Gymnasieskolan stÄr inför förÀndring och vad jag kommer fördjupa mig i denna uppsats Àr gymnasieskolans utbildningspolitik och dess pÄverkan pÄ utbildningens utveckling. DÀrför finner jag det intressant att titta nÀrmare pÄ hur statens utbildningspolitiska styrning tar sig i uttryck i propositionen och hur den sprÄkliga framstÀllningen pÄverkar de professionellas handlingsmönster.Min frÄgestÀllning i uppsatsen lyder: hur pÄverkar den utbildningspolitiska diskursen gymnasieskolans utveckling? För att besvara frÄgestÀllningen kommer den utbildningspolitiska diskursen frilÀggas genom en Foucaultinspirerad lÀsning, diskursanalys av propositionen 2003/04:140 Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan.Styrningens makt- och pÄverkansprocesser som utbildningspolitiken utgör pÄ de professionella bÄde som enskilda individer och som kollektiv grupp till kropp och sjÀl utövar inflytande pÄ och styr individens sÀtt att tÀnka, tala och handla och faktiskt begrÀnsar vad som Àr möjligt att tÀnka, tala och handla inom en viss praktik. Vad som gömmer sig bakom vÀlpolerade begrepp sÄsom kunskap och kvalitet i propositionen handlar om traditionella tankemönster och en ansats till att styra mer. Den pÄverkan som sÄdana tankegÄngar för med sig konserverar snarare Àn utvecklar gymnasieskolan.Nyckelord: Foucault, utbildningspolitik, gymnasieskolan, diskurs, kunskap och kvalitet..

Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Abstrakt: Studien har genom semi-strukturerade intervjuer undersökt nyckelaktörers beskrivningar av problembilder och ÄtgÀrder i dagens Seved samt skillnader mellan beskrivningarna. Intervjudeltagarnas svar d v s resultat av uppsatsens metod har analyserats utifrÄn social desorganisation-teorin samt broken windows-teorin. Studiens resultat visar: att det finns stöd för flertalet av de beskrivna problembilderna/ÄtgÀrderna i dagens Seved att kopplas till social desorganisations-teorin samt dess utveckling i form av kollektiv styrka-teorin. En del av broken windows-teorins problembild kan kopplas samman till nyckelaktörers beskrivningar medan ÄtgÀrderna till största del inte överensstÀmmer med broken windows. Mellan nyckelaktörer finns skillnader vilka kan förklaras genom att fler nyckelaktörer i större grad grundar sina problembilder utifrÄn social desorganisation och fÀrre i broken windows-teorin.

Uppsatsens syfte Àr att se erfarenheter av ett bostadsomrÄde ur ettförÀldraperspektiv och hur erfarenheten pÄverkar förÀldern i val gÀllande barnen. Genom att fÄ enökad förstÄelse för hur förÀldrarollen pÄverkas av ens bostadsomrÄde, kan förÀlderns situationnyanseras och möjliga problem kan synliggöras.- Vad har förÀldrar för upplevelse av BiskopsgÄrden som bostadsomrÄde?- Hur upplever förÀldrarna relationen mellan boende i BiskopsgÄrden?- Hur agerar förÀldrar utifrÄn sina erfarenheter av omrÄdet i frÄgor gÀllande sina barn?Metod och material: Syftet och FrÄgestÀllningarna besvaras med hjÀlp av kvalitativ metod. Genomen fokusgruppintervju och en enskild intervju, med totalt 5 förÀldrar.Huvudresultat: FörÀldrars upplevelser av BiskopsgÄrden prÀglas av strukturell problematik, sÄsomsegregation och brister i de lokala skolorna. Man upplever ocksÄ kriminalitet i omrÄdet somproblematiskt.

I denna studie beskriver vi hur det som tjej kan vara att leva i en hederskultur utifrÄn organisationers och kommunala tjÀnstemÀns erfarenheter. Studien lyfter Àven fram de enskilda organisationernas och de kommunala tjÀnstemÀnnens arbetssÀtt kring förÀndrings-arbetet av hedersproblematiken. Hedersproblematiken Àr ett komplext socialt problem som kan vara svÄrt att hantera för de involverade i sitt arbete. Vid vÄr urvalsprocess hade vi i förvÀg kriteriet att respondenterna skulle ha kommit i kontakt med tjejer som levt eller lever i en hederskultur och pÄ nÄgot sÀtt jobbat med dessa. Studien har sin grund i en kvalitativ metod dÀr intervjuer har utgjort studiens insamling av empiri.

Den hÀr undersökningen handlar om skolpersonals syn pÄ hedersrelaterat förtryck mot barn i Äldrarna 7-21 Är. Syftet Àr att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebÀr för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer pÄ förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hÀnvisningar till tidigare forskning pÄ omrÄdet och genom teorin om universella vÀrden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat vÄld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Tidigare forskning har visat att posttraumatisk stress syndrom (PTSD) och depression Àr vanligt förekommande symtom hos individer som exponerats för krig. Studier om kurdiska emigranter i Sverige och deras psykiska hÀlsa Àr dock begrÀnsad. Denna studie syftade till att beskriva mÀnniskors erfarenheter av bombattacken av Halabja. Avsikten var Àven att förklara och öka kunskapen om individers hanterande av erfarenheten. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur respondenterna blivit bemötta av myndigheter de kommit i kontakt med.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken Àr i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgÄende gemenskapsproblematiken yttrar sig pÄ ambivalenta vis i Ord i natten. TillstÄnd av nÀrhet förankras i en materiell diktvÀrld, medan avstÄnd frÄn gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstÄnd.

