Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehÄll bestÄende av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vÀgen för analysen genom beskrivningar och giltighet angÄende kunskapsutveckling, kompetens och de lÀrande.Studieobjektet definieras genom nÄgra kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhÀllsplanerande sektorn i det svenska samhÀllet. Empiriskt bygger datamaterialet pÄ intervjuer med Ätta representanter frÄn tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning Àr att kompetens fordrar ett synsÀtt som innebÀr kunskapsutveckling. DÀrför förs ett teoretiskt resonemang kring nÄgra faktorer vilka kan betraktas pÄverka synen pÄ kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nÄ "rÀtt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och dÀrmed till de internaliserade normer som dÀr gÀller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och mÄlinriktning det vill sÀga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

FörvÀntningsgapet Àr sedan lÀnge ett definierat fenomen som kvarstÄr trots upprepade försök att minska det. En anledning till att gapet kvarstÄr pÄstÄs vara att revisorer sjÀlv har introducerat det. Detta i kombination med att förvÀntningsgapet troligtvis kommer att fortsÀtta att existera, medför att det finns anledning att undersöka om revisorer kan dra nytta av det i sitt dagliga arbete.Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn revisorers perspektiv undersöka förvÀntningsgapet och revisorers möjlighet att med hjÀlp av gapet utöva inflytande över klienter. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med revisorer frÄn olika byrÄer.Studiens teoretiska referensram Àr baserad pÄ antaganden frÄn professionsteori för att beskriva revisorers kunskap, vilket Àr vÀsentligt för att undersöka om revisorer har ett kunskapsövertag de kan nyttja för att utöva inflytande. I detta avseende presenteras Àven antaganden frÄn agent-teorin för att beskriva den informationsasymmetri som kan förekomma.

Denna uppsats syftar till att undersöka de normativa utrymmen som det finns i dagens internationella samhÀlle för förebyggande interventioner. Interventioner definieras som ett medel i en större politisk strategi som sker inom en suverÀn stats grÀnser mot dess officiella vilja. Vidare skiljer sig förebyggande interventioner frÄn icke-förebyggande genom dess preventiva karaktÀr. UtifrÄn en begreppsanalys studeras olika interventionsformer och argument för interventionspolitikens legitimerande. I den följande normativa analysen diskuteras och stÀlls olika argument om interventioners legitimerande emot varandra, och det normativa utrymmet för interventioner undersöks.

Titel: E-sport och Media: Mötet mellan elektronisk sport och traditionell media Författare: Erik Sjölin & Nicholas Ranégie Uppdragsgivare: Eget Àmne Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Termin: VÄrterminen 2014 Handledare: Malin Sveningsson Sidantal: 48 Antal ord: 19 499 (exklusive framsida, tacksida, innehÄllsförteckning,executivesummary, referenslista och bilaga). Syfte: Analysera hur medieaktörer i Sverige resonerar kring sitt arbete med e-sport. Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av informant- och respondentkaraktÀr.

Bakgrund:Arbetsgivarföreningen Sveriges Byggindustrier (BI) och arbetstagarorganisationen Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) Àr kollektivavtalsparter för Byggnadsavtalet. Parterna hade inför avtalsförhandlingarna hösten 2005 meningsskiljaktigheter kring framförallt kollektivavtalets tredje paragraf som rör lön och löneformer.Syfte:Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera argumentationen i ett antal dokument producerade av BI och vÄrt intresse har riktats mot BI:s strÀvan för förÀndring av Byggnadsavtalet. Fokus har legat pÄ hur argumentationen kring denna strÀvan förstÀrks respektive försvagas genom det sÀtt texten i de valda dokumenten Àr uppbyggd.Metod:Vi har anvÀnt diskursanalys som angreppssÀtt med utgÄngspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell, varav vi anvÀnt de tvÄ första dimensionerna. I den första dimensionen text har vi undersökt texterna med hjÀlp av delar ur argumentationsanalys, retorisk analys och lingvistisk analys. I den andra dimensionen den diskursiva praktiken har vi tittat pÄ i vilken kontext texten Àr producerad och kan förstÄs.

Vi lever dagligen i en verklighet som vi faktiskt sjÀlv mÄlar upp med vÄra egna sinnen. Media spelar en stor roll i att lyfta fram den verklighet som vi tar del av. Det Àr omöjligt som enskild person att befinna sig överallt i vÀrlden