Kreativitet Àr resultatet av personliga egenskaper, kognitiva förmÄgor och sociala miljöer. Studiens syftet var att undersöka hur kreativitet Àr relaterat till sjÀlvkÀnsla, Älder och genus hos gymnasieungdomar. 111 deltagare varav 77 flickor, 17-21 Är deltog. Ett tredelat test anvÀndes med frÄgor om fritidsaktiviteter (aktivitet), ett sjÀlvkÀnslatest (?Jag tycker jag Àr?) samt ett kreativitetstest (Unusual Uses test).

Under tonÄrstiden förÀndras relationen mellan förÀlder och tonÄring. För att en sÄdan förÀndring ska kunna ske behöver tonÄringen ha tillgÄng till privatliv, aktiviteter utanför hemmet, kamrater samt utrymme för eget beslutsfattande. Syftet var att undersöka möjligheter till förÀndring av relationen mellan ungdomar med funktionshinder och deras förÀldrar. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen gjordes med semistrukturerade djupintervjuer. Informanterna var tio ungdomar i Äldern 15-20 Är och sju förÀldrar.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Bilderböcker kan ibland uppfattas som skrÀmmande och inte lÀmpliga för barn enligt den vuxne höglÀsaren. Med kunskap hos pedagoger om berÀttelsers dubbla tilltal och olika tolkningsnivÄer skulle dessa skildringar kunna te sig mindre skrÀmmande och i stÀllet stimulera till givande samtal med barngrupper. Uppsatsen Àr en narratologisk studie av tre valda bilderböcker av Pija Lindenbaum. Syftet med studien Àr att studera hur Lindenbaum skildrar barns inre tankar och handlingar. Vilka grepp anvÀnder Lindenbaum för att beskriva barns inre vÀrld? Hur skildras barn och vuxna i böckerna? PÄ vilket sÀtt fÄr böckerna ett barnperspektiv? Analysen beskriver hur Lindenbaum skildrar barnets inre vÀrld genom att huvudpersonen i berÀttelsen bearbetar kÀnslor och tankar i en fantasivÀrld, lekvÀrld, och i en realistisk vÀrld.

MÀnniskans tankesÀtt och beslutsfattande Àr en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik Àr den pÄ grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och vÀrderingar. Den hÀr studien handlar om hur man kan pÄverka mÀnniskans beslutsfattande genom ett grÀnssnitt, och vad det Àr som pÄverkar beslutet. DÄ det finns mÄnga faktorer som har en pÄverkan pÄ beslutsfattande, specialiserades studien pÄ anvÀndaren och dess kognitiva egenskaper, sÄ som uppmÀrksamhet och perception, samt en fördjupning pÄ beslutsfattande och grÀnssnittsdesign. Detta för att kunna svara pÄ vilken pÄverkan ett grÀnssnitt har pÄ en mÀnniska som interagerar med det.Under studiens gÄng gjordes enkÀtundersökning, personas, prototyper, anvÀndartester, samt observationer, för att kunna analysera och fÄ in tillrÀcklig data.

Bakgrund: En moder som lider av post partum depression har svÄrare att knyta an till sitt barn. Barnets kognitiva och kÀnslomÀssiga utveckling kan dÄ hÀmmas. Det Àr viktigt att tidigt upptÀcka dessa mödrar för att pÄ sÄ vis kunna erbjuda stöd och förkorta moderns sjukdomstid. Syfte: Syftet var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till mödrar med post partum depression. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.

Bakgrund: Effekterna av s?rskilda h?ndelser och katastrofer drabbar ?rligen miljontals m?nniskor v?rlden ?ver. Det f?r?ndrade s?kerhetspolitiska l?get globalt har bidragit till en ?versyn och utveckling av Sveriges beredskapsplanering. H?lso- och sjukv?rden har en essentiell roll i landets beredskap och kraven p? h?lso- och sjukv?rden ?kar vid s?rskilda h?ndelser och katastrofer.

