I verbala minnestester brukar friska individer komma ihÄg flera ord frÄn början och frÄn slutet av ordlistan (primacy- och recency-effekt) Àn frÄn mitten av den. Detta fenomen kallas för seriepositionseffekt. Recency-effekten anses bero pÄ arbetsminnet, medan episodiska minnet ansvarar för primacy-effekten. SvÄrigheter med episodiska minnet Àr ofta det första symtomet vid begynnande Alzheimers sjukdom. Femtiosju testprotokoll av Rey AVLT varav en tredjedel kom frÄn patienter med Alzheimers sjukdom, en tredjedel frÄn personer med diagnosen lindrig kognitiv störning och en tredjedel frÄn friska kontrollpersoner, undersöktes med flera poÀngsÀttningsmetoder baserade pÄ seriepositionseffekten, för att se om nÄgon metod skapade tydligare skillnader mellan diagnosgrupperna Àn den sedvanliga poÀngsÀttningen.

Den ökade takten av förÀndringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som Àr mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det hÀr sÄ Àr det realistiskt att tÀnka sig att beslutsfattare kommer att stÀllas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta sÄ har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förÀndringar. Den hÀr studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns nÄgra skillnader mellan hur svÄrt det Àr att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjÀlp av tvÄ hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter pÄ civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, dÀr de fick göra ett val mellan budget och balanserat styrkort.

Internetadministrerad behandling har i mÄnga studier uppvisat samma effektstorlekar som traditionell terapi, men det finns Ànnu begrÀnsade kunskaper om vilka patienter som lÀmpar sig bÀst för behandling via Internet. Syftet med denna studie var att pröva vilka faktorer som predicerar behandlingsutfall vid Internetadministrerad kognitiv beteendeterapi och Internetadministrerad psykodynamiskt orienterad terapi för generaliserat Ängestsyndrom (GAD). Underlag för studien Àr deltagare frÄn en randomiserad kontrollerad studie (N = 81), vilken jÀmför effekten av de tvÄ behandlingarna med en kontrollgrupp (vÀntelista). Föreliggande studie omfattar 45 deltagare frÄn de tvÄ behandlingsgrupperna. Som huvudutfallsmÄtt berÀknades Penn State Worry Questionnaire - residual gain scores, vilket ger ett mÄtt pÄ deltagarnas grad av individuell förÀndring.

I denna undersökning undersöker vi hur individers utbildning samt förÀldrars utbildning och beteende pÄverkar individers jÀmstÀlldhetsattityder. Vi anvÀnder oss av data frÄn 2009 innehÄllandes 1325 respondenter födda mellan 1964 och 1980. Analysen utfördes med logistisk regression dÀr vi studerar tvÄ olika typer av jÀmstÀlldhetsattityder, allmÀnna jÀmstÀlldhetsattityder och jÀmstÀlldhetsattityder inom den privata sfÀren. VÄr teoretiska ansats Àr teorin om socialisation samt kognitiv utvecklingsteori. Vi har funnit att en hög utbildning Àr associerat med mer positiva jÀmstÀlldhetsattityder.

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförÀndring. Studien tar plats pÄ en klinik vid ett svenskt sjukhus. TvÄ frÄgor stÀlls, vilka Àr: Hur har kommunikation anvÀnts i förÀndringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn pÄ förÀndringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbÀttra förÀndringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten Àr Àkta, ifrÄgasÀtts ocksÄ.

Studien syftade till att undersöka upplevelsen av specifika och gemensamma faktorer av psykoterapi hos klienter vid psykologmottagningen i UmeÄ dÀr psykologstudenter bedriver terapier under handledning. Data erhölls frÄn undersökningar som utförts pÄ 86 klienter i psykodynamisk eller kognitiv behandling. SjÀlvskattningsinstrument som anvÀnts Àr Comparative Psychotherapy Process Scale (CPPS) som mÀter specifika faktorer samt GF-formulÀret som nyligen konstruerats för att mÀta gemensamma faktorer (common factors). Resultaten har senare statistiskt bearbetats i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Det som framkom var att gruppen som erhöll kognitiv terapi hade högre vÀrden avseende sÄvÀl kognitiva specifika faktorer som psykodynamiska jÀmfört med den psykodynamiska gruppen.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

