Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av återkommande skov eller kontinuerliga besvär. Symptomen beror på lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. Målen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom är bland annat erhållande av Klinisk remission och bevarande av remission. Biologiska läkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-?-hämmare.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur nöjda patienter var med den vård de fått på en Klinisk utbildningsavdelning, KUA, och om det fanns skillnader mellan hur nöjda män och kvinnor var med vården. Metod: Data samlades in via enkäter där patienter fick skatta nio olika påståenden samt besvara tre frågor med egna ord. Enkäterna besvarades av 33 patienter. Svaren på de öppna frågorna analyserades med innehållsanalys. Deskriptiv statistik användes för att beskriva patienternas tillfredsställelse med vården.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att jämföra användbarheten av de tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta samt Klinisk ortopedisk undersökning för att upptäcka kronisk ledsmärta hos katt. Av 23 medverkande katter hade 11 tidigare diagnosticerats med kronisk ledsjukdom vid Skara Djursjukhus och 12 var friska kontroller. Vid undersökningstillfället fick djurägarna först fylla i tre smärtprotokoll. Katterna fick sedan gå över en tryckmätningsmatta som registrerar hur mycket vikt som läggs på varje tass, och även hoppa från 1 meters höjd ned på tryckmätningsmattan. Katterna genomgick också en Klinisk ortopedisk undersökning. I studien kunde samtliga tre diagnostiska metoderna smärtprotokoll, tryckmätningsmatta och Klinisk ortopedisk undersökning skilja mellan friska katter och katter med kronisk ledsjukdom.

Bakgrund: D?dsfall sker idag fr?mst p? v?rdinr?ttningar vilket har resulterat i att m?nniskor idag lever ett liv d?r d?d inte ?r en del av deras vardag. Klinisk praktik ing?r i sjuksk?terskestudenters utbildning, d?r de kan uppleva d?dsfall. Upplevelser som dessa kan p?verka en individs h?lsa, vilken kan ses ur ett biologiskt samt ett humanistiskt perspektiv. Sjuksk?terskeutbildningen i Sverige ska ge studenterna f?rberedelse inf?r Klinisk praktik.

Syfte: Att studera hur pressmeddelanden med positiva forsknings-resultat påverkar marknadsvärdet av bioteknikbolag, och därefter analysera hur företagsspecifika faktorer påverkar effekterna på marknadsvärdet. Metod: Undersökningen bygger på kvantitativ metod där studerandet av pressmeddelandena sker enligt Event Studie metodik. Insamling görs av sekundärdata bestående av press-meddelanden, aktiekurser samt marknadsindex. Ett antal hypoteser ställs upp för att sedan genom statistisk analys bekräftas eller förkastas. Slutsatser: Studien visar att meddelanden med positiva forskningsresultat medför signifikant positiv icke-normal avkastning.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som Klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som Klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Intelligibility is a central concept in speech-language pathology regarding assessment and treatment of speech. At present, there is no reliable or valid Swedish test for measuring intelligibility. The main purpose of the current study was to conduct a clinical trial of the computer-based intelligibility test ?Swedish test of intelligibility for children? and to investigate the test?s reliability. Another purpose was to investigate the reliability of the rating form ?Intelligibility in context scale?.

ALEXITYMI OCH PSYKIATRISKA SYMTOMBILDER*Camilla Reuterwall & Marina Walldén  Alexitymi speglar brister i det kognitiva processandet, liksom i regleringen av affekter och har i tidigare forskning visat samband med psykisk ohälsa. Föreliggande studie syftade till att undersöka prevalensen av alexitymi i en Klinisk grupp bestående av psykiatriska patienter, liksom i en icke-Klinisk grupp, samt att undersöka kopplingen mellan alexitymi och psykiatriska symtom. Självskattningsformulären Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Karolinska Affektiva och Borderline Symptomskalor - Självskattning (KABOSS-S) användes för att mäta alexityma symtom, respektive depressivitet, ångest, tvång och borderlineproblematik. Deltagarna i den Kliniska gruppen (n=59) rekryterades bland kvinnor med en borderline personlighetsstörning och deltagarna i den icke-Kliniska gruppen (n=60) bland universitetsstudenter av samma kön. I patientgruppen var prevalensen av alexitymi hög, liksom även graden av symtom inom övriga variabler.

Genom studenters utvärderingar av deras verksamhetsförlagda utbildning har det framkommit att de ibland saknat tydlig feedback. Som handledande sjuksköterska är det ibland svårt att ge konstruktiv feedback till studenter. Det upplevs ofta lättare att ge positiv feedback än att tydliggöra vad som måste förbättras. Därför känns det av vikt att beskriva vilken betydelse feedbacken har för studenternas inlärning i Klinisk praktik.Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av betydelsen av feedback i Klinisk praktik. Metoden är en litteraturstudie där analys, enligt Evans (2003), av aktuella vetenskapliga artiklar genomförts.Resultatet presenteras utifrån två teman och 13 subteman som framträtt vid analysarbetet.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som Klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i Klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS.

Sjuksköterskans arbete styrs av lagar och förordningar. Omvårdnad kräver en beslutsprocess där många olika delar samverkar. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad som påverkade sjuksköterskans beslutsfattande i omvårdnadssituationen, fjorton vetenskapliga artiklar ingick i studien. Ett stort antal faktorer påverkade sjuksköterskans beslutsfattande och de grupperades under följande kategorier: Erfarenhet, kompetens och personliga egenskaper, konsultation och kommunikation, arbetsförutsättningar och Klinisk observation. Sjuksköterskan använde sin egen och kollegors erfarenhet i beslutsfattandet och personliga egenskaper påverkade.

Denna kvalitativa studie undersöker vilken funktion det anorektiska beteendet fyller och huruvida det finns en koppling till hantering av adolescensens utvecklingsuppgifter. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor från en icke-Klinisk population som hade haft en ätstörning i tonåren. Studien visar att ätstörningen används för att hantera känslor, få en känsla av självkontroll, identitet, trygghet och självförtroende, kommunicera att man inte mår bra, få uppmärksamhet, skapa gränser samt frigöra sig eller undvika att frigöra sig från föräldrarna. Resultatet pekar på att flera av dessa sjukdomsvinster kan användas för att hantera adolescensens utvecklingsuppgifter. I studien ingår även en screeningundersökning bland universitetsstuderande (n= 406), som fann en prevalens på 6.5 % hos kvinnor respektive 2.8 % hos män för anorexia nervosa i tonåren..

Forskning behövs för att öka kunskap om nya och befintliga användningsområden samt utveckla eller förbättra befintliga metoder, produkter samt system. Den forskningsetik som är styrande idag har sin grund i Nürnbergrättegången. Rättegången hölls efter andra världskriget där läkare ställdes inför rätta för att utfört oetiska experiment på fångar i nazityska koncentrationsläger. Idag finns det ett antal etiska deklarationer som skall följas när människan ingår i forskningsprojekt. Syftet med denna studie var att undersöka hur deltagare upplever sitt deltagande i forskningsprojekt vid en Klinisk forskningsenhet. Intervjuer genomfördes med fyra respondenter som var deltagare vid en Klinisk forskningsenhet i södra Sverige.