Bakgrund? Kommunikation ?r en central del av sjuksk?terskans profession och har stor betydelse f?r att skapa trygghet, delaktighet och f?rst?else hos barn inom slutenv?rden. F?r att kommunikationen ska vara meningsfull beh?ver den anpassas efter barnets ?lder, mognad och individuella behov. Tidigare forskning visar dock att sjuksk?terskor ofta upplever utmaningar kopplade till tid, erfarenhet och kulturella aspekter.? Syfte? Syftet med denna litteratur?versikt var att beskriva sjuksk?terskans upplevelse av att kommunicera med barn inom slutenv?rden.? Metod? Studien genomf?rdes som en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Every day we make numerous decisions. Some are better than others. Intuitive decisions usually results in less good decisions when we do not reason about our choices. Research has been interested about the process that is behind how we make good decisions. Decisions we face every day, such as when we shop, determined using various mental shortcuts that we use unconsciously.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebÀr en allvarlig förlust av kognitiv förmÄga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förvÀntas av normalt Äldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemÀssiga och försvÄrar allmÀn daglig livsföring. Vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstÄ till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmÄgan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bÀst förutsÀttningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels dÄ det pÄminner om vinden och luftens positiva effekt pÄ de sjuka och dels dÄ det bidrar till en positiv omsorgsatmosfÀr.

Uppsatsen anlÀgger ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik samt Àr skriven utifrÄn sociokulturell teori. SvensklÀrare respektive matematiklÀrare med specialpedagogisk erfarenhet intervjuas pÄ tvÄ olika skolor.  Syftet med intervjuerna Àr att öka kunskapen om vilka metoder eller positiva pÄverkansfaktorer som nÄgra pedagoger pÄ högstadiet framhÄller nÀr det gÀller att utveckla elevers lÀsförstÄelse inom matematikÀmnet sett ur ett dilemmaperspektiv.Undersökningen resulterade i att ett antal dilemman, samt metoder för att överbrygga dessa, kunde identifierades i analysverktygets tre nivÄer. Dels i den sociala kontexten som innefattar arbetsformer, men ocksÄ nÀr det gÀller elevens kognitiva processer och den matematiska uppgiftstexten.Ett dilemma som alla respondenterna uppmÀrksammade var dilemmat mellan att tillgodose gruppens behov kontra individens behov av stöd för att kunna nÄ kunskapsmÄlen. Pedagogernas metoder för att överbrygga aktuella dilemman redovisas och kopplas till forskning pÄ respektive omrÄde.Resultatet gÄr inte att generalisera pÄ grund av undersökningens ringa omfattning, men det pekade tydligt pÄ att dilemmaperspektivet har ett starkt berÀttigande utifrÄn pedagogernas uppfattningar samt att pedagogerna har en uppsÀttning metoder för att förhÄlla sig till aktuella dilemman vilket ocksÄ exemplifieras i diskussionsdelen..

I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur smÄ företag tÀnker och agerar strategiskt. DÀrför Àr det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska vÀrlden, företagarna sjÀlva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förstÄelse för smÄföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i smÄföretag Àr den person som enskilt har mest makt att pÄverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras dÀrför pÄ en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmlÀndska smÄföretag.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

Obehandlad eller otillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr vanligt. Medan icke farmakologiska och kognitiva metoder till smÀrtbehandling Àr vanliga och har visat sig effektiva som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling vid behandling av lÄngvarig (kronisk) smÀrta, anvÀnds dessa metoder vÀldigt lite nÀr det gÀller akut smÀrta som postoperativ smÀrta, dÀr farmakologisk smÀrtbehandling Àr mest vanligt. Denna litteraturstudie Àmnade söka kunskap om vetenskapligt belagda icke farmakologiska eller komplementÀra metoder för att förebygga eller behandla postoperativ smÀrta. Metoden var en litteraturstudie och sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline under hösten 2008. Artiklarna skulle vara vetenskapliga artiklar och publicerade Är 2000 eller senare.