Barnen Àr den grupp i samhÀllet som anvÀnder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lÀrospel som ska hjÀlpa barnen med att lÀra sig skriva, lÀsa och rÀkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sÄdant spel kan hjÀlpa barn och vad det Àr i spelet som representerar ett lÀrande. Vi har anvÀnt oss utav ett spel vid namn LÀslandet frÄn LÀramera AB och gjort observationer med hjÀlp av en metod som varit av bÄde kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi anvÀnde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa lÄg i att vi anvÀnde oss utav Think Aloud protocol.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rÀdsla och smÀrta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrden för att minska barns rÀdsla och smÀrta inför smÀrtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjÀlpmedel distraherar, lugnar, ökar smÀrttoleransen, förbÀttrar vÄrdresultatet och ger positiva vÄrderfarenheter.

Bakgrund: MÄnga Àldre patienter frÄn sÀrskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna fÄ vÄrd vid en annan vÄrdnivÄ. Patienter med kognitiv svikt har svÄrt att medverka i beslut om vÄrd och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i frÀmmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet frÄn klinisk verksamhet kan det ifrÄgasÀttas om vÄrd pÄ sjukhus alltid medför förbÀttrat hÀlsostatus och ökad livskvalitet för Àldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga de mest sjuka och sköra Àldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmÄga, som skickas till akutmottagningen, med avseende pÄ inskickningsorsaker, symtom och ÄtgÀrder. Metod: KartlÀggningen utfördes genom granskning av vÄrdbegÀran som sÀndes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Tamgrisar (Sus scrofa domestica) har i stort sett kvar samma beteenden som de vildsvin (Sus scrofa) de stammar frÄn. Inom den storskaliga produktionen Àr de lagstadgade kraven pÄ sysselsÀttningsmöjligheter för grisarna vÀldigt lÄga eller helt obefintliga. Grisarna hÄlls i en torftig miljö dÀr deras möjligheter till sysselsÀttning blir mycket begrÀnsade. Detta pÄverkar vÀlfÀrden negativt och kan leda till att de blir passiva eller utvecklar stressbetingade och skadliga beteenden. För att komma tillrÀtta med vÀlfÀrds- och beteendeproblem kan olika typer av miljöberikning introduceras för grisarna.

Depression- och Ängestsymtom, som kan beskrivas som en del av emotionell ohÀlsa, Àr ett frekvent och vÀxande problem inom den svenska ungdomspopulationen. BÄde en hög komorbiditet samt könsskillnader i ohÀlsa kan observeras. Samband mellan emotionsreglering och ohÀlsa har under senare Är erhÄllit ett brett empiriskt stöd. Denna longitudinella studie syftade till att undersöka emotionsreglerings roll som mediator i utvecklandet av emotionell ohÀlsa över tid samt om det eventuella sambandet modereras av kön. Analyser visade att emotionsreglerings-strategierna kognitiv emotionsreglering och beteendemÀssigt undvikande medierade sambandet.

Det finns mÄnga olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete gÄr in pÄ animation som ett instruktionsverktyg, och jÀmför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att fÄ fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angÄende kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier sÄ som mirror- neurons samt jÀmförelser av de tre tidigare nÀmnda instruktionsmetoderna blir ocksÄ uppdagade. Ett mindre experiment utfördes ocksÄ dÀr animerade, stillbilds och filmade instruktioner jÀmfördes utifrÄn tre frÄgor.

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sÀnka kraven pÄ musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som anvÀndes var omvÀrldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. LÀngs arbetets gÄng formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstÄr musik, och gör oss sprÄkligt förstÄdda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp dÀr utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .

