Att köra eller inte köra is a qualitative study aiming to show how environmentally conscious people who utilizes cars deal with their dissonant behavior, but at the sametime maintain an identity as environmentally conscious. The study is based on the fact that a third of those who drive cars in the municipality of Växjö would like to decrease their use of cars while at the same time having the infrastructural conditions to utilize other means of transportation. The study investigates inner obstacles in the form of habits and lifestyle, but also the different strategies the motorists use to reduce their cognitive dissonance and maintain a green identity. The indicators show that the reason the majority of the motorists continue to utilize cars is part due to inner obstacles (it's adeeply rooted habit, but also a big part of their lifestyles), part due to that the individuals have defenses for their use of their cars, defenses designed to have a dissonance reducing effect. The indicators also show that the motorists value their family higher than the environment, and in this way they can legitimize many of their car uses.

The aim of the study is to explore the meaning of living with urinary incontinence caused by Spina Bifida, self-esteem, psychological well-beeing and expectations on treatment of urinary incontinence in 10 children and adolescents, 9-20 years old, as well as their parents perspective. The study was conducted through semi-structured interviewes as well as self-reports about self-esteem ("I think I am"; Ouvinen-Birgerstam, 1999) and psychological well-beeing (Beck Ungdomsskalor; Beck, Beck & Jolly, 2004). To examine the parents insight in their childrens situation and well-beeing parents proxy-reports was compared to their childrens self-reports. The results showed that psychological well-beeing and self-esteem of the children and adolescents in this study was comparable to normgroups, but that there was big individual differences. The parents proxy-reports are comparable to their childrens self-reports, but vary depending on the domain beeing estimated.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.

Författare: Johan SundTitel: Det handlar om inställning ? En studie om mental inställning i övningsrummetEnglish title: It is all about attitude ? A study of the effects of mental attitude in the practice room. Sökord: musik, psykologi, improvisation, övning, konstnärlig forskningDen här uppsatsen handlar om mental inställning och hur den påverkar situationen i övningsrummet för en improvisationsmusiker. Med hjälp av loggboksanteckningar och videoobservation har jag studerat mig själv under åtta övningspass där jag, inför min examenskonsert, övar olika improvisationsverktyg och moment. Min idé var att söka svaren på en av de frågor som vi musiker ofta ställer oss: ?Varför spelade jag så bra igår, men inte idag??.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbruksvård, examensarbete.Titel                                   En kvalititav studie om personalens upplevelser och deras syn på 12-stegsbehandling och dess andliga inslag.Engelsk titel                     Spirituality in recovery from alcoholism ? A study of how staff in twelvestep treatment values the spirtual parts of the program.Författare                  Gustav Alnervik, Karin Bernhardson Handledare                Katarina MagnussonDatum                        Mars 2012Antal sidor                 37Nyckelord                  12-stegsbehandling, anonyma alkoholister, andlighet Syftet med den här studien var att belysa ämnet andlighet som del i behandling av missbruk. Vi har inspirerats av en fenomenologisk ansats och intervjuat fyra personer som arbetar inom tolvstegsbehandling. Som intervjuform valde vi semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning visar att andlighet kan fylla en viktig funktion för att personer med missbruksproblem ska vara avhållssamma, men forskningen är oense om det är det andliga inslaget eller gemenskapen och det sociala stödet i AA som leder till ökad nykterhet bland dess deltagare.

Emotionella ansiktsuttryck är en viktig social kommunikationsledtråd. Kognitivt bearbetas uttryck olika beroende av det emotionella innehållet. Uppfattningen influeras av sociala kategorier med ibland negativt utfall. Detta stereotypinflytande har ofta sitt ursprung från omedvetna processer och kan påverkas genom priming. Även kontextuella faktorer (dofter) influerar på uppfattningar av ansiktsuttryck.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par såväl internationellt som i Sverige.Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillägg av upplevelsebaserade övningarmed fokus på defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsställelsenjämfört med traditionell familjerådgivning. Defusion är en av processerna i Acceptance andCommitment Therapy. Studien har bestått av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) somerhållit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus på defusion samt enkontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vadgäller relationell tillfredsställelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnadmellan grupperna vad gäller utfall efter tre sessioner vad gäller: anpassningsförmåga rörandeområdena enighet, sammanhållning, tillfredsställelse samt känslouttryck, frekvens avvalideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaseratundvikande.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program.

Den tekniska miljön på en röntgenavdelning kan orsaka oro och ångest för ett barn. Den stora maskinen, den smala, hårda sängen/britsen, trånga utrymmen, hamrande ljud, blinkande lampor och åsynen av nålar för kontrastinjektion kan upplevas som skrämmande. Det krävs kunskap om barns egenskaper, omvårdnadskompetens och extra tid för förberedelse för en röntgensjuksköterska för att utföra en lyckad undersökning. Syftet med denna studie var att studera barns upplevelser på en röntgen avdelning och vilka icke-farmakologiska metoder som används i en röntgenundersökning. Två frågeställningar användes för att nå detta: Hur upplever barn en röntgen undersökning? Vad finns det för icke-farmakologiska metoder som hjälper till att lyckas med undersökning av barn på röntgenavdelning? Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt med hjälp av sex av Goodmans sju steg och den aktuella forskningen genomsöktes i tre databaser samt genom manuell sökning.

ABSTRAKT  Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.