende grundskola kontra kommunal grundskola.Resultatet Ă€r att det tycks anvĂ€ndas lika mycket inom bĂ„da skolformerna och Ă€r ett pedagogiskt arbetsverktyg. ÅtgĂ€rdsprogrammen kan ha olika utformning och skilja sig lite pĂ„ vilka som utarbetat det men trots det tycks innehĂ„llet vara relativt lika..

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ en förskola utforska de olika avdelningarnas pedagogiska innemiljö. Hur planerar pedagogerna den pedagogiska innemiljön och vilka konsekvenser fÄr detta för barnens lek och skapande. För att ta reda pÄ detta genomfördes intervjuer med pedagogerna, observationer av barnens lek och beskrivning med hjÀlp av kort pÄ avdelningarnas olika rum.Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens intressen och behov styr hur de planerar den pedagogiska innemiljön. Genom observationer av barnens lek och samtal med barnen tar pedagogerna reda pÄ detta. Eftersom mÄnga saker finns utom barnens rÀckhÄll och de inte fÄr anvÀnda alla material hur de vill begrÀnsas deras skapande och lek.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta anvÀnds iförskolor. Enligt vÄr uppfattning Àr dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av Àmne bestÀmdespÄ grund av vÄrt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete Àr att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpÄ tre förskolor, om nÀr och hur den anvÀnds, samt vad pedagogerna uttrycker för primÀrtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och Àr en kvalitativ studie sombaseras pÄ intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrÄn tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar pÄ att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapÄ det som har hÀnt, samt att visa nuet. De menar Àven att man genom pedagogiskdokumentation kan fÄ syn pÄ helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sÀtt att arbeta, frÀmst handlar det om tidsaspekten..

Studiens syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader gÀllande medarbetarskap, arbetsmotivation och arbetstillfredsstÀllelse mellan kommunal och privatanstÀllda gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen (N = 88) genomfördes i en kommunal och en privat gymnasieskola. Resultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kommunal och privatanstÀllda lÀrare i följande dimensioner: övervakning, samarbete, engagemang, extern reglering, tillfredsstÀllelse med arbetskamrater och tillfredsstÀllelse med chefen. Dessa dimensioners relevans och resultatets validitet diskuteras..

Standardiserade miljöledningssystem (MLS) har utvecklats i den privata sektorn och har nu Àven börjat anvÀndas i den offentliga. Syftet Àr att undersöka vilka konsekvenser ett standardiserat MLS medför för miljöarbetet inom kommunal förvaltning, analysera om det finnsnÄgot i den kommunala förvaltningens institutionella logik som sÀtter grÀnser för anvÀndandet av det samt ge ett omdöme över tillÀmpligheten av MLS inom kommunal förvaltning. Detta har ndersökts genom kvalitativa intervjuer. Resultatet blev att förvaltningarnas miljöarbete anses fungerar bÀttre efter att man har infört MLS. De största fördelarna MLS:et har medfört Àr tydligare struktur, högre medvetenhet, bÀttre redovisning och utÄtriktade fördelar som enklare kommunikationer mot intressenter.

Syftet Àr att redogöra för mÄlsÀttningen med SKYREV, redogöra för ett antal certifierade och icke certifierade revisorers erfarenheter av certifieringen och diskutera vad certifieringen har för möjliga betydelser för den framtida kommunala revisionen. Detta görs genom att primÀrdata samlas in genom personliga intervjuer med sex respondenter. Respondenterna bestÄr av en certifierad kommunal revisor och en icke certifierad kommunal revisor i varje utvald kommun.Teorierna som anvÀnds i arbetet Àr agentteorin och intellektuellt kapital.Empirin utgörs av respondenternas uttalande om SKYREV och den kommunala revisionen och som presenteras kommunvis. Resultatet Àr att SKYREV genom sin certifiering har utvecklat en professionalism och gett en kvalitetsstÀmpel pÄ den kommunala revisionen som dÀrmed höjt revisorernas kompetens. Det har skapats en identítet genom SKYREV som sÀtter prÀgel pÄ den kommunala revisionen och pÄ de kommunala revisorerna..