Both the Commission and the Community Courts have on several occasions stated that a concentration that will cause the creation or strengthening of an oligopoly under certain circumstances might cause what?s referred to as a collective dominant position in the market. The concept of collective dominant position has gained a lot of criticism for being poorly defined and thereby create an uncertainty. The Commissions approach when applying the concept has also gained criticism for its lack of consistency. As a consequence of the Court of First Instances (CFI) decision in the case Airtours v.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhÀllet Àr en mycket lÄngt gÄngen individualisering. Denna utveckling tycks Ä ena sidan ha medfört en hög grad frihet och sjÀlvbestÀmmande men den har Ä andra sidan ocksÄ kritiserats för att leda till en kollektiv flykt frÄn ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förstÄelse av fenomenet ansvar. Flera tÀnkare har pÄ olika sÀtt gestaltat en möjlig förstÄelse av ansvar som att `svara anŽ alltsÄ det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt upptrÀdande i interaktion med andra dÄ mÀnniskans blotta nÀrvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte Àr att undersöka hur mÀnniska i det senmoderna samhÀllet upplever fenomenet ansvar.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som Àmnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv dÄ en familjemedlem medvetet skadar sig sjÀlv. Syftet med min studie Àr att undersöka hur en sjÀlvskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i frÄga upplever responsen kring detta handlande. Jag har anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar en sjÀlvskadande individ sin familj, partner ochvÀnner? Hur reagerar omgivningen och vilka Äsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och pÄverkas individen av omgivningen reaktioner och Äsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gÄ igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceförÀldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frÄgestÀllningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benÀmna ?den onda cirkeln?, som innebÀr att Carolinesomgivning hade en negativ pÄverkan pÄ Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmÀrksamhet kÀnde hon sig trÀngd och skadade sig sjÀlv samtidigt som brist pÄ uppmÀrksamhet ledde till att hon kÀnde sig Äsidosatt vilket ocksÄ resulterade i sjÀlvskadande handlingar..

Detta Àr en uppsats baserad pÄ fyra kvalitativa intervjuer med unga kvinnor, som identifierarsig som homosexuella, boendes i en mindre stad. Den mindre staden har vi i denna studie valtatt benÀmna stad X för att sÀkerstÀlla dess anonymitet. Syftet med denna uppsats Àr attundersöka hur unga kvinnor, som definierar sig som homosexuella, upplever att varanormbrytande gÀllande sexualitet. Den insamlade empirin har delats upp i fyra stora temaninför analysen; ?identitet?, ?hur andra reagerat?, ?att stÀngas ute? och ?upplevelser av att levaoch komma ut i stad X?.

Syftet med arbetet Àr att skaffa sig kunskap om renskötselrÀtten samt att redogöra för de lagar som reglerar den. Nya lagstiftingsförslag kommer ocksÄ att redovisas i arbetet. I slutet pÄ 1800-talet kom den första lagen som reglerar renskötseln. Lagen har dÀrefter Àndrats vid tre tillfÀllen. 1971 skedde den senaste Àndringen, vilket innebar att renskötseln övergick frÄn enskild rÀtt till kollektiv rÀtt i och med att samebyar infördes.

VÄrt examensarbete Àr baserat pÄ en empirisk undersökning med syftet att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta med andrasprÄkselevers talutveckling med hjÀlp av begreppet lustfyllt lÀrande. I den traditionella skolundervisningen utgör elevernas talutrymme ett problem, eftersom lÀraren oftast fÄr 2/3 av utrymmet. Av denna anledning ville vi undersöka hur vÄra informanter ser pÄ sin undervisning. Vi har intervjuat fyra lÀrare frÄn en mÄngkulturell skola. Talaktivitet, stöttning, lustfyllt lÀrande samt kultur och identitet Àr de kategorier som framkommit ur analysen och har kommit att bli vÄr utgÄngspunkt i detta arbete. Under arbetets gÄng har vi sett hur dessa kategorier Àr beroende av varandra för att öka talaktiviteten hos elever.

