Postoperativ smärtbedömning i klinisk omvårdnad
Bakgrund: Den postoperativa smärtan är en akut smärta, relaterad till vävnadsskadan som uppstår i samband med kirurgiska ingrepp. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till fysiologiska och psykologiska komplikationer. Att bedöma och behandla smärta är inom sjuksköterskans ansvarområde. Syfte är att belysa de metoder som sjuksköterskor använder för att bedöma patientens postoperativa smärta i klinisk omvårdnad. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från sökningar i databaserna PUBMED, CINAHL och SCOPUS. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman. Första temat; Bedömning av postoperativ smärta utifrån vad patienten säger, fokuserar på patientens verbala uttryck av sin smärta. Andra temat; Bedömning av postoperativ smärta genom observation av patienten som omfattar betydelsen av patientens kroppsspråk och vitala parametrar i smärtbedömning. Och tredje temat; Smärtbedömning utifrån sjuksköterskans kunskap och erfarenhet handlar om användning av sjuksköterskans kunskap och erfarenhet vid bedömning av postoperativ smärta. Diskussion: Sjuksköterskan använder olika metoder för att bedöma patientens postoperativa smärta. Utgångspunkten för den professionella bedömningen är patientens subjektiva upplevelse av smärtan. Patientens verbala uttryck var det mest användbara och först ska patienten tillfrågas. Sjuksköterskor använder också andra smärtbedömnings metoder som observation, kontroll av vitala tecken och fysiska undersökningar. Sjuksköterskor ofta har svårigheter att bedöma smärta vid vård av patienten med demens eller kognitivproblem. För att tillämpas en god omvårdnad räcker det inte att endast ha kunskap om evidensen, utan det krävs andra typer av kunskap såsom erfarenhetsbaserad kunskap. Konklusion: En övergripande smärtbedömningsmetod ska inbegripa de nuvarande metoder som inkludera subjektiva, individuellt och fysiska indikationer. Sjuksköterskan bör kontinuerligt utveckla sin kunskap inom smärtbedömningsområdet utifrån både evidens och erfarenhet. Kunskap inom smärtbedömnings område ska nödvändigt främjas i både sjuksköterskas utbildning och klinisk verksamhet. Ett starkt samarbete mellan sjuksköterskans utbildning och klinisk verksamhet behövs för att vägleda sjuksköterskan att reagera utifrån teoretisk kunskap och erfarenhetsbaserad kunskap.