Den Europeiska Unionen är menad att fungera som en representativ demokrati, men de råder meningsskiljaktigheter om huruvida EU är demokratiskt. EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget, är en institutionell reform av samarbetet. Representativ demokrati kan ses som en rad länkar i en kedja av kollektivt beslutsfattande, där varje länk präglas av relationen mellan huvudmän (principaler) och uppdragstagare (agenter). I varje länk delegeras makt från principalen till agenten, vilket innebär ett ansvar för agenten inför den man representerar. Syftet med denna uppsats var att analysera hur en eventuell ratificering av Lissabonfördraget förändrar de över- och mellanstatliga maktrelationerna i EU:s sammanlänkade statsskick, utifrån principal-agentteori.

The aim of this study was to examine ways in which High School Students approach academic writing. Both discursive and critical-analytical levels in 21 PM-texts and 14 investigating literary essays were analyzed through a genre theoretical and sociocultural framework in order to widen the understanding of students? usage of explicit textual and interpersonal markers as well as their techniques of writing abstracts. The results showed that nearly 25 percent of the putative abstracts consisted of sampled and reshaped text sequences. The majority of these were on the other hand results of a creative process in which the students reshaped utterances from different sources.

The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration.

The purpose of this discourse-analytical study is to investigate teachers? beliefs about writ-ing and writing instruction and how their beliefs and writing instruction can be understood in relation to the Lgr11 syllabus in Swedish. The study included five teachers who teach in grade 6 of primary school, where I applied Roz Ivani??s theories of written discourses, based partly on interviews with teachers and classroom observations of teaching, partly on the Swedish curriculum for grades 4?6. The result shows that teachers move within creativi-ty, process, genre and social practice discourse, while the skills of discourse and the socio-political discourse lack matching.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

The study highlights teachers´ perceptions of creative writing as part of learning processes in the subject of Swedish, based on creative activities. The background to this study comes from the curriculum that describes opportunities to experience different kinds of knowledge. Creative activities in various forms and the ability to one´s own creativity is emphasized. The empirical data in this study is collected through qualitative interviews with four practicing teachers. The result shows that there are two different views according to creative writing as a text creation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur, gymnasielärare i svenskämnet arbetar med läsning av skönlitterära texter som en källa till kunskap i undervisningen, samt vilka metoder som används under och efter litteraturläsning. Undersökningen grundar sig på teorier kring skönlitteraturens möjligheter att fungera som en kunskapskälla, och olika teorier kring vilka metoder som lämpligen kan användas i litteraturundervisningen. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med sju svensklärare på gymnasieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige. Utifrån intervjumaterialet framkom det att lärarnas attityder till skönlitteratur som en kunskapskälla och deras bakomliggande tankar till undervisningens utformning sammanföll väl med de teorier som lyfts fram i uppsatsen. Enligt dessa teorier är det viktigt att elevers erfarenheter och åsikter inkluderas vid tolkning av skönlitterära texter och det viktiga är att lära genom skönlitteraturen snarare än om skönlitteraturen.

Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Denna uppsats undersöker hur den skriftliga språkkänslan manifesterar sig hos en grupp språkbrukare. Syftet är att studera om den använda metoden i studien är gångbar för att kunna ge en inblick i begreppet språkkänsla. Som utgångspunkt för begreppet står Margareta Westmans uppdelning av språkkänslan i tre nivåer, vilket bildar det tredelade normbegreppet, som innefattar hur man anser att man borde skriva, hur man uppfattar att man skriver och hur man faktiskt skriver. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är: Vad kan studien säga om språkkänslan hos informanterna? Uppsatsen omfattar två delstudier som utgår från kvalitativ respektive kvantitativ metodik.

Vårt syfte med studien var att få och skapa förståelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstår och uppfattar arbetet med konflikthantering för att främja elevers trygghet och lärande. De forskningsfrågor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom området konflikthantering, vad i så fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lärande? Studien är byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lärande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vår studie visar är att pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svårt, då det dagligen uppstår mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rätta verktygen för att kunna handskas med dem på ett konstruktivt sätt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagstidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Marknadssituationen för svenska livsmedelsproducenter blir allt hårdare i och med fokuseringen på lågpris och EMV samt ökad import. För att lyfta fram de mervärden, som finns i svenska livsmedel, kan producenter märka sina produkter med kvalitetsmärket Svenskt Sigill. Märket garanterar att råvarorna har producerats på svenska kontrollerade gårdar, som lever upp till höga krav på säkra livsmedel, god djuromsorg, miljöansvar och öppna svenska landskap. Konsumenter, som väljer Svenskt Sigill-märkta produkter, ska känna sig trygga. Studiens syfte är att identifiera starka och svaga sidor hos Svenskt Sigill såsom ett kollektivt nyttjat varumärke, sett ur en producentsynvinkel, varvid olika producenters specifika förutsättningar måste tas i beaktande. Studien bygger på tre teorier, nämligen strategiteori, varumärkesteori samt agentteori.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O?Neills rättighetsteorier och analyser.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur fem lärare i årskurs 3-6 uppfattar sitt arbete med skönlitteratur i sin undervisning. Vilka är deras motiv för att använda den skönlitterära texten i sin undervisning? Hur använder man den? Hur väljs litteraturen ut? Studien genomfördes med hjälp av intervjuer av fem yrkesverksamma pedagoger vilka arbetar i årskurs 3-6. De har därefter transkriberats och analyserats. I diskussionen  har  intervjusvaren kopplats till teoretiska begrepp  och tidigare forskning på området.  Resultaten tyder på att de intervjuade pedagogerna anser den skönlitterära texten vara mycket viktig i under-visningen, speciellt som verktyg i lästräning och som utgångspunkt för att diskutera svåra värdefrågor men även som grund för eget skrivande, som kompensatorisk åtgärd eller som ren underhållning.