KBT, Kognitiv beteendeterapi Àr en metod som dagens samhÀlle föresprÄkas av mÄnga om man vill uppnÄ ett snabbt behandlingsresultat. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva verksamheten pÄ en LVU-institution samt att undersöka hur personalen upplever att det Àr att arbeta med KBT. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur kan man anvÀnda KBT praktiskt pÄ en LVU-institution? Vilka faktorer i metoden anser personalen underlÀttar samt försvÄrar deras arbete? Vilka kÀnslor vÀcks hos personalen? VÄr studie Àr genomförd pÄ en institution med flickor placerade enligt LVU. Detta Àr en kvalitativ studie med enskilda intervjuer för att fÄ fram personliga Äsikter av personalen.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Denna rapport redogör för en undersökning som genomförts i syfte att utreda hur utbildningssituationerna pÄ Volvo Kompentenscenter i Skövde (VKS) kan individanpassas.Teorier om inlÀrningsstil, kognitiv stil och multipla intelligenser har studerats. AnhÀngare av dessa teorier söker beskriva individuella skillnader och har som mÄl att kunna ge svar pÄ hur man kan anpassa undervisning efter enskilda individer.Deltagare i undersökningen var kursdeltagare pÄ olika utbildningar pÄ VKS samt lÀrare anstÀllda pÄ VKS.MÄlet med den genomförda undersökningen var att fÄ svar pÄ frÄgorna om vilka faktorer i utbildningssituationerna som kan individanpassas och vilka faktorer som Àr lÀmpliga att individanpassa, och dessutom hur detta kan göras.För att undersöka detta har en fallstudie genomförts med metoderna observation och brainstorming.Slutsatserna Àr att de faktorer som bedöms lÀmpliga att individanpassa Àr kursinnehÄll, arbetssÀtt, innehÄllspresentation och utbildningsmaterial Förslag pÄ hur detta kan göras har ocksÄ givits..

Detta examensarbete behandlar frÀmst ÀmnesomrÄdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet Àr att ta föreslÄ hur medarbetarna kan fÄ en bÀttre kommunikation och sammanhÄllning.Litteraturen som anvÀnts berör omrÄdena kommunikation, förÀndringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats pÄ en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi anvÀnt oss av en blogg dÀr vi beskriver var i framtagningsprocessen vi Àr..

Arbetet som intensivvÄrdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebÀr ofta att vÄrda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmÄgan förhindras. Det Àr svÄrt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begrÀnsad rörlighet och pÄverkad kognitiv förmÄga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvÄrdnad mÄste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter.

Föreliggande arbete inriktar sig pÄ kommunikation mellan sÄngare och medmusiker i ensemblesammanhang utifrÄn det multimodala och designteoretiska perspektivets syn pÄ kommunikation och lÀrandeförutsÀttningar. Med hjÀlp av videoobservationer av min egen kommunikation i en ensemble pÄ högskolenivÄ har jag analyserat fram vilka olika semiotiska resurser som anvÀnds samt intentionerna bakom dem. Resultatet visar att kommunikationen ensemblemedlemmarna emellan tillkommer först efter en tid in i lÀrandeprocessen och att det, för egen del, Àr sÄngen som verkar som den frÀmsta kommunikatören i det hÀr sammanhanget.  Dynamik, tydlighet och lekfullhet skvallrar om sÀkerhet eller osÀkerhet i form och melodi samt fungerar som en vÀgledning om var jag befinner mig i lÀrandeprocessen. I diskussionen tar jag bland annat upp hur den första ensemblelektionen byggs upp i enighet med det multimodala perspektivets syn pÄ bra lÀrandeförutsÀttningar samt vad kroppssprÄk har för betydelse för kommunikation i ensemblesammanhang. .

Syftet med denna undersökning Àr att visa hur den integrativa metodiken inom svenskÀmnet finner stöd i kognitionspsykologisk forskning och dÀrmed bredda förstÄelsen för dessa metoders inverkan pÄ barns utveckling. Skolutvecklingen pÄverkas av politikers Äsikter och av den undervisningstradition som finns inom lÀraryrket, forskningen har mÄnga gÄnger svÄrt att göra sig gÀllande. Jag tror att det finns ett behov av att vidga kunskapen kring lÀrandets bakomliggande processer dÄ detta kan ge mer status Ät lÀraryrket och bidra till skolutveckling. Detta Àr en jÀmförande undersökning av induktiv karaktÀr dÀr jag genom kvalitativa litteraturstudier försöker att fÄ mitt syfte belyst. UtifrÄn syftet har jag undersökt den Àmnesdidaktiska forskningens erfarenheter betrÀffande anvÀndandet av integrativa undervisningsmetoder.