Abstract1985 tog Michail Gorbatjov över makten i Sovjetunionen, och en ny omskakande period tog vid. Gorbatjovs reformer, glasnost (öppenhet) och perestrojka (omdaning), blev början till slutet för sovjetstaten genom de oerhörda följdverkningar de fick för landet: det kommunistiska Sovjetunionen, bestÄende av 15 delrepubliker, blev till ett land, Ryssland, med en demokratisk författning. Vi har valt att utgÄ frÄn fyra olika teoretiska perspektiv för att kunna förklara reformernas bakgrund och Gorbatjovs roll i detta skeende: individ-, grupp-, stats- och systemnivÄ. Vi driver tesen att interna och externa faktorer inom Sovjetunionen har framkallat en situation varigenom Gorbatjov kunde ta makten och förÀndra samhÀllet, nÄgot som aldrig tidigare skett i samma utstrÀckning. Gorbatjovs personlighet och inre vÀrderingar anser vi hade stor betydelse för utvecklingen, men beslutsfattandet var en kollektiv process vilket krÀvde skicklig manipulation och sluga metoder.Sovjetunionens historia kantades av vÄld, lidande och diktatur, men under Gorbatjov kunde befolkningen börja att Ätminstone hoppas pÄ nÄgot bÀttre.Nyckelord: belief system, Michail Gorbatjov, förÀndring, Sovjetunionen, utrikespolitik.

Uppsatsen handlar om hur resandet mellan orterna Kristianstad och Karlskrona har förÀndrats sedan den stora satsningen Kustpilen genomfördes Är 1992. I uppsatsen undersöks vilka restriktioner som pÄverkar resenÀrerna till att vÀlja att arbetspendla pÄ Kustbanan, samt vilka möjligheter de olika stationerna lÀgst banan har att skapa goda möjligheter för kollektiv arbetspendling. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag sjÀlv pendlat mycket och har dÄliga erfarenheter av pÄlitligheten hos tÄgtrafiken. Arbetet analyseras ur Torsten HÀgerstrands tidsgeografi frÄn 1970. Samt frÄn trestegsmodellen och tidigare forskning om regionförstoring och stora infrastrukturprojekt.

Vi vill med det hÀr kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrÄgasÀtta den antropocentriska designerrollen dÀr materialiteten ses som passiv och designern som ensam hÀrskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgÄngspunkt undersöker vi hur design-processen uppstÄr i arrangemang av bÄde mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer, dÀr mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillÀmpa detta posthumanistiska förhÄllningssÀtt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening Àr situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstÄr designprocessen som ett ingripande i vÀrldens tillblivelse. Ett ingripande dÀr ett kollektiv av aktörer stÄr som medskapare, dÀr mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhÄllningssÀtt föder en medvetenhet om vÄrt ansvar i att ingripa i vÀrldens tillblivelse och vÄrt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .

Hösten 2005 genomfördes en framtidsverkstad pÄ seniorboendet Snickaren i Eksjö. Med hjÀlp av metoden ville politikerna i Eksjö kommun skapa ett allaktivitetshus, en form av mötesplats med god gemenskap och meningsfulla aktiviteter samt ett utvecklat brukarinflytande. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att se vilka erfarenheter och upplevelser nÄgra av deltagarna har frÄn verkstaden. UtifrÄn intervjuer med tre av de Àldre deltagarna och med samordnaren pÄ Snickaren vill vi undersöka vad framtidsverkstaden och tiden dÀrefter har betytt för intervjupersonerna och för Snickaren som allaktivitetshus. Vidare har syftet varit att se vilka aspekter av empowerment vi kan finna samt vad som tycks frÀmja respektive hindra empowerment i praktiken.Resultatet verkar tyda pÄ att intervjupersonerna överlag har positiva erfarenheter och upplevelser av framtidsverkstaden pÄ Snickaren.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med akutsjukvĂ„rd innebĂ€r ofta en stor utmaning, dĂ€r olika stressfyllda komplexa situationer kan uppkomma. I akut kritiska situationer stĂ€lls höga krav pĂ„ att arbetet genomförs pĂ„ ett adekvat sĂ€tt. Studier har visat att en kompetent och samordnad hantering i kritiska situationer, dĂ€r teamets förmĂ„ga att fungera som en effektiv kollektiv enhet, kan förebygga vĂ„rdskador. TeamtrĂ€ningar Ă€r ett sĂ€tt att under kontrollerade former trĂ€na och utveckla icke-tekniska fĂ€rdigheter, öva pĂ„ ovanliga komplexa kritiska situationer och fĂ„ möjlighet att göra misstag utan risk för att skada nĂ„gon patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och effekter av trĂ€ning i team med Crew Resourse Management. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en deskriptiv design genomfördes med sju sjuksköterskor med erfarenhet av anestesi-operation och barnsjukvĂ„rd. Resultat: Visade pĂ„ fyra kategorier Tydlighet Öppenhet, Samarbete och Ledarskap som viktiga komponenter för ett fungerande teamarbete med CRM. Resultatet visar att CRM har betydelse för arbetet i team med den akut kritiskt sjuka patienten, vilket enligt studie kan bidraga till förbĂ€ttrad patientsĂ€kerhet. Slutsats: Utbildning i CRM och ett standardiserat och strukturerat arbetssĂ€tt för kommunikation och teamarbete ökar möjligheterna för patienten att fĂ„ ett optimalt omhĂ€ndertagande i akut kritiska situationer..

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta mÄste bakomliggande faktorer sÄ som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsÀttningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer Àven med hjÀlp av utkast frÄn bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fÄtt. Tystnadskoden Àr ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men ocksÄ rÀttsligt.