Innovation Ă€r ett vĂ€l debatterat Ă€mne inom företagsvĂ€rlden liksom för forskningsvĂ€rlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillvĂ€xt. Dess betydelse Ă€r nĂ„gonting som har forskats pĂ„ lĂ„ngt bakĂ„t i historien. Men pĂ„ senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nĂ€mna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande pĂ„ hur innovation idag har förĂ€ndrats. De nĂ€rmaste Ären har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, sĂ„ kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sĂ€tt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att Ă€ven interagera med sin nĂ€romgivning för att skapa innovation.

Syfte med detta arbete Àr att utifrÄn ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vÄrd och omsorgssektorn. Ansatsen i studien Àr kvalitativ och det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med personal inom vÄrd- och omsorgssektorn samt fÀltanteckningar. Vi har utgÄtt frÄn fenomenologin vilket innebÀr att empirin och analysen utgÄr frÄn vÄra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som anvÀnds i analysen utgÄr frÄn bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg Àr svÄrt att definiera och saknar klara grÀnser, dÄ omsorg Àr kontextbundet och beroende av de mÄnga relationer som existerar i omsorgssituationen och pÄverkar den omsorgs som ges. Detta innebÀr att förvÀntningarna pÄ omsorgens karaktÀr skiljer sig Ät, dÄ olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende pÄ individers olikhet och aktuell situation.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Demokrati i skolan har en framskjuten plats i dagens skoldebatt, vilket gör det intressant att följa hur begreppet demokrati anvÀnts och tolkats idag men ocksÄ historiskt sett. Jag har valt att studera begreppet demokrati i skolan och söka svar pÄ frÄgor om hur demokrati uttryckts i de olika styrdokument som funnits för den obligatoriska skolan bakÄt i tiden ocksÄ hur den demokratiska fostran vÀntats gÄ till samt vad i samhÀllet som pÄverkat demokratistrÀvandena för skolans del under olika tidsperioder. För att svara pÄ frÄgorna har en dokumentstudie gjorts, dÀr styrdokument för skolan frÄn slutet av 1800-talet och fram till idag samt annan utbildningshistorisk litteratur gÄtts igenom. Med hjÀlp av denna senare litteratur har en allmÀn historisk bakgrund givits. De uttryck för demokrati somjag funnit i de studerade styrdokumenten har tolkats efter ett schema vilket kombinerar tvÄ dimensioner av begreppet nÀmligen form-funktion och kollektiv-individ.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmÀn för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrÄgor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, dÀr samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, dÀr de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rÀtt, dÄ de fÄr fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, pÄ problem inom skolans ÀmnesomrÄden.

SVT Nordnytt Àr Sveriges Televisions regionala nyhetsprogram för Norrbotten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att ta reda pÄ hur sÀndningarna har nyhetsvÀrderats, hur de har sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv och hur de fungerat pÄ teven som medium, utifrÄn SVT Nordnytts nyhetssÀndningar som gÄtt 21:45 pÄ vardagar.Vi anvÀnde oss av en kvalitativ innehÄllsanalys för att kunna svara pÄ hur nyhetsvÀrderingen gÄtt till och hur sÀndningarna fungerat pÄ teven som medium. Vi anvÀnde oss Àven av en kvalitativ analys utifrÄn ett semiotiskt perspektiv, dÄ vi analyserade de fyra högst nyhetsvÀrderade inslagen utifrÄn denotation och konnotation. Detta för att ta reda pÄ hur sÀndningarna sett ut utifrÄn ett semiotiskt perspektiv.VÄr slutsats var att SVT Nordnytt vÀrderar nyheter om politik högst och att de följer den traditionella nyhetsvÀrderingen som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats. De nÄr Àven ut till publiken genom identifikation, men det Àr nÄgot SVT Nordnytt skulle kunna arbeta mer med. Genom att titta pÄ vÄr undersökning utifrÄn ett semiotiskt perspektiv kom vi fram till att mycket av det som visas kodas pÄ sÄdana sÀtt att bara ett visst kulturellt kollektiv kan förstÄ sÀndningarna.

Redovisningen av kundfordringar Àr komplex. Posten Àr förhÄllandevis svÄr att vÀrdera och en felaktig vÀrdering kan förvrÀnga företagets finansiella stÀllningar. IAS 1 p.9 har ett fÄtal regler som uppfattas som vaga för redovisning av kundfordringar vilket gör att skillnaderna ökar. Framförallt öppnas det upp utrymmen för manipulation av redovisningen.Syftet med studien Àr att ge en bÀttre förstÄelse av hur kundfordringar redovisas och att tolka och analysera hur upplysningar av redovisningsmetoder i Ärsredovisningar underlÀttar förstÄelsen av innehÄllet i rapporteringar. För att syftet ska uppnÄs studerades 24 företag.Studien visade att Àven fast alla undersökta företag Àr börsnoterade (pÄ large cap OMXS30) sÄ rÄder det stora skillnader i deras disclosure av information kring tillÀmpande redovisningsmetoder.