Orsakerna till andra vÀrldskriget Àr vÀl analyserade och finns berÀttat om i mÄnga verk. Det hÀr arbetet applicerar tvÄ klassiska teorier, realism och liberalism pÄ de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ?Causes of War? förtÀljer. Syftet med arbetet Àr att undersöka, om det Àr möjligt, vilken av tvÄ utvalda teorier som bÀst förklarar orsakerna till krigen under andra vÀrldskriget. Min problemformulering Àr: Vad har realismen och liberalismen för syn pÄ orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sÄdana fall orsakerna till andra vÀrldskriget?  För att ge svar pÄ de hÀr frÄgorna kommer jag att anvÀnda mig av en kvalitativ textanalys.

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Syfte med detta arbete Àr att förstÄ den grundlÀggande tanken i permakultur, de principer permakultur bygger pÄ, samt utforska hur permakultur kan praktiseras i stadsmiljö. Arbetet Àr baserat pÄ en litteraturstudie, studiebesök pÄ Holma Folkhögskola och St HansgÄrdens fritidsgÄrd, samt pÄ filmer och intervjuer med personer som praktiserar permakultur. Permakultur som begrepp skapades av Bill Mollison och David Holmgren pÄ 1970-talet, och syftar till att utforma sjÀlvförsörjande och sjÀlvreglerande lokalsamhÀllen, baserade pÄ hur naturliga ekosystem fungerar. Permakultur kan sammanfattas i tre etiska principer: omsorg om jorden, omsorg om mÀnniskor och begrÀnsad tillvÀxt och konsumtion, samt rÀttvist fördelat överflöd. Utöver dessa har David Holmgren beskrivit tolv designprinciper, vilka kan ses som verktyg för att förÀndra vÄrt sÀtt att tÀnka kring djur och natur, matproduktion och samhÀllet.

Denna studie handlar om GN-industris kollektiva belöningssystem som de en gÄng har haft samt hur de motiverar sina anstÀllda att stanna kvar inom företaget. Med belöningssystem innebÀr att frÀmja och motivera de anstÀllda att arbeta mot gemensamma mÄl. Idag anvÀnder sig företaget av fast mÄnadslön och tÀnker inte införa nÄgot bonussystem pÄ vÀldigt lÀnge. Det kollektiva bonussystemet misslyckades, eftersom det inte skapade motivation hos de anstÀllda. I dagslÀget riktas det mer diskussioner kring yttre belöningar, medan inre belöningar bara nÀmns i förbifarten.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Det finns, och kommer att finnas, olika sÀtt att arbeta som KME-lÀrare beroende pÄ vem man Àr, vilka intressen man har, vad man vill, vilket sammanhang man söker sig till eller hamnar i. Varje blivande KME-lÀrare behöver bena upp vad kunskapsomrÄdet KME kan betyda i den pedagogiska verksamheten och ett examensarbete ger utrymme för en sÄdan fördjupad undersökning. Vad finns det för innehÄll i begreppen kultur, medier, estetik? (www.mah.se, c) HuvudÀmnet Kultur, Medier, Estetiska uttrycksformer Àr en ny inriktning pÄ LÀrarutbildningen, Malmö högskola, och vi Àr tvÄ studenter som avslutar vÄr sista termin pÄ denna utbildning. För att fÄ en större förstÄelse för vad begreppen kultur, medier, estetiska uttrycksformer kan innefatta, och Àven frihet, individ/ kollektiv och identitet, har vi valt att fokusera vÄrt examensarbete pÄ dessa begrepp.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

Det grundlÀggande syftet med undersökningen var att undersöka hur gruppkonstellationen pÄverkar elevernas grovmotoriska utveckling i Àmnet idrott och hÀlsa. MÄnga elever upplever osÀkerhet i samband med motoriska aktivititeter pÄ idrottslektionen pÄ grund av den exponerade position som uppstÄr. Den motoriska utvecklingen Àr mycket vÀsentlig ur ett helhetsperspektiv för eleven och den kollektiva utformningen pÄ undervisningen kan begrÀnsa individens personliga utveckling. Kunskapsbakgrunden till undersökningen bygger pÄ hur sociokulturella förhÄllningssÀtt pÄverkar de biologiska utvecklingsprocesser som alla barn och ungdomar genomgÄr. Alla elever genomgÄr stora förÀndringar bÄde fysiskt och psykiskt under högstadieperioden och blir föremÄl för en social formgivningsprocess.