Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som syftar till att se vilka vÀrden Europeiska Unionen vill bygga pÄ och uppmÀrksamma kvinnors underrepresentation i politiken i EU, och utifrÄn det diskutera betydelsen av social representation för att inkludera kvinnor. Vidare att se till för- och nackdelar med strategier som betonar individen eller gruppen.Uppsatsen utgÄr frÄn kritisk, postmodern och feministisk teori och arbetar med metoden textanalys. Först studerar den EU-konstitutionen och jÀmstÀlldhetsdokument för att ta reda pÄ vÀrdena och hur EU uppfattar kvinnors underrepresentation. Sedan diskuterar den social representation, Anne Phillips teori om nÀrvarons politik och Iris Marion Youngs förslag om grupprepresentation som betonar gruppen och paritet som betonar individen. De tvÄ första riskerar att se kvinnor som ett homogent kollektiv och hamna i essentialism medan den sista riskerar att dölja förtryck, vilket Youngs teori om genus som serialitet hanterar.Sammantaget prioriterar dokumenten demokrati, jÀmlikhet och jÀmstÀlldhet och ser kvinnors underrepresentation som ett stort problem och en frÄga om demokrati, utan att föreslÄ nÄgra aktiva ÄtgÀrder.

Mixed Martial Arts (MMA) Àr en kampsportsgren som blandar tekniker frÄn diverse andrakampsporter och dÀr utövaren vÀxlar mellan brottning, sÄ kallad grappling (brottning medlÄs), samt stÄende kamp. Sporten har tidigare mött pÄ hÄrt motstÄnd och diskuterats en hel delbland annat i media, men dess popularitet har vÀxt mycket det senaste decenniet. MÄnga somidag vÀljer att börja trÀna kampsport vÀljer just MMA.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad MMA fyller för funktion för dess utövare. Fokusligger i att undersöka hur stor pÄverkan MMA har i utövarens liv och hur man kopplar ihopMMA med sin egen identitet. Detta gör vi genom att med MMA-utövares egna berÀttelserexemplifiera hur detta kan ta sig till uttryck.Studien genomfördes med en kvalitativ undersökningsmetod och det empiriska materialet harsamlats in genom totalt fyra individuella intervjuer.

I uppsatsen anvÀnds plandokument och intervjuer för att studera hur trafikplaneringen i TÀby kommuns har förÀndrats genom Ären och hur planerare och politiker idag ser pÄ hÄllbara transporter och kommunens trafiklösningar utifrÄn hÄllbarhetsperspektivet.Uppsatsen visar att strategierna för trafikplaneringen har förÀndrats och att det framförallt varit pÄ grund av rÄdande ideologier som kommunen planerats som den gjort. Bilismen fick störst inflyttande under 50-, 60- och 70-talet, men Àven Roslagsbanan som kollektiv-led var viktig. Planerna i TÀby pekade pÄ att bilsamhÀllet skulle förverkligas med stora parkeringsytor och separering tillsammans med det arkitektoniska synintrycket frÄn motorvÀgen. Detta i likhet med tidigare forskning dÀr bland annat Lundin pÄpekat att bebyggelsen fick underkasta sig bilens krav. Idag planerar kommunen istÀllet för en integrerad stad, med funktionsblandning och ett finmaskit vÀgnÀt eftersom det möjliggör en mer naturlig förflyttning med mer hÄllbara transporter.Ur hÄllbarhetssynpunkt lyfts frÄgan upp som komplex och dÀr politiker och tjÀnstemÀn hade olika syn pÄ vad som Àr en hÄllbar transportlösning.

Syfte: Beskriva autonomiprincipens konsekvenser i ett mÄngkulturellt samhÀlle och strategierför att kunna erbjuda adekvat omvÄrdnad vid palliativ vÄrd. Bakgrund: Autonomiprincipen Àren av de mest grundlÀggande etiska principerna inom vÀsterlÀndsk sjukvÄrd. Autonomi utgÄrfrÄn en individualistisk syn pÄ mÀnniskan och blir dÀrmed upphov till etiska dilemman vidomvÄrdnad av patienter med vÀrderingar grundade i en kollektiv kultur. Metod: Enlitteraturstudie har gjorts genom sökning i databaser, utifrÄn syftet valdes 11 vetenskapligaartiklar publicerade efter Är 2000 som har analyserats enligt Evans (2002) analysmodell.Resultat: Analysen av artiklarna visade att konsekvenser vid antagandet att autonomiprincipensom lika relevant för alla patienter kan leda till att omvÄrdnaden försÀmras, upplevs krÀnkandesamt att vÄrdrelationen pÄverkas. Sjuksköterskan behöver ha en bredare förstÄelse avautonomiprincipen för att den ska vara praktiskt anvÀndbar.

