Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och analysera de aspekter som Àr viktiga att beakta vid utformandet av ett bonussystem i ett snabbt vÀxande kunskapsföretag. Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och har gjort en intensiv utformning av studien. Vi har gjort en fallstudie av 3:s bonussystem och för att samla information har vi huvudsakligen anvÀnt oss av intervjuer och enkÀter. Teoretiska perspektiv: Vi har sett pÄ teorier om belöningssystem och pÄ teorier om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ nÀr det gÀller kunskaps- och tillvÀxtföretag för att sedan försöka lÀgga samman dessa för att fÄ fram de aspekter som vi anser Àr viktiga för att ett bonussystem skall fungera i denna typ av företag. Empiri: Empirin presenteras i uppsatsen tillsammans med analysen och dessa bestÄr av en presentation av 3:s bonussystem och de omrÄden som innebÀr eller kan innebÀra problem för 3.

SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Följande studie behandlar Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förÀndringar. JÀmstÀlldhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jÀmstÀlldhet problematiseras samt vilka mÄl och strategier gÀllande jÀmstÀlldhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur tvÄ motstÄende feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. FörÀndringar och graden av hur djupgÄende de Àr mÀts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit Àr att det skett en retorisk förÀndring hos partiet gÀllande hur de problematiserar jÀmstÀlldhet. FörÀndringen har frÀmst skett i hur partiet förhÄller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfÀr. Inom dessa dimensioner gÄr det att utlÀsa en ideologisk förskjutning frÄn liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt hÄll.

Syftet med studien var, att utifrÄn tanken att mÀnniskan Àr en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollÀrare och grundskollÀrare talar om sin yrkesidentitet. Detta Àr relevant pÄ grund av att deras respektive verksamheter Àr viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnÄ detta syfte har jag utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur resonerar förskollÀrare respektive grundskollÀrare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det nÄgot som skiljer dessa bÄda grupper Ät identitetsmÀssigt och i sÄ fall vad? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta lÀrare kontaktats och intervjuats med hjÀlp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen Àr indelad i tre huvuddelar.

Today, companies can take advantage of mass intelligence by making use out ofcrowdsourcing. Crowdsourcing is a business model that uses the power of the collective bythe offer of a problem by means of competitions in various social media. The benefit ofcrowdsourcing is that the company gets more creative and creative solutions to the sameproblem, which would not have been possible if the company solved the problem internally.The larger mass gains an insight into the company, which in return also releases power tothe company's development. The study aims to examine the way in which citizens can beattracted to participate in the development of public transport using crowdsourcing. The studyis based on both qualitative and quantitative approach since the study has a qualitative pilotstudy.

The purpose of this Master Thesis is to compare two American novel suites for young women, Louisa May Alcott?s Little Women and Good Wives to Ann Brashares series of The Sisterhood of the Traveling Pants. The social status of women and children in the US during the 19th century is analyzed and compared historically and literary with the situation 130 years later.The main question is, what differences exist in the books and is there a connection between the changes in society and literature?The method of this Master Thesis is to make a comparative narratological analysis placed in a historical context.The result shows that the multiple character remains and enhances the identification process. Motherhood in the works of Alcott is prominent, whereas in the works of Brashares, sisterhood replaces motherhood.In Alcott?s US during the 19th century, Christian faith was in the foreground.

Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har anvÀnts som övergripande teori och metod dÀr Àven tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande Àmnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har frÀmst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men Àven vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framtrÀdande diskurserna i det analyserade materialet Àr förstÄelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

Sammanfattning Den hÀr uppsatsen behandlar den höga organisationsgraden som vi har i Sverige idag. Huvudsyftet Àr att ge ett svar pÄ varför organisationsgraden Àr sÄ hög. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur fackföreningsrörelsen kommer att utvecklas i framtiden. Uppsatsen inleds med en redogörelse av faktorer som bidragit till den höga organisationsgrad vi Ätnjuter idag. Fackföreningarnas struktur behandlas I första delen av uppsatsen.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att problematisera den komplexa arbetssituation som kan uppst? f?r en rekryterare. I en arbetsprocess beh?ver rekryteraren ta h?nsyn till arbetsgivarens s?v?l som arbetstagarens olika krav, behov och intressen. N?r dessa inte ?verensst?mmer kan en sp?nning uppst? som beh?ver hanteras av rekryteraren f?r att uppn? en lyckad rekrytering. Teori: Uppsatsen st?ttas av teorin om organisatoriskt l?rande, vilket inneb?r att man l?r sig och utvecklas b?de som individ, kollektiv och organisation sinsemellan genom utvecklingsinriktat och anpassningsinriktat l?rande. Metod: Denna uppsats bygger p? data fr?n 8 stycken semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar p? rekryteringsf?retag.

Föreliggande uppsats stÀller frÄgan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen Àr en kvalitativ litteraturgranskning med fokus pÄ en komparativ textanalys av fÀlten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hÀmtats frÄn grounded theory och ingÄngen i uppsatsarbetet Àr följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger pÄ bestÄr av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar Àmnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger pÄ frÄgan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Sociala medier som externa kommunikationsverktyg har sedan la?nge sta?tt pa? organisationers agenda. Idag sta?r ma?nga organisationer i startgroparna fo?r att introducera sociala medier a?ven i den interna kommunikationen. Sociala intrana?t, traditionella intrana?t som utrustats med sociala funktioner som exempelvis chatt, blogg och personliga profiler, a?terfinns i allt sto?rre utstra?ckning inom organisationer.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.