Titel: Bakom bilden ? En kvalitativ bildanalys som jÀmför hur Barack Obama och Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina valaffischer.Författare: Hanna Lövebrant och Anna-Clara Wallén.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012.Handledare: Nicklas HÄkansson.Sidantal: 51 inklusive bilaga.Antal ord: 17 320.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att studera och jÀmföra hur USA:s president Barack Obama och Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt visuellt framstÀlls genom sina respektive partiers valaffischer.Metod: Kvalitativ bildanalys med en semiotisk utgÄngspunkt.Material: Analysen baseras pÄ bildanalyser av sex stycken valaffischer, tre stycken frÄn Barack Obamas presidentkampanj 2008 och tre stycken frÄn Moderaternas riksdagskampanj 2010.Huvudresultat: Undersökningen har visat att de retoriska strategierna i den visuella framstÀllningen av de tvÄ ledarna bÄde liknar varandra och skiljer sig Ät. BÄda fÄr genom sin framstÀllning etos, men detta sker pÄ olika sÀtt. Barack Obama fÄr etos genom att framstÄ som mÀktig och distanserad medan Fredrik Reinfeldt fÄr etos genom att framstÄ som personlig och nÀra. AnvÀndandet av logos Àr dock begrÀnsat i bÄdas visuella framstÀllning.

Högskolan för LÀrande och Kommunikation, HLKMedie & kommunikationsvetenskap 15 hpSammanfattningPopulÀrmagasin-vad kÀnnetecknar ett sÀljande omslag?Anna Larsson och Johanna AngeriaTidskriftsmarknaden har förÀndrats och utgör idag en betydande del av mediesystemet. Trots detta har det Àgnats förhÄllandevis lite intresse inom medieforskningen. Det man vet Àr hur magasinomslagens layout bör utformas och att detta har betydelse för försÀljningen. En potentiell köpares uppmÀrksamhet mÄste fÄngas pÄ nÄgra fÄ sekunder och det Àr hÀr som vÄr undersökning har en avgörande roll.Eftersom omslagets layout och innehÄll har en viktig roll.

Denna kvalitativa studie diskuterar Àmnesintegrering mellan svenska och bild i gymnasieskolan med fokus pÄ mötet mellan olika diskurser. Jag analyserar styrdokument och intervjuer med fyra gymnasielÀrare för att belysa Àmnes­ integrering och förÀndringar inom bild­ och svenskÀmnet. Diskursanalys anvÀnds som metod för att kartlÀgga diskurser och belysa frÄgor om makt och förÀndring inom omrÄdet ?ord och bild?. I bÄda Àmnenas kommande Àmnesplan sker en förskjutning mot bÄde Àmnets och de enskilda kursernas innehÄll.

The purpose of this study is to investigate and increase the understanding of how the two commercial companies IKEA and SAS and the two aid organizations/nonprofit organizations UNICEF and Save the Children use perceptions of Christmas to produce messages in their Christmas advertising/commercial film. The study also discusses if there may be communicative and pictorial similarities and differences in how these brands constructs messages in commercials, and why it may be that the brands choose to use these messages in commercials based on the recipient possible interpretations. The theories used in this study are promotional culture, framing theory, preferred meaning, semiotics (denotation and connotation), myth and rhetoric (ethos, pathos and logos). The method used to answer the purpose and issues are the qualitative method that uses the theories semiotic and rhetoric to analyze the material. The study's results derived from the qualitative content analyzes of the material (the brands IKEA, SAS, UNICEF and Save the Children Christmas advertising films) show that IKEA message might want to show that they want to help the customer and that they pay attention to the customer needs.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med sÀrskilt fokus pÄ kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrÄn en förfrÄgan frÄn föreningen dÀr de ville ha hjÀlp med att se över föreningens organisationsform. I studien anvÀndes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnÀmnda perspektivet har sitt fokus pÄ hur organisationer strukturellt Àr uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar pÄ hur symboler anvÀnds för att stÀrka sammanhÄllningen inom organisationer. Vid sidan om dessa tvÄ teorier vÀvdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgor.