Föreliggande studie grundar sig pÄ teorier kring inre och yttre motivation, amotivation samt tÀvlingsrelaterad kognitiv och somatisk Àngslan/oro. Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv undersöka tÀvlingsrelaterad Àngslan/oro och olika motivationsmönster hos lagidrottare pÄ elitnivÄ, samt att undersöka möjligheten att predicera den tÀvlingsrelaterade Àngslan/oron utifrÄn typ av motivation. Ett frÄgeformulÀr, grundat pÄ tvÄ validerade instrument om motivation och tÀvlingsrelaterad Àngslan/oro delades ut till 54 lagidrottande kvinnor och mÀn pÄ elitnivÄ. Resultaten visade att kvinnorna hade högre grad av yttre motivation, samt kognitiv och somatisk Àngslan/oro Àn mÀnnen. Vidare visades resultaten inte kunna predicera den tÀvlingsrelaterade Àngslan/oron utifrÄn grad av inre eller yttre motivation.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmÀrksammas och problematiseras i samhÀllet, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att mÀnniskor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det nÄgot gemensamt kulturellt behov i vÄrt samhÀlle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka tvÄ olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har anvÀnts som metod för att försöka utröna frÄgestÀllningarna som innefattar hur spelberoende framstÀlls inom de bÄda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de bÄde diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhÀllet finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.

Att berÀtta sin historia Àr nÄgot som lÀnge varit och Àr en essentiell del av psykoterapier. Klientens berÀttelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshÀndelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck Ät sina "djupaste tankar och kÀnslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfÀlle, skriva om sina djupaste tankar och kÀnslor rörande pÄfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshÀndelser.

Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vilket bemötande flickor med sjÀlvskadebeteende fÄr av professionella inom olika verksamheter, med inriktning pÄ stöd och behandling. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet;? Hur fÄr flickorna stöd?? Vilken behandling fÄr flickorna?? Vilka andra viktiga aspekter bör uppmÀrksammas i det professionella arbetet med flickor med sjÀlvskadebeteende?UtifrÄn en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i VÀstra Götaland. EnkÀterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhÀlsovÄrd, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkÀten av 60 personer, vid 20 verksamheter.

Syftet med föreliggande undersökning har varit att analysera de övergripande mÄlen för svenska som andrasprÄks- och svenskundervisningen pÄ svensk gymnasieskola, kunskapskraven för kurserna Svenska som andrasprÄk 1 och Svenska 1 samt frÄgor ur ett lÀromedel för respektive kurs. De lÀromedel som har analyserats Àr Svenska etc.: kursbok i svenska och svenska som andrasprÄk (2006) samt Svenska rum 1 (2012). Objekten har analyserats genom att de har kategoriserats in i Jim Cummins Modell för andrasprÄkselevernas sprÄk- och kunskapsutveckling (Holmegaard & Wikström, 2004. s.545). Detta för att svara pÄ frÄgan ?GÄr det att samordna undervisning som uppfyller mÄl och kunskapskrav för Àmnena svenska som andrasprÄk och svenska enligt Gy11??.

Kognitiv beteendeterapi för primÀr insomni Àr inte lika effektivt som KBT för annan problematik. Behandlingen har mest fokuserat pÄ förÀndring av sömn och bortsett frÄn andra faktorer som kan bidraga till problematiken. Denna studie syftade till att utvÀrdera effekten av att addera en intervention mot en ytterligare faktor, nÀmligen oro, till behandling. Studien hade en single subject-design med tvÄ betingelser, med och utan oroshantering, för- och eftermÀtning och sju deltagare. Resultaten tyder pÄ att metoden konstruktiv oro tillförde bÀttre utfall pÄ sömn, oro och daglig funktion.

Syftet med denna studie Àr att beskriva tidigare forskning kring interventioner och metoder som har höjt sjÀlvkÀnslan hos ungdomar. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr: Vilka metoder och interventioner finns det? Vad Àr utmÀrkande för innehÄllet i de metoder och interventioner som i hög grad hjÀlper ungdomen att höja sin sjÀlvkÀnsla? Vilka effekter har de? SjÀlvkÀnsla stÄr för vÀrdering av vad eller hur vi Àr. Den anger vÄrt kÀnslomÀssiga förhÄllande till oss sjÀlva: hur vi vÀrderar vÄr sjÀlvbild och hur vi kÀnner inre tillfredsstÀllelse och tillit till oss sjÀlva. För att förklara sjÀlvkÀnsla hos ungdomar har jag anvÀnt begrepp frÄn senmodernt perspektiv, anknytningsteori och kognitiv teori. Metoden som jag har anvÀnt mig av Àr en typ av litteraturstudie som kallas scoping study.