Detta arbete syftar till att teoripro?vande analysera och ja?mfo?ra tva? av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska milita?rjuntans agerande och beslut info?r kriget om Falklandso?arna 1982. Den studerade tidsperioden avser a?ren 1976-1982. Fo?r att identifiera milita?rjuntans drivkrafter har Allisons teorier om fo?rklaringsmodeller anva?nts.

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Ett missfall innebÀr en stor kÀnslomÀssig pÄfrestning för kvinnan. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att genomgÄ ett missfall. Studien grundar sig pÄ nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, des-sa analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att kÀnna kroppslig och kÀnslomÀssig smÀrta, Att kÀnna sig försummad och Äsidosatt, Att förlora sitt barn och den planerade framti-den, Att kÀnna skuld och vilja finna en orsak, Att bearbeta och finna me-ning i det som hÀnt och Att kÀnna osÀkerhet och oro inför en ny graviditet. MÄnga av kvinnorna kÀnde sig missnöjda med vÄrden och bemötandet frÄn sjuksköterskorna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur personer med Multipel skleros (MS) upplever att sjukdomen pÄverkar deras dagliga liv. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktÀr analyserades. Databaserna Medline via PubMed och Cinahl anvÀndes vid sökningen av artiklar. Huvudresultatet i denna studie visade att personer med MS upplevde att deras sjukdom och dess symtom hade en stor pÄverkan pÄ det dagliga livet.

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt vÀlbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivÄer av positiva, negativa och balanserade kÀnslor och hur dessa pÄverkar vÀlbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt vÀlbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre kÀnslonivÄer, medan de Iranska i större utstrÀckning kunde uppleva motsatta kÀnslotillstÄnd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för vÀlbefinnande i bÄda grupper.

Personer med vissa kognitiva funktionsnedsÀttningar har ibland svÄrt att anvÀnda en vanlig webblÀsare. Detta gör internet mindre tillgÀngligt för denna grupp. Med hjÀlp av en anpassad webblÀsare med förenklat grÀnssnitt och funktionalitet finns förhoppning om att anvÀndarvÀnlighetsbarriÀrer för internetanvÀndning hos dessa personer skall minska och att anvÀndningen skall kunna vara mer sjÀlvstÀndig.Som teknisk mÄlplattform anvÀnds Microsoft Windows med Internet Explorer och utvecklingen genomfördes inom .NET med C#. Ett mÄl med den tekniska implementationen var att till sÄ stor del som möjligt utnyttja redan installerad programvara pÄ mÄlsystemen och dÀrmed minimera behovet av programuppdateringar, vilket skulle göra programmet mer framtidssÀkert, samt minimera mÀngden administration av programmet. Tester genomförda pÄ VÀstmanlands lÀns landstings Datatek pÄ Handikappcentrum i VÀsterÄs gav positivt resultat.  AnvÀndarna kunde fokusera pÄ de webbsidor de besökte och personalen kunde snabbt stÀlla in programmet för anvÀndaren..

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste demenssjukdomen och Àr en av Sveriges största folksjukdomar. Sjukdomen medför kognitiva försÀmringar som under sjukdomsförloppet kan försÀmras pÄtagligt, vilket kan stÀlla höga krav pÄ anhöriga som vÄrdar personer med Alzheimer sjukdom. Syfte: Att öka och fördjupa kunskapen om anhörigas upplevelser av att vÄrda personer med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod: En litteraturstudie dÀr 11 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Anhörigas positiva upplevelser av att vÄrda, anhörigas negativa upplevelser av att vÄrda samt behovet av stöd och information.

Habiliteringen syftar till att frÀmja barn med funktionshinders funktionsförmÄga för att öka förutsÀttningarna för delaktighet i samhÀllet. Habiliteringsplanering Àr ett sÀtt för barnet att delta i utformandet av habiliteringen. Syftet med studien var att undersöka barns upplevelse och förstÄelse av mötet med habiliteringen, sett ur barnets perspektiv. Undersökningen var kvalitativ och datainsamlingen skedde med semistrukturerade intervjuer. Sex barn i Äldern 10-13 Är intervjuades.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att granska och sammanstÀlla kunskap som idag finns om funktionshindret Aspergers syndrom för att dÀrigenom pÄ samhÀllsnivÄ söka öka förstÄelsen för individer diagnostiserade med detta syndrom. Ett ytterligare syfte Àr att redovisa de behandlingsmetoder som tillÀmpas idag för att söka förbÀttra sÀttet att behandla. Begreppet Aspergers syndrom Àr ett relativt nytt begrepp som karakteriseras som ett neurologiskt tillstÄnd utan nÄgra direkt utmÀrkande fysiska drag men med stora svÄrigheter att hantera sociala interaktioner, av udda och uppslukande specialintressen och av, till viss del, negativt pÄverkade kognitiva och kommunikativa förmÄgor. Resultaten visar pÄ vikten av att en diagnos stÀlls för att rÀtt hjÀlp ska kunna erbjudas individen och dÄ öka möjligheterna till ett sjÀlvstÀndigt liv. De kriterierna för att diagnostisera syndromet behöver vidare bli mer enhetliga för att minska risken att ingen, eller att fel diagnos stÀlls och att mer resurser och forskning behövs inom omrÄdet behövs..

Psykologin tar upp tvÄ perspektiv gÀllande shoppingmani. Det kliniska fokuserar pÄ sjÀlva utförandet och det kognitiva fokuserar pÄ betydelsen av produkten. Dessutom finns teorier som placeras emellan dÀr vikten lÀggs vid bÄde agerandet och produktens vÀrde. Tjugoen medlemmar frÄn en rikstÀckande förening för shoppingberoende och 20 högskolestudenter i Mellansverige fick fylla i en enkÀt. Syftet med undersökningen var att undersöka i vilken utstrÀckning föreningsmedlemmarna fanns representerade inom perspektiven, se hur materialistiska vÀrderingar skiljer sig Ät mellan perspektiven samt mellan deltagargrupperna.