Energieffektivisering av virkestorkning för sågverksindustrin
Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsättas till marknaden. Vid en tänkbar investering av värmebesparande tekniker måste avsättning av motsvarande biomassa kunna garanteras framgent, med ett tillräckligt högt pris för att tillgodose kalkylerad återbetalningstid. Av den orsaken omfattar studien även vilken sorts biomassa som avsätts vid sågverk och vilken sort som säljs till respektive konsument. Utvecklingen av biomassa-marknaden studeras dessutom i ett nationellt och internationellt perspektiv. Där Europeiska Unionens styrmedel gällande rådande miljö och klimatmål har en avgörande faktor och även ökade exporttullar från Ryssland som i sin tur kommer att påverka den Svenska sågverksbranschen. På grund av ökad konkurrens och hårdare prissättning har trenden gått mot större sågverk där den svenska marknaden domineras av sågverk med produktion överstigande 50 000 m3(sv ), dessa står för 95 % av den totala svenska virkesproduktionen, vilka uteslutande använder sig av artificiell torkteknik. Via de kontrollsystem som referenssågverket använder för att övervaka och styra torkcyklarna, har temperaturer och fuktighet loggats och använts för beräkning av den specifika värmekonsumtionen. Vilken uppgår till ca 3,19 MJ/ KgH2O för de studerade kammartorkarna. Vid en potentiell implementering av ny effektiv torkteknik bland Sveriges sågverk har det framkommit att biomassa motsvarande 3-4 TWh värme årligen kan sparas och avsättas till marknaden. Det har framkommit att det öppna absorptionssystemet har god möjlighet att konkurera med övriga värmebesparandetekniker vid en kommersialisering, om investeringskostnaden och elförbrukningen kan minskas först och främst för absorbatorn.