Bredband har de senaste Ären gÄtt frÄn att vara en ovanlig företeelse till att i Sverige nÀrmast ses som en mÀnsklig rÀttighet. En teknik som ger mÄnga individer tillgÄng till IT-infrastrukur med hög överföringskapacitet Àr trÄdlösa nÀtverk av typerna WiFi och WiMax. I uppsatsen konstateras att ett marknadsmisslyckande kan förekomma pÄ privata marknader för trÄdlöst bredband. Detta marknadsmisslyckande analyseras utifrÄn teorier om externa effekter och kollektiva varor. De positiva externa effekter som trÄdlösa nÀtverk genererar ger varan drag av kollektivitet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan pÄverka identitetsskapandet hos ungdomar i Äldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framstÀllning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten RÄgsved pÄverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten RÄgsved.För att kunna analysera vÄra kvalitativa intervjuer har vi anvÀnt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har Àven valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhÀllet, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har pÄ skapandet av ungdomars identitet och vilka de Àr som individer.Resultaten av studien visar att vÄra informanter i RÄgsved Àr medvetna om den stigmatiserade bilden som omrÄdet har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsomrÄde inte utgör en pÄtaglig pÄverkan pÄ deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom omrÄdet övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha pÄ ungdomarna. .

Syftet med denna uppsats Àr att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrÄn bilder i tvÄ olika lÀroböcker, en för samhÀllskunskap och en för historievetenskap i grundskolans senare Är. FrÄgan som stÀlls Àr vilken myt om individen vi kan finna i dessa, för att svara pÄ denna frÄga anvÀnds en kvalitativ textanalys. Mer exakt anvÀnds en semiotisk bildanalys vilket innebÀr att vi lÀser bilden utifrÄn principen att den fungerar som en text. Vi förankrar vÄr analys i teorier av Barthes och Foucault.

This essay set out to propose a problematic interpretation of the socio-cultural perspective on learning. Its purpose is to show how the socio-cultural perspective on learning defines the concept of knowledge in an incomplete way. The aim becomes then that of giving a more comprehensive description of this concept, and, to this end, to construct a new, broader pedagogic discourse. The investigation starts with a deconstructive analysis of Roger SÀljö?s socio-cultural text in order to point out the incompleteness of the concept of knowledge.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Denna kandidatuppsats beskriver platsen, framförallt byn, inom den berbiska kulturen i Marocko. Med syfte att beskriva relationen och sambandet mellan den geografiska platsens utformning och skapandet av en kollektiv och representativ identitet presenteras först den berbiska, isolerade byn och sedan den vÀxande identitetsrörelsens mÄl och diskursiva tillvÀgagÄngssÀtt. Resultatet som presenteras bygger i första hand pÄ en studie av aktuell litteratur och tidigare forskning och i andra hand pÄ tvÄ kompletterande intervjuer och en egen studieresa genom Marocko i maj 2011. Baserat pÄ det empirirska materialet görs en analys av skapandet av tvÄ parallella identiteter och med dem tvÄ egentligt olika platser, en vardagligt sjÀlvupplevd i byn och en diskursivt omskapad och medvetandegjord av den urbana identitetsrörelsen. Med utgÄngspunkt i begreppen traditionellt i förhÄllande till modernt, ruralt i förhÄllande till urbant och kvinnligt i förhÄllande till manligt diskuteras platsens och identitetens relation.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lÀrares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende anvÀndningsomrÄde och faktorer, som möjliggör och försvÄrar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lÀrarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet pÄverka arbetssÀtt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven trÀnas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av rÄd (klass- elev, matrÄd mm).

Syfte: Vi avser att med denna uppsats beskriva ett antal faktorer i samband med intellektuellt kapital, med fokus pÄ humankapital, i sex företag. Vidare Àmnar vi diskutera eventuella skillnader mellan varuproducerande och kunskapsföretags syn pÄ humankapital. Metod: Vi har anvÀnt oss av ett induktivt arbetssÀtt med en deskriptiv ansats. För att samla in information har vi anvÀnt personliga intervjuer och litteratursökningar. Teoretiska perspektiv: Definition av intellektuellt kapital, humankapital, strukturkapital, kundkapital och tyst kunskap.