Studiens syfte Àr att se vad som hÀnder nÀr elever anvÀnder sig av en konstnÀrlig metod i grundskolans senare Är och förankra den undersökta undervisningsmetoden pÄ en vetenskaplig grund. Studiens teoretiska ram utgörs av socialkonstruktionismen och visuell kultur. De frÄgestÀllningar som studien söker svar pÄ Àr: ?Vilka förmÄgor utvecklar elever genom att arbeta med en konstnÀrlig metod?? och ?Hur blir elevers förmÄgor synliga i representationer och iscensÀttningar i arbetet med en konstnÀrlig metod?? Den empiriska utgÄngspunkten Àr elevrepresentationer, i form av tal, skrift, bild och film, samt detta kompletteras med inspelade processamtal. Kopplat till begreppet visuell kultur Àr den undersökta konstnÀrliga metoden en undervisningsstrategi som ger eleverna möjligheter att undersöka sina för-givet-taganden om en plats.

Mitt examensarbete handlar om hur grundskoleelever ser pÄ sitt lÀrande och sin motivation i ett musikalprojekt. Syftet Àr att beskriva detta, sÀtta det i samband med skolans vÀrdegrund och fÄ en förstÄelse för relationen mellan lÀrandet och motivationen. Undersökningen grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med tio elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr Ätta. Metoden har Àven stöd av observationer. Intervjusvaren Àr strukturerade efter teman.

Föreliggande studie syftar till att, med fokus pÄ den kollektiva arenan, ge en fördjupad kunskap om hedersrelaterat vÄld genom unga kvinnors subjektiva, kvalitativa skildringar, vilka prÀglats av kollektivistiska hederskulturer. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med unga kvinnor vilka blivit föremÄl för hedersrelaterat vÄld och sÄledes har en insikt i den kollektiva arenan. Resultatet visar att ryktesspridning anvÀnds medvetet av kollektivmedlemmar likt ett maktmedel och rykten florerande inom kollektivet har resulterat i direkta hedersvÄldshandlingar riktade mot respondenterna. Vidare visar resultatet pÄ att de unga kvinnorna portrÀtterar kollektivet som en mekanism vilken straffar normavvikande och potentiellt normavvikande individer. RÀdslan för att uppfattas som oppositionell delas av mÄnga i kollektivet, dÀribland de som utfÀrdat hedersvÄldshandlingar mot respondenterna och sÄledes tycks offerskapet i det kollektiva hedersrelaterade sammanhanget vara bilateralt i den bemÀrkelsen att de förtryckande och hedersvÄldshandlande individerna Àven de Àr förtryckta.

Syftet med denna studie Àr att undersöka det svenska spanskÀmnets kanon pÄ gymnasiet, hur den ser ut och hur den förÀndrats över tid. Detta genom att studera 77 lÀroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och pÄ sÄ sÀtt faststÀlla spanskÀmnets kanon.En kanon Àr en term som anvÀnds inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör lÀsa och kÀnna till nÄgot om. En kanon Àr lÄngsamt förÀnderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det Àr en kollektiv Äsikt som ligger till grund för kanon, vilken pÄverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in pÄ kanonisering av författare, vilka Àr ?kön?, ?nationalitet? och ?litterÀra pris?.

Sexuellt vÄld Àr ett Àmne som sÀllan lÀmnar nÄgon oberörd. Hur vi talar om sexuellt vÄld förÀndras över tid. Denna kvalitativa intervjustudie vill genom dialogisk och tematisk narrativ analys lyfta rösterna frÄn kvinnor som utsatts för sexuellt vÄld. UtifrÄn en teoriram bestÄende av socialkonstruktionistiska teorier och feministiska teorier analyseras kvinnornas berÀttelser om det vÄld de utsatts för och dess konsekvenser. Studien belyser hur kvinnorna genom berÀttelser konstruerar sin identitet, men ocksÄ vilka konsekvenser de beskriver att vÄldet fÄtt för hur de upplever sina livsvillkor.

