Barn födda för tidigt (gestationsÄlder, GA < 37) löper ökad risk för kognitiva nedsÀttningar, emotionella problem och beteendeproblem. För att undersöka möjliga skillnader och samband betrÀffande kognitiv nivÄ och beteendeproblem jÀmfördes testresultat frÄn Wechsler Intelligence Scale for Children (WISC-IV) och Child Behavior Checklist (CBCL) mellan för tidigt födda barn (PT) (n= 51, GA 22-34) och barn födda efter fullgÄngen graviditet (FT) (n=57, GA 40 +/-2), i Äldern 7-8 Är. Alla barn var normalfungerande utan kÀnd utvecklingsavvikelse och/eller hjÀrnskada. Resultaten visar att barn födda i GA 22-34 presterade signifikant sÀmre pÄ verbalt (VFI) och perceptuellt funktionsindex (PFI) och erhöll en lÀgre helskaleintelligenskvot (HIK) jÀmfört med barn födda FT. En signifikant positiv korrelation uppvisades mellan GA och HIK men inte mellan GA och totala beteendeproblem.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

PÄ psykologlinjen vid Stockholms universitet vÀljer studenterna att utbilda sig i kognitiv beteendeterapi, KBT eller i psykodynamisk terapi, PDT. Vissa menar att en tidig specialisering frÀmjar effektiviteten och kompetensen i kliniska sammanhang. Andra menar att ett bredare och integrativt perspektiv Àr bÀttre dÄ alternativa synsÀtt berikar det terapeutiska arbetet. Kvalitativa intervjuer med 18 psykologstudenter genomfördes i syfte att identifiera faktorer som studenterna upplevde pÄverkat valet av inriktning. Materialet analyserades med Grundad Teori.

För en speldesigner Àr det viktigt att ha kunskaper om hur mÀnniskan fungerar. Det Àr av yttersta vikt vid skapande av spel att kontrollen fungerar som ett hjÀlpmedel för spelaren dÄ det Àr verktyget för att kommunicera med spelet.Det hÀr arbetet berör omrÄdet att med hjÀlp av tvÄ smÄ spel undersöka hur en person utan erfarenhet av Playstation kan lÀra sig att anvÀnda en spelkontroll utan att kÀnna sig osÀker pÄ vilken knapp som ska tryckas ned eller vart pÄ kontrollen rÀtt knapp sitter. Som underlag för den hÀr undersökningen anvÀnds teorier om automatiserade kognitiva processer vilket innebÀr att mÄlet med undersökningen var att fÄ försökspersonerna att komma till en punkt dÀr knapptryckningarna sker per automatik. Spelaren skulle pÄ sÄ sÀtt eliminera de moment dÀr han/hon mÄste tÀnka eller lokalisera för att genomföra rÀtt knapptryckning.Undersökningen visadetydliga tendenser om att trÀning ger bÀttre reaktionstider vilket visar pÄförbÀttrad kunskap om spelkontrollen, som Àr en Playstation 3 Dualshock3-kontroll. Dock gick det ej att konkret visa att nÄgon av försökspersonernahade gjort knapptryckningarna till en automatiserad kognitiv process.Undersökningen visarocksÄ att flera andra omrÄden bör tillÀmpas för att fÄ en mer tydlig bild av hur en person kan lÀra sig anvÀnda en spelkontroll.

VI HAR FÅTT EN MYCKET POSITIV UPPFATTING OM HUR MAN KAN ANVÄNDA KOMMUNIKATION I MATEMATIKUNDERVISNINGEN PÅ ETT LUSTFYLLT SÄTT, DOCK ÄR KRAVEN SOM STÄLLS PÅ LÄRAREN MYCKET HÖGA..

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jĂ€mföra natur- respektive urbanmiljöers pĂ„verkan pĂ„ kĂ€nslomĂ€ssig och fysiologisk Ă„terhĂ€mtning efter en stressupplevelse, samt utslag pĂ„ kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av kĂ€nslomĂ€ssig och fysiologisk Ă„terhĂ€mtning Ă€n urbanstimuli. FrĂ„gestĂ€llningen var om vi kunde se nĂ„gon skillnad mellan gruppernas prestationsförmĂ„ga efter genomförd Ă„terhĂ€mtning, vad gĂ€ller riktad uppmĂ€rksamhet. ÅterhĂ€mtningsgrad har mĂ€tts i förĂ€ndring i blodtryck, puls och sjĂ€lvskattning av kĂ€nslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivĂ„ Ă„terhĂ€mtning med avseende pĂ„ sĂ€nkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva kĂ€nslor samt minskad oro. DĂ€remot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmĂ„ga mellan grupperna.

