Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Denna uppsats analyserar hur genus gestaltas i fantasyserien Game of Thrones. Analysen a?r baserad pa? tva? kvinnliga gestalters skildringar i den fo?rsta sa?songen av teveserien. De tva? valda karakta?rerna, Daenerys Targaryen och Arya Stark, analyseras och ja?mfo?rs med Yvonne Hirdmans genuskontraktsteori och Paulina de los Reyes och Nina Lykkes intersektionalitets begrepp men a?ven med Maria Nikolajevas schema om hur manligt och kvinnligt gestaltas i littera?ra texter.

Mitt kandidatarbete är ett undersökande och utmanande av unga kvinnors självbild i förhållande till upplevda krav och förväntningar, samt normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. Jag vill, genom konstnärlig/konsthantverklig gestaltning i materialen keramik och glas, lyfta fram och bejaka det otillåtna som ?inte får finnas? och låta det utgöra det vackra. Att inte vara till lags, inte rätta sig efter vad andra tycker utan öppna upp för att skapa sina egna ideal. Att våga ta den plats man vill ha; högljudd eller tyst, motbjudande eller attraktiv.

This essay explores the intertextual qualities in and between Kristian Lundberg?s works Yarden, Mörkret skulle vara som ljuset and Och allt skall vara kärlek. Read as a trilogy, it bears a thematic resemblance to Dante Alighieri?s Divine Comedy; an autofictional depiction of emancipation from alienation by grace. To reach this conclusion, I use Julia Kristeva?s theory of intertextuality and Roland Barthes? post-structuralist differention of Work and Text together with his notion of the Paper-Author.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur matematikuppgifter kan vara för att elever ska finna dem motiverande. Den empiriska delen av vår undersökning genomfördes med 27 elever i år 8. Under den första delen av undersökningen lät vi eleverna själva konstruera uppgifter. När de gjorde detta skulle de ha motivationsfaktorerna intresse, utmaning, nyttig och rolig i åtanke. Den andra delen bestod av att eleverna fick lösa uppgifter som vi konstruerat med elevernas egna uppgifter som grund.

Världen förändras och vi med den. I en snabbt föränderlig omvärld måste organisationer vara både flexibla och kreativa för att överleva. Företagets affärsidé, vision och strategi måste vara vägledande för hur det ska styras och ledas. Det kan vara svårt att definiera en klar strategi i ett stort företag. Att översätta strategin i verkligheten kan vara ännu svårare.

Syftet med arbetet är att undersöka och problematisera om TAKK kan vara ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Genom intervjuer med personal på en förskola och skola i ett och samma rektorsområde tog vi reda på vad de anser om att använda TAKK för att förbättra kommunikationen med alla barn och elever. Vi frågade också varför de inte har fortsatt med TAKK i skolan när det har visat sig vara bra i förskolan. Vårt resultat visar att alla våra intervjupersoner tycker att TAKK mycket väl kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskolan och i skolan. Det visade sig att den huvudsakliga anledningen till att de inte hade fortsatt med TAKK i skolan var bristen på kunskap om TAKK..

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken inställning och attityd ungdomar har till användandet av svordomar och det som klassificeras som ?fult språk?. Den undersökningsmetod som användes var en enkätundersökning som delades ut till en gymnasieklass på en central gymnasieskola i en mellanstor svensk stad. Den grupp som eftersträvades skulle vara så homogen och ha en så jämn könsfördelning som möjligt. Det ordinarie antalet elever i klassen uppgick normalt till strax över trettio men vid tillfället närvarade endast 24 ? 8 flickor och 16 pojkar.Resultatet visar på att ungdomarna använder sig ganska frekvent av svordomar men också att de är medvetna om att det inte är något bra att göra, men anser samtidigt att det inte finns något som skulle vara fel med det.

Detta är en uppsats som tar upp några elevers perspektiv på sin skolgång. Jag har intervjuat äldre personer som berättar hur det var att vara elev förr i tiden. Det är totalt fem intervjuer och de berättar om sin skolgång från 1920-1990-tal. Dessa berättelser har jag jämfört med en enkätundersökning och en observationsundersökning av elever som går i skola idag. Fokus ligger på tre frågeställningar vilka behandlar miljön i skolan, elevinflytandet och vilka skolämnen eleverna har och hade i skolan.

Upplevelser av att vara närstående vid ett oväntat dödsfall är individuell och påverkas av tidigare erfarenheter. En situation där någon dör oväntat kan vara en traumatisk och chockartad upplevelse för närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående vid ett oväntat dödsfall. Tio vetenskapliga studier som beskrev vuxna personers upplevelser vid oväntad död kvalitetsgranskades och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenterades i sex kategorier: att känna förtvivlan och otillräcklighet i det akuta skedet, att vilja vara nära och samtidigt behöva närhet, att känna tillfredställelse eller förskräckelse relaterat till den dödes kropp, att känna tomrummet som den döde lämnat efter sig, att reflektera och försöka gå vidare samt att känna att sjukvårdspersonalens bemötande var av betydelse.

Sammanfattningsvis kan sägas att insamlingsorganisationernas arbete med fördelning av kostnader är en viktig del i deras arbete med att skapa legitimitet gentemot omgivningen. Tyvärr är dock reglerna de har att utgå ifrån något subjektiva vilket kan försvåra deras möjligheter till att vara tydliga och transparanta. Vi har sett att alla organisationers verksamheter påverkas av många olika faktorer i omgivningen och det medför att det blir extra viktigt för dem att lyfta fram och vara medvetna om detta i sitt strategiska arbete. Avsaknaden av effektiva mått påverkar insamlingsorganisationernas möjligheter att på ett tydligt sätt mäta sina prestationer och kunna besluta var deras insatser bäst behövs. Detta i sin tur kan leda till att de får svårt att visa upp för omgivningen allt de egentligen åstadkommer.

Cancer och tumörsjukdomar är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor är 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det.