Problem: NÀr predikan ges inom islam eller katolicismen tillÄts och förvÀntas att bÄde kvinnor och mÀn deltar under islams fredagsbön och den katolska kyrkans mÀssa pÄ söndagar. Dock tillÄts inte kvinnor att leda denna kollektiva bön utan exkluderas frÄn möjligheten att ta upp och diskutera samhÀllsorienterade Àmnen med utgÄngspunkt frÄn liturgi och heliga skrifter. Detta upplevs som ett problem och ett flertal progressiva kvinnor och mÀn vÀrlden över börjar ifrÄgasÀtta denna ordning och vill fÄ till en förÀndring dÀr man och kvinna har lika möjligheter och rÀttigheter inför Gud.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera de argument som framförs av företrÀdare för en konservativ diskurs och med företrÀdarna för en feministisk diskurs nÀr det gÀller frÄgan om kvinnliga religiösa ledare under gemensam bön inom islam och katolicismen.Metod: Komparativ litteraturstudie i kombination med hermeneutisk metod.Teoretisk referensram: Liberalfeminism, makt, konservativ och feministisk diskurs.Resultat: De feministiska argumenten Àr ett samtida fenomen som utgÄr frÄn ett universellt betÀnkande om lika möjligheter och rÀttigheter för kvinnor och mÀn. Feministerna krÀver en omtolkning av de heliga skrifterna utifrÄn ett icke-androcentriskt förhÄllningssÀtt för att pÄvisa sin retorik.Den konservativa diskursen utgÄr frÄn patriarkaliska och traditionella argument dÀr de stödjer sig pÄ enskilda passager i de heliga skrifterna och apostelisk tradition för att exkludera kvinnor.Uppsatsen pÄvisar att nÀtverk, Àrvda titlar och tradition betyder mer Àn kunskap i det religiösa sammanhanget. BÄda de undersökta religionerna uppvisar dock en förÀndringshistoria i takt med att samhÀllet förÀndras vilket skulle kunna vara den framtida nyckeln till kvinnornas religiösa ledarroll.Nyckelord: feministisk exegetik, ledarskap, fredagsbön, katolsk mÀssa..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om och i sĂ„ fall hur kultursidorna i Aftonbladet och Expressen har förĂ€ndrats mellan 1984 och 2014. Det som uppsatsen specifikt har tittat pĂ„ Ă€r om kultursidorna har förĂ€ndrats nĂ€r det gĂ€ller innehĂ„ll och stil mellan 1984 och 1999 samt mellan 1999 och 2014 i Aftonbladet och Expressen och i sĂ„ fall hur. Även om Aftonbladets kultursidor skiljer sig frĂ„n Expressens och i sĂ„ fall hur. NĂ„got som ocksĂ„ har undersökts Ă€r om det har skett en kommersialisering av innehĂ„llet pĂ„ Aftonbladets respektive Expressens kultursidor och hur tar den i sĂ„ fall har tagit sig uttryck. Detta har bĂ„de undersökts med en  kvalitativ textanalys och en analys av andelen annonser pĂ„ uppslaget.

Med den hÀr uppsatsen sÄ ville jag testa om, och i sÄ fall hur, Aristoteles teorier om pathos, det retoriska bevismedlet att övertyga med kÀnslor, fungerar i vÄr moderna tid. Hur kan texter som nedtecknades för mer Àn tvÄ millennier sedan fortfarande ligga till grund för den retorikutbildning som praktiseras i vÄra skolor Àn idag? SÄ till att börja med har jag utrett Aristoteles begrepp och gjort min egen tolkning av hans arbete. Jag har vÀgt det och diskuterat det emot vad andra moderna forskare har sagt om termen. NÀr jag sedan hade det klart för mig var nÀsta steg att se hur jag kunde anvÀnda denna kunskap för att fÄ svar pÄ min ursprungliga frÄgestÀllning.För att ta reda pÄ det sÄ anvÀnde jag en kombination av nÀrlÀsning och ett studium av den retoriska situationen och försökte med de resultaten förklara hur pathos rörde sig i tre olika tal.

Tidigare var det vanligare att dö av svÀlt, i dag dör fler mÀnniskor av övernÀring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och Àven till en rad andra sjukdomar som hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en sÀrskild mÀrkning för att underlÀtta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lÀgre pris. NyckelhÄlsmÀrkning infördes i Sverige 1989, och fungerar Ànnu som den mest anvÀnda mÀrkningen pÄ livsmedel. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt.