Att mÀta betydelsen av kommunikation och hur viktigt de olika kommunikationstyperna Àr vid beslutsfattande. Organisationens struktur och formella sprÄk samt krav pÄ formalitet pÄverkar kommunikationen..

Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om personalchefers uppfattningar om kommunikation och ledarskap. Undersökningens syfte var att undersöka, beskriva och analysera personalansvariga chefers uppfattningar kring kommunikativa aspekter av ledarskap. Datamaterialet samlades in genom Ätta stycken semistrukturerade intervjuer samt tidigare forskning. Undersökningens slutsatser handlade i stort om att det finns liknande Äsikter bland chefer huruvida ledarskap Àr ett mandat och chefskap en titel. Kommunikation anvÀnds för att ge medarbetare medbestÀmmande.

Detta examensarbete pÄ masternivÄ i Fysisk Planering Àr en kvalitativ studie som genom innehÄllsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrÄn de ansprÄk som görs gÀllande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrÄn institutionalisering genom tankefigurer, spÄrbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden Àr en institutionaliserad, spÄrbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar Àven att trots detta framstÀlls modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framstÀlls som dess motpol..

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det dÀrmed krÀver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mÀtning, dÀr deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfÀllighetsurval vÀrvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data frÄn 99 deltagare anvÀndes i denna uppsats dÄ enbart tvÄ av de tre betingelserna anvÀndes i denna uppsats. Detta pÄ grund av att studien Àr en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, dÀr olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats.

Syftet med föreliggande uppsats var dels att psykometriskt utpröva en svensk översatt sjÀlvskattningsskala för bland annat skam, Test of Self-Conscious Affect (TOSCA) och dels att undersöka i vilken grad patienter, som fÄr korttidsbehandling av social fobi med hjÀlp av kognitiv beteendeterapi upplevelse av skam förÀndras. För den psykometriska utprövningen utgjordes jÀmförelsegruppen av 72 st psykologstuderande vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Den kliniska gruppen utgjordes av 8 st behandlingsdeltagare. Resultaten visar att TOSCA har en god intern konsistens och en hög test-retest reliabilitet. Dock kunde ej testets samtidiga validitet pÄvisas i denna studie.

PÄ bara nÄgra Är har svensk reklam gÄtt frÄn nionde plats till tjugotredje plats bland vÀrldens mest prisbelönade lÀnder. Uttalanden i media om en försÀmrad traditionell svensk reklam pÄstÄs bero pÄ ett flertal faktorer, den hÄrda konkurrensen om svensk talang inom reklam Àr en. Den digitala framgÄngen visar Ä andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av vÀrldens tio mest framgÄngsrika byrÄer inom digital kommunikation Àr svenska. SÄvÀl yttre som inre mer branschspecifika krafter pÄverkar den svenska reklambranschen.Av uttalanden i media Àr det tydligt att förÀndringar ses pÄ olika sÀtt. Det torde i sin tur ha en inverkan pÄ hur en aktör med ledande befattning sedan förhÄller sig till dessa i den egna verksamheten.

HuvudvÀrk av spÀnningstyp (HST) Àr den vanligast förekommande formen av huvudvÀrk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhÀllet. Syftet med denna litteraturstudie var att faststÀlla effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade frÄn 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att faststÀlla kvaliteten pÄ studierna anvÀndes tvÄ olika utvÀrderingsmodeller: NHMRC och SBU.

I forced-attention dichotic listening paradigmet (Hughdahl & Andersson, 1986) lyssnar individer pÄ olika stavelseljud i bÄda öronen samtidigt. Detta genomförs utifrÄn tre olika betingelser. Instruktionen Àr att rapportera det som hörs (Non-forced, NF) eller att rapportera det som hörs i ett specifikt öra (Fored-right, FR och Forced-left, FL). NF anvÀnds för att studera dominansförhÄllandet mellan hemisfÀrerna vad gÀller att inhÀmta auditiv information. FR och FL kan anvÀndas för att studera förmÄga att medvetet rikta uppmÀrksamheten.

Den ökade livslÀngden gör att fler personer riskerar att drabbas av demenssjukdom. Symtomen pÄ demens Àr i huvudsak minnessvikt som inledningsvis kan vara en kognitiv störning som försvÄrar den sociala interaktionen samt möjligheten att delta i det dagliga livet. En god vÄrdrelation mellan vÄrdgivare och vÄrdtagare handlar om att omvÄrdnadshandlingen utförs med respekt och vÀrdighet. FörutsÀttningen för en relation Àr att tvÄ parter kommunicerar verbalt eller icke verbalt. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva olika förhÄllningsÀtt som kan skapa trygghet i vÄrdrelationen mellan personer med demens och vÄrdpersonal.