Sök:

Sökresultat:

216 Uppsatser om Koldioxid - Sida 11 av 15

Utvärdering av koldioxidmätaren Vaisala GMP343 samt sambandet mellan grundvattennivå och koldioxidavgång från torvjordar

The research group Soil and Water Management at the department of Soil and Environment at theSwedish University of Agricultural Sciences in Uppsala are studying greenhouse gas emissions fromcultivated peat soils. To measure carbon dioxide emissions from peat soils in the field the researchgroup are now using two portable carbon dioxide meters (Vaisala GMP343). For practical reasons,they plan to acquire a new type of automated field meter. The aim of this study is to evaluate thepresent meters to see how environmental conditions and instrument settings affect the results,which is meant to facilitate the introduction of the new field meter when the meters needs to becompared. As a part of the study the relationship between groundwater level and carbon dioxideemissions from peat soils will be investigated.The evaluation of the two carbon dioxide meters was made by connecting them to one single airtightsystem, with the aim of creating identical measurement environments.

Koldioxidutsläpp vid vägbyggnad - en fallstudie med jämförelse av alternativa byggnadssätt

Abstract This degree project examines how much carbon dioxide that emits during the construction phase of a road project. This is to make it possible to compare how the amount of carbon dioxide differentiates between traditional road construction and Swepave construction, which is PEAB?s alternative way to design roads. To make the comparison a calculation tool has been produced. To compare the amount of carbon dioxide emissions a reference project was needed.

Energibesparingar i skolans verksamhet: en fallstudie av en skola i Luleå kommun

I dagens samhälle förbrukas mycket energi. I Kyotoprotokollet lovar industriländerna att minska sina utsläpp med drygt fem procent i genomsnitt under åren 2008-2012, jämfört med 1990 års nivå. Målet om Begränsad klimatpåverkan är ett av 16 övergripande nationella miljökvalitetsmål. Kommunerna har ett ansvar att anpassa och genomföra klimatmålet på den lokala nivån. För att kunna klara av energiförsörjningen och nå målen måste landets energikonsumtion sänkas.

Ekonomisk och miljömässig värdering av en sänkt returtemperatur i ett fjärrvärmenät : En studie av ett fjärrvärmenät i Bollnäs

För fjärrvärmebolag är det oerhört viktigt att den värme de producerar utnyttjas så effektivt som möjligt av deras kunder. Det finns dock en mängd problem med kundernas undercentraler som skapar hinder för detta mål. Undercentralerna tenderar att skicka en viss mängd okylt vatten tillbaka till fjärrvärmeverket. Förutom undercentraler är rundgångar och avtappningsventiler problemområden i fjärrvärmenät. Bollnäs Energi AB vill se över hur fjärrvärmenätet och produktionsanläggningen i Bollnäs skulle påverkas ekonomiskt och miljömässigt om returtemperaturen sjönk. Det som i första hand behandlas i rapporten är rökgaskondensering. Rökgaskondensering är när den energimängd som har gått åt för att bilda ånga av fukten i bränslet vid förbränningen återigen blir till vätska.

Kontorskyla : Kan borrhålskyla ersätta en kylmaskin?

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system.

Lönar sig tullager?

Norra Djurgårdsstaden är för närvarande ett av Europas största stadsutvecklingsområden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen präglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hållbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprättas i Hjorthagen för att hantera transporter in till området under byggprocessen. Syftet med logistikcentret är att minska trängsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har ämnat kartlägga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt beräkna hur energianvändningen och utsläppsmängderna skulle kunna förändras.Kartläggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna får som kvitton på inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats från JM:s byggande i Norra Djurgårdsstadens första etapp, Norra 1.

Optimering av hydraulsystem på pappershanteringstruck

Det här examensarbetet inom Maskiningenjörsprogrammet på Karlstad universitet har utförts på Linde Material Handling AB i Örebro. Arbetet inleddes med att en kundundersökning utfördes genom en enkät till personal på Stora Enso Skoghall. Enkäten innehöll relevanta frågor om hur kunden upplever sina truckar från Linde, hur service och underhåll fungerar, samt hur de skulle vilja förbättra truckarna inför framtiden.Utifrån kundundersökning hos Stora Enso uppdagades det bl.a. att hydrauliken i klämaggregatet går för långsamt och att detta är ett störande moment som medför irritation bland truckförarna. Frågeställningen blev, hur väl anpassat klämaggregatet är till truckens hydrauliska funktion utifrån dagens krav på klämkraft och fart.

Alternativa kylmetoder i kontorslokaler ur ett systemperspektiv : En studie av Stockholms energisystem

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler. Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år.

Miljöproblematiken och politiska system

Osäkerhet och komplexitet är återkommande begrepp när miljöproblematiken diskuteras. Det är en mörk bild som målas upp kring framtidens miljö. Den rådande komplexitet försvårar arbetet med miljön, då en felaktig åtgärd kan få konsekvenser långt senare. Är de demokratiska institutionerna kapabla att handskas med miljöproblematiken och erbjuda människor förutsättningar för att nå en hållbar utveckling? Syftet med uppsatsen är att utreda förhållandet mellan demokratin och förmyndarskapet och miljöproblemens hantering.

Förbättrad logistik för byggmaterial i Norra Djurgårdsstaden : Metodutveckling för utvärdering av miljöbelastning

Norra Djurgårdsstaden är för närvarande ett av Europas största stadsutvecklingsområden och kommer ge rum för cirka 10 000 nya bostäder och cirka 30 000 nya arbetsplatser. Stadsdelen präglas av en stark miljöprofilering och ska verka som en förebild för ett hållbart stadsbyggande.I början av 2013 kommer ett logistikcenter upprättas i Hjorthagen för att hantera transporter in till området under byggprocessen. Syftet med logistikcentret är att minska trängsel och trafikstockningar genom en lotsfunktion samt reducera transporter i och med samlastning. Detta examensarbete har ämnat kartlägga transportflödena med och utan en samordnad bygglogistiklösning samt beräkna hur energianvändningen och utsläppsmängderna skulle kunna förändras.Kartläggning av transporterna har skett genom dokumentation av de följesedlar som byggherrarna får som kvitton på inkomna leveranser. Följesedlarna har dokumenterats från JM:s byggande i Norra Djurgårdsstadens första etapp, Norra 1.

Stamtillväxt, biomassaproduktion och koldioxidbindning i Norrbotten efter gödsling med mineralnäring och bionäring i tallskog

Denna studie är en del av ett storskaligt försök som är beläget på Sveaskogs marker i Norrbotten. Hela försöket omfattar ca 800 ha varav 600 ha är gödslad yta och 200 ha är ogödslade kontrollområden. Denna studie omfattar 137 ha gödslad yta och 50 ha ogödslade kontrollområden beläget i tre olika bestånd. Det unika med detta projekt är storskaligheten i användandet av slampellets och slamgranuler som ett förädlat bionäringsmedel. Projektet är finansierat av bland andra Sveaskog, LKAB och SLU.

Hållbarhetsredovisning ? En studie av Volvo och Toyota

De senaste åren har miljömedvetenhet och socialt ansvar blivit en allt större trend i samhället. Allt fler organisationer upprättar så kallade hållbarhetsredovisningar där de beskriver sitt miljöarbete och sitt samhällsansvar. Utgångspunkten för uppsatsen är rapporternas betydelse för bolaget. Företaget kan använda dem som styrmedel för att verkligen minska sin miljöpåverkan. Motivet kan också vara att bli accepterat av omgivningen genom att upplysa att de, precis som många andra, också bryr sig om miljön.

Energieffektivisering av virkestorkning för sågverksindustrin

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsättas till marknaden.

Energianvändning i byggbodar

Aktörer inom byggsektorn har historiskt sett inte alls lagt ned resurser på att vara energieffektiva. Som följd av nya regleringar och klimatmål har det dock blivit viktigt även för byggaktörer att tänka energismart. Då alltfler byggnader blir i princip Koldioxidutsläppsfria under driftsfasen har det blivit viktigt för byggföretagen att minimera energianvändningen och därmed utsläppen under byggnadsfasen. En stor del av den använda energin under byggnadsfasen brukas av byggbodarna som finns på byggarbetsplatserna. Byggbodar är de barackliknande byggnaderna vilka är avsedda att inackordera byggarbetare under raster och annan ledig tid.Detta arbete undersöker energibesparingen som skulle kunna göras om dagens energiineffektiva byggbodar förbättrades.

Antarktis : Utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörer

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörerFörfattare: Dominique Fügedi Kurs: Turismvetenskap C Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Handledare: Christer FoghagenProblem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden Koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna.Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv.Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis.

<- Föregående sida 11 Nästa sida ->