Allt fler turister vill idag uppleva orörda destinationer och historiska kulturarv samt efterfrÄgar inte lÀngre enbart iscensatta och konstruerade miljöer. Turistdestinationer mÄste dÀrför utmÀrka sig genom sin marknadsföring för att vara attraktiva eftersom turister vill uppleva nÄgot utöver det vanliga. En destinations image förÀndras över tiden och för att förstÄ denna förÀndring krÀvs det att man ser tillbaka pÄ en destinations historia och kulturarv. Vi har valt att studera Mölle som Àr en klassisk badort i nordvÀstra SkÄne med en historik som Àn idag Äterspeglas markant pÄ hela orten. Vi valde att studera vilken betydelse Mölles historik som badort har för destinationen idag.

Designingenjörsstudenten Matilda KÀlström har pÄ Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets dÀr mÄlgruppen för projektet Àr företagets befintliga kundkrets. Under projektets gÄng har en grundlÀggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda pÄ projektets förutsÀttningar, kartlÀgga konkurrenter och ta reda pÄ vad kunder har för krav och önskemÄl. Exempel pÄ krav och önskemÄl frÄn kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehÄllet och samla all klÀdvÄrd pÄ ett gemensamt stÀlle.  En litteraturstudie gjordes dÀr det lÀstes om förvaring, mÀnniskans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det Àr vÀldigt viktigt för mÀnniskan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring pÄ Àr efter var pÄ kroppen klÀderna anvÀnds.En central del i projektet Àr Kansei Engineering, vilket Àr ett koncept för att koppla mÀnniskor uppfattningar till produkters utformning.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera organisationsformen inom den ideella dansföreningen Hamboringen med sÀrskilt fokus pÄ kommunikation och ansvarsfördelning. Uppsatsen har sin upprinnelse ifrÄn en förfrÄgan frÄn föreningen dÀr de ville ha hjÀlp med att se över föreningens organisationsform. I studien anvÀndes det strukturella och det symboliska perspektivet. Det förstnÀmnda perspektivet har sitt fokus pÄ hur organisationer strukturellt Àr uppbyggda, medan det symboliska perspektivet fokuserar pÄ hur symboler anvÀnds för att stÀrka sammanhÄllningen inom organisationer. Vid sidan om dessa tvÄ teorier vÀvdes klassisk organisationsteori och nutida studier om ideella föreningar in i arbetet för att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgor.

Denna studie jÀmför det visuella materialet frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger med Kilroys resekataloger. HuvudfrÄgan i undersökningen Àr vilka olika diskurser somhittas i de utvalda texterna frÄn Gudrun Sjödéns klÀdkataloger och Kilroy travels resekataloger och hur dessa hittade diskurser opererar. Vad berÀttar dessa bilder om? Hur berÀttas det? Och till Vem berÀttas det. Som en del i undersökningen intervjuas Gudrun Sjödén konsumenter, bildlÀrare, en lektor i journalistik och ungdomar frÄn ett estetiskt gymnasieprogram.

Uppsatsens titel: Vi Àr inte i mÄl Àn- en studie av problematiken som kvinnor i ledande positioner upplever.Författare: Helena Klingborg och Johanna FlinkHandledare: Olle DuhlinExaminator: Mikael LundgrenInstitution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, KalmarNyckelord: KarriÀrutveckling, karriÀrklÀttring, hinder, problematik, kvinnligt ledarskapSyfte: Syftet med denna forskning Àr att pÄvisa hur kvinnor i ledande positioner upplevt och lyckats hantera de hindren som finns kring kvinnligt chefskap. Vi Àmnar Àven med denna forskning att inspirera genom att lyfta fram positiva exempel pÄ kvinnor som lyckats klÀttra i karriÀren och pÄ detta sÀtt ocksÄ lyckats hitta vÀgar för att hantera dessa hinder. Följaktligen vill vi besvara;? Hur har de upplevt hindren och pÄ vilket sÀtt har dessa kvinnor lyckats ta sig förbi dem?Metod: Vi har valt att anvÀnda oss utav en kvalitativ metod. Vi har i vÄr forskning intervjuat sju kvinnor som har delat med sig av sina personliga berÀttelser kring sin karriÀrresa.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan förÀldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi FörÀldrar?. Metoden Àr kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, nÄgot som lÀmpar sig vÀl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som anvÀnds i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp Àr kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.