SammanfattningTitel: En JĂ€mförelse i Blancokredithantering mellan Svenska Nischbanker frĂ„n Detaljhandelsbranschen och Universalbanker Ämne: Industrial and Financial Management Central Begrepp: Blancokredit, Kreditrisk, Kreditprövning, Nischbanker ForskningsfrĂ„gor:? AnvĂ€nder svenska universalbanker och nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen samma kriterier för riskbedömning vid blancokreditgivning?? Hur skiljer sig deras kredithantering?Syfte: Syftet med studien Ă€r att göra en jĂ€mförelse i blancokredithantering mellan nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och Sveriges universalbanker. Detta för att utreda eventuella likheter och skillnader och belysa dessa i en modell. Metod: Vi har valt att anvĂ€nda en deduktiv metod och utfört en kvalitativ undersökning. VĂ„ra undersökningsobjekt avgrĂ€nsas till Svenska nischbanker med ursprung frĂ„n detaljhandelsbranschen och universalbanker.

Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsÀttningar som bor pÄ gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker ocksÄ hur de boende pÄ gruppbostÀder hanterar de hindren de upplever. Studien bestÄr av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av nÀrvaron av de andra grannarna, allt frÄn att se dem som vÀnner till att inte lÀgga nÄgon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet Àr personalen kan fungera bÄde som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror pÄ hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gÀller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att fÄ tillgÄng till emotionellt stöd.

I denna studie undersöktes designövervÀganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens anvÀndning av VR-system inom arkitektur Àr inte sÀrskilt utbredd men anses vara ett stort framtida anvÀndningsomrÄde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-omrÄdet fokuserar pÄ tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte anvÀnds till att undersöka fenomen som avstÄndsbedömning och navigeringsförmÄga i virtuella vÀrldar. Denna forskning Àr viktig, men Àr inte tillrÀcklig för att ge vÀgledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur de största rikstÀckande dags- och kvÀllstidningarna beskriver ungdomar. Exempel pÄ diskussioner i offentligheten som beskriver ungdomsgrupper och tillskriver dem egenskaper Äterfinns genom hela det skrivna ordets historia. I min undersökningvill jag anknyta till tidigare forskning inom omrÄdet genom att undersöka ett aktuellt material frÄn 2008 och framÄt. Detta för att sedan jÀmföra med forskning kring hur media beskrivit ungdomar under 1900-talet. Materialet bestÄr av ett antal texter som ursprungligen publicerats i kvÀllstidningar och dagstidningar.  Jag kommer att bearbeta materialet med hjÀlp av diskursanalys.

Bakgrund: SamhÀllet stÄr idag, till följd av 40-talisternas förvÀntade pensionsavgÄngar, inför en omfattande generationsvÀxling. SÄledes stÀlls allt högre krav pÄ gynnsam kompetens- försörjning inte minst inom kommunal sektor. För att möta problematiken Àr Traineeprogram inom denna sektor en vÀxande trend varför vi sÄg det som ett intressant studieobjekt att utvÀrdera Traineeprogrammet SkÄne NordvÀst.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera traineeprogrammets bakgrund, process och utfall, att utifrÄn det organisations- pedagogiska perspektivet förklara programmets utfall pÄ individ och organisationsnivÄ samt att diskutera principer för utveckling av traineeprogram.Metod: De metodologiska utgÄngspunkterna för den empiriska studien Àr en kvalitativt inriktad fallstudie med induktiv ansats och ramfaktormodellen som struktur.Resultat: Genom att studera traineeprogrammet i sin helhet framgick en rad kritiska moment som kan sÀgas ha haft pÄverkan pÄ det i stort gynnsamma utfallet. För att skapa en förklarings- modell relaterades resultatet till former av utveckling och kollektiva lÀrprocesser. Detta diskuterades sedan med avseende pÄ hur syftesuppfyllelsen i programmet Àr beroende av synen pÄ utveckling, som formning eller emergent.