Den klassiska teorin antar att ekonomiska aktörer fattar beslut under risk utifrÄn korrekta skattingar av statistiska sannolikheter. I ljuset av experimentell forskning har dessa axiom emellertid visat sig vara kontrafaktiska. MÀnniskor har kognitiva begrÀnsningar som resulterar i logiska felslut och emotioner som medför temporÀra begrÀnsningar att göra sakliga och konsekventa bedömningar. För att möta de kognitiva begrÀnsningarna mÄste mÀnniskor förenkla problem med olika former av heuristiker sÄ att kostnaden för att fatta ett specifikt beslut begrÀnsas. Ekonomiska problem under risk prÀglas allmÀnt av stor komplexitet, dÀrför Àr det ett omrÄde dÀr det Àr förhÄllandevis lÀtt att urskilja olika heuristiker.

Fonologisk medvetenhet, ordavkodningsförmÄga, bokstavskunskap och arbetsminneskapacitet har visats predicera den tidiga lÀsförmÄgan. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur dessa olika kognitiva förmÄgor tillsammans förklarar lÀsförstÄelse hos barn i första klass. LÀsförstÄelse, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, bokstavskunskap samt arbetsminne undersöktes hos 36 elever i Ärskurs ett med normal hörsel och svenska som modersmÄl. Resultatet visar att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans förklarar 62 % av variansen i lÀsförstÄelsen hos deltagarna. Slutsatsen Àr dÀrmed att ordavkodning och fonologisk medvetenhet tillsammans predicerar lÀsförstÄelse i Ärskurs ett..

Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan sjÀlvkÀnsla inget lÀrande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsen Àr en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad pÄ elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehÄll och sjÀlvuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte Àr att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte Àr att förstÄ hur undervisningsmetoder pÄverkar elevernas sjÀlvkÀnsla.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Sammanfattning Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk metabol sjukdom som kan leda till allvarliga h?lsokomplikationer. D?rmed utg?r egenv?rd en fundamental och central komponent i behandlingsstrategin f?r att f?rebygga sekund?ra komplikationer och optimera patienters prognos. Egenv?rd inneb?r att individen har ett kontinuerligt ansvar f?r att vidta h?lsofr?mjande och behandlingsrelaterade ?tg?rder i syfte att hantera sin sjukdom samt uppr?tth?lla god livskvalitet.

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frÄgestÀllande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frÄgor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hÀmtats ur tidigare forskning. Informanternas förstÄelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter frÄn hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.LÀrares bemötande, attityd och respons i frÄgesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrÄgestÀllande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhÄllande till informanternas svar och bidrar tillfrÄgesituationens unicitet och komplexitet..

Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

SYFTE: Syftet Àr att belysa patienternas upplevelse av lÀkemedelsfri smÀrtlindring med stöd av grindteorin.DESIGN: LitteraturstudieBAKGRUND: Kunskap om hur patienterna upplever lÀkemedelsfri smÀrtbehandling baserad pÄ grindteorin, kan göra det lÀttare för den enskilda sjuksköterskan att fatta beslut om anvÀndande av dessa metoder.URVAL: Vetenskapliga artiklar med empiriska studier pÄ vuxna publicerade mellan Ären 2000-2012.METOD: Databassökningar och manuella sökningarRESULTAT: 14 studier med sammanlagt 1771 deltagarevisar att smÀrtlindringsmetoderna med stöd av grindteorin hade avsedd effekt pÄ smÀrta. De gav Àven patienterna lindring vad avser oro och rÀdsla. NÄgra av studierna tar Àven upp att patienterna fick en kÀnsla av att sjÀlv kunna pÄverka smÀrtan. Metoderna som anvÀndes var sÄvÀl hudstimulerande, som kognitiva.SLUTSATS: SmÀrtlindring baserad pÄ grindteorin, sÄvÀl hudstimulering som kognitiva metoder, Àr nÄgot som sjuksköterskan bör ha kunskap om och anvÀnda för att lindra smÀrta och oro/rÀdsla. Metoderna Àr Àven ett sÀtt att lÄta patienten kÀnna sig delaktig, dÄ speciellt de kognitiva metoderna..

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur icke-heterosexuella individer beskriver upplevelser av de faktorer som kan ha pÄverkat dem i deras ?komma-ut-processer?. Studien undersöker individernas upplevelser av att komma ut, vilka faktorer som har varit av betydelse, samt vad som har underlÀttat respektive försvÄrat denna process. För att belysa denna process utgÄr vi i studien frÄn teman som rör bland annat det bemötande som individerna erfarit i samband med att de kommit ut. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

Syftet med denna rapport Àr att belysa den kognitiva intervjumetodikens fördelar och dess tillÀmpning i samband med polisiÀra förhörssituationer. Dessutom visa pÄ hur man kan utveckla sina kunskaper i detta spÀnnande Àmne. I arbetet med rapporten har i första hand böcker men Àven tidningsartiklar, en dokumentÀrfilm samt en intervju legat till grund för innehÄllet. Genom Ärens lopp har polisiÀra förhörsmetoder varierat till bÄde utformning, kvalité och framgÄng. VÄld, tortyr och isolering har varit vanliga inslag som förr i tiden anvÀndes för att framtvinga ett erkÀnnande.

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

En tiondel av Sveriges befolkning Àr drabbade av tinnitus sÄ chansen Àr stor att svenska sjuksköterskor trÀffar pÄ individer drabbade av detta fenomen i sitt dagliga arbete. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om tinnitus hos allmÀnsjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, med tvÄ specifika frÄgestÀllningar. Den första var vilket bevis det finns för ett samband mellan tinnitus och depression, Ängest, kognitiva besvÀr och sömnbesvÀr. Den andra frÄgestÀllningen handlade om pÄ vilket sÀtt som kognitiv beteendeterapi har effekt pÄ tinnitusrelaterade besvÀr. Metoden för den systematiska litteraturöversikten var Goodmans sju steg modifierad av Willman et al (2006), och ett modifierat protokoll av Carlsson & Eiman (2003) anvÀndes för att kvalitetsbedöma de artiklar som hittats i litteratursökningen.

I föreliggande uppsats fokuseras villkoren kring handlÀggares bedömningar och beslutsfattande av hjÀlpinsatser till personer med förvÀrvade hjÀrnskador. Uppsatsen bygger pÄ fokusgruppssamtal med LSS-handlÀggare och LASS-handlÀggare kring tvÄ vinjetter. Tolkningsarbetet Àr baserat pÄ idéer hÀmtade frÄn Grounded theory. Studiens syfte Àr att utforska hur LASS- handlÀggare vid försÀkringskassor och LSS-handlÀggare i kommuner gÄr till vÀga samt hur de resonerar omkring den sökandes behov av insatser i samband med att de bedömer behov hos personer med kognitiva hjÀrnskador. Analysen tyder pÄ att bedömningsprocessen och beslutsfattandet prÀglas av osÀkerhet och att handlÀggarna frÀmst Àr upptagna av att legitimera sina beslut genom att de söker stöd i lÀkarintyg eller andra utlÄtanden.