Syftet med studien är att beskriva svårigheter i det dagliga livets aktiviteter för personer med fibromyalgi, samt vilka strategier som används för att hantera svårigheterna. Använd metod är en litteraturöversikt av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat visar att personer med fibromyalgi påverkas av fysiska, kognitiva och emotionella svårigheter samt sömnsvårigheter vilket starkt påverkar förmåga att utföra dagliga aktiviteter som att ta hand om sig själv och hushåll, att arbeta och att engagera sig i fritid och socialt liv. De fysiska svårigheterna påverkar förmågan att anstränga sig, att vara inaktiv, att planera dagarna och att utföra monotona uppgifter. De kognitiva svårigheterna består av minnes- och koncentrationssvårigheter samt försämrad kommunikations- och reaktionsförmåga.

Med ökad ålder försämras kognitiva funktioner, något som dock inte påverkar  äldres vardag och visar sig sällan utanför laboratoriemiljöer; äldre antas kompensera sina försämrade kognitiva funktioner med en ökad kunskap samt större användning och anpassning av sin miljö. Tidigare studier visar på att människor använder sig av specifika ytor för att underlätta både framtida och pågående aktiviteter genom att rutinmässigt lagra information på dem. Ytan i sig påminner människan om väsentliga aktiviteter eller information med hjälp av en god ordning, struktur och korrekt rotering av objekt på ytan. Vilka informationsytor finns och hur äldre förbereder sig innan de tar sig hemifrån är idag okänt. Målet med denna studie var därför att fördjupa kunskapen i vilka dessa informationsytor är och hur de används i hemmet i samband med att äldre förbereder sig för att ta sig hemifrån.

Syftet med det här arbetet är att få en större förståelse för hur barn utvecklar empati och hur lärare kan stötta barn i den utvecklingen. Vi har valt detta ämne då vi varit ute i skolor och förskolor där lärare och förskolelärare har uttryckt ett stort behov av empati utvecklande arbetsätt/metoder. Vi har använt oss av aktionsforskning i detta arbete för att det är en forskningsdesign som syftar till att utveckla och förändra praktiken. Aktionsforskningen genomfördes på två olika verksamheter en förskola och en grundskola årskurs 6. Resultatet visar på att det krävs ett genomsyrande arbetssätt och medvetenhet från lärarnas sida.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Många webbgränssnitt idag misslyckas med att möta användarnas behov och blir därför bristfälliga gällande användarvänligheten. Detta leder till att användarna begår stora misstag och anstränger sig vid användningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett gränssnitt spelar en stor roll i hur användarna förstår sig på och tolkar ett gränssnitt då de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till användarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och användbarhet i ett gränssnitt underlättar användarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.

I nyligen publicerade (2008-2013) vetenskapligt granskade artiklar i ämnet matematikångest, har i första hand artiklar som behandlar gymnasiet och högskolan studerats. Sökningen av litteratur har skett i två databaser, Summons och ERIC, med hjälp av boolesk sökning och ämnesord. Fyra frågeställningar har använts vid läsningen av litteraturen. I orsaker till problemet, II är matematikångest ett könsrelaterat problem, III finns det lösningar på pro¬blemet och IV aktuella metoder för att mäta matematikångest. Orsakerna till problemet har studerats utifrån medicinska orsaker eller känslomässiga och kognitiva orsaker.

Dyslexi är en form av läs- och skrivsvårighet som inte kan förklaras av t.ex. bristfällig undervisning, låg begåvning eller synproblem. Orsaken till dyslexi anses vanligen vara nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Flera studier har dock visat att dyslexi även är förknippat med språkliga, kognitiva och motoriska svårigheter som inte kan förklaras av nedsatt förmåga av fonologiskt processande. Det procedurella minnessystemet engageras vid inlärning, processande och konsolidering av kognitiva och motoriska färdigheter.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Denna studie undersöker om musik kan påverka resultatet på ett läsförståelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder på att musik ändrar vårt känslomässiga tillstånd vilket i sin tur kan påverka vår kognitiva förmåga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra två läsförståelseprov, ett i tystnad och ett när de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulär med kontrollfrågor gällande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, så att de vana presterade sämre med musik jämfört med tystnad..

Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

Bakgrund: Anv?ndandet av digitala verktyg inom h?lso- och sjukv?rden ?kar, s?rskilt inom omv?rdnaden av personer med kroniska sjukdomar s?som diabetes. Forskning visar att digitala l?sningar kan fr?mja patienters delaktighet, sj?lvst?ndighet och kontinuitet i v?rden, samtidigt som de m?jligg?r f?rb?ttrad egenv?rd och h?lsomonitorering. Samtidigt identifieras utmaningar s?som bristande anv?ndarv?nlighet, oj?mlik digital kompetens samt v?rdpersonalens attityder till tekniska hj?lpmedel.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools? role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education.The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels ? since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg?s stages of moral development (with teachers? evaluations of students? capacity as a reference point of the students? actual level of moral development) as well as on Kieran Egan?s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different ?shapes of understanding?).

Tidigare forskning har visat att förmågan att läsa och skriva påverkar både människans kognitiva tänkande och neurologiska strukturer. Likaså innebär oförmågan att läsa och skriva en social press som påverkar vår syn på oss själva. Men hur påverkas vår själv- och framtidssyn av att vi lär oss att läsa och skriva? Detta har undersökts genom intervjuer med 14 kvinnor i Nepal med olika erfarenheter av att läsa och skriva. Resultatet visade huvudsakligen att kvinnorna såg sig själva som mer självständiga och självsäkra, och sin framtid som mer ljus efter att de lärt sig att läsa och skriva.