Redan i spa?dbarnsa?lder anva?nder sig barnet av symboler i leken, det vill sa?ga symbollek. Samtidigt som sensomotoriken hos det lilla barnet utvecklas sa? bo?rjar barnet ge ifra?n sig ljud, joller, som sedan blir mer och mer likt den vuxne ma?nniskans tal. Utifra?n uppgifter grundat pa? Piagets kognitiva utvecklingsteori underso?ktes tre komponenter; symbollek, sensomotorik samt joller.

 Cochleaimplantat (CI) Ă€r ett hörseltekniskt hjĂ€lpmedel som under de senaste 20 Ă„ren givit personer med grav hörselnedsĂ€ttning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De sprĂ„k- och talfĂ€rdigheter som personer med CI tillĂ€gnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprĂ„kliga förmĂ„gor efter ett Ă„rs tid hos barn med CI. De förmĂ„gor som undersöktes var fonologiska fĂ€rdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av lĂ€sning, lĂ€sförstĂ„else samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i Ă„ldrarna 7;8-13;4 Ă„r deltog i studien.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

Demenssjukdom innebÀr en successiv förlust av sÄvÀl fysiska som kognitiva funktioner som har betydelse för den enskilde personens vardagsliv. Syftet med studien var att beskriva den fysiska och kognitiva funktionsförmÄgan hos personer med misstÀnkt eller diagnostiserad demens och hur den förÀndras över en period av tre Är. Vidare var syftet att jÀmföra den förÀndrade funktionsförmÄgan hos dessa personer med en motsvarande grupp ur en normalpopulation av Àldre. Materialet till denna studie hÀmtades frÄn tvÄ forsknings- och utvecklingsprojekt, DemensvÄrd i Blekinge (DIBS) och The Swedish National Study on Aging and Care (SNAC). I studien anvÀndes instrumenten ADL-trappan, Bergerskalan samt MMT.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med Àmnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkÀter dÀr 16 pedagoger pÄ fyra förskolor har deltagit. EnkÀterna har samlats in genom fysiska trÀffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har frÀmst fokus pÄ Àmnet kring barn med koncentrationssvÄrigheter dÀr slutsatsen visar att det Àr viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag Àr medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer pÄ att ta vara pÄ barnens spontana infall med rörelse Àn att ha en bestÀmd dag och aktivitet..

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Andersson Therese och Carlsson Jessica (2007). Samspel i leken. En undersökning om hur smÄ barn samspelar i leken. Malmö högskola: lÀrarutbildningen. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ en djupare förstÄelse av samspelet i leken och se hur kognitiva och sprÄkliga kompetenser och utveckling kommer till uttryck hos de smÄ barnen. Uppsatsens frÄgor Àr: - Vad hÀnder i samspelet mellan barnen nÀr de leker och hur kommer detta till uttryck kognitivt och sprÄkligt? - Hur ser nÄgra pedagoger pÄ samspel, lek och hur barnen anvÀnder sina kognitiva och sprÄkliga kompetenser i just samspelet i leken? - Vad sÀger pedagogernas beskrivningar om syn pÄ barn och mer specifikt barns samspel? I denna studie har det gjorts observationer av flera barn och interjuver med fyra pedagoger, frÄn tvÄ olika förskolor.

Ett ökat anvÀndande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frÄgor. DÄ det idag finns ytterst lite forskning inom omrÄdet upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier anvÀnds inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som pÄverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankÀt med syftet att kartlÀgga anvÀndandet och erfarenheter bland HR-funktioner. EnkÀten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefÀr lika mÄnga anvÀnde respektive anvÀnde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

A Quick Test (AQT) FÀrg och Form Àr ett test av snabb automatiserad benÀmning avsett att detektera kognitiva störningar. Det bestÄr av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benÀmnas sÄ snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom frÄn friska kontroller med högre precision Àn det ofta anvÀnda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gÄngen om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter frÄn AQT FÀrg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivÄn av likvorproteiner faststÀlldes för de 374 första patienterna i serien.

Syftet med studien var att underso?ka hur kla?desaffa?rer kan skapa en mer positiv syn pa? second hand kla?der bland konsumenter. Underso?kningen utfo?rdes genom att anva?nda Tricomponent Attitude modellen och erka?nda strategier fo?r attitydfo?ra?ndring. Tricomponent Attitude modellen utgo?rs av den kognitiva, affektiva samt konativa delen medan attitydstrategierna utgo?rs av tillva?gaga?ngssa?tt fo?r att fo?ra?ndra attityden.

PÄ dagens operativsystem körs ett vÀxande antal processer. Processernas representation i integrerade processhanterare Àr undermÄlig. Processernas funktionalitet beskrivs inte och gemene anvÀndare vet ofta inte vad en specifik process gör. Som lösning pÄ problemet föreslÄs en programvara för att identifiera processers funktionalitet och baserat pÄ denna information tillhandahÄlla gruppering av processerna. Syftet Àr att ge anvÀndaren kontroll över systemets processer och tre kriterier för kontroll har tagits fram.

Uppsatsens syfte Àr att presentera ett synsÀtt över hur ledaren kan frÀmja kreativa processer pÄ reklambyrÄer. För att skapa detta synsÀtt behöver förstÄelsen om kreativa processer i en reklambyrÄ ökas. Studien utgÄr frÄn att kreativa processer föranleder kreativ reklam. Vi vill understryka att vi bÄde har ett teoretiskt och ett praktiskt syfte.Metoden Àr en kvalitativ mikroetnografisk studie. Uppsatsens empiriska insamling bestÄr av cirka 100 timmar observationer pÄ en reklambyrÄ följt av fem kvalitativa djupintervjuer pÄ samma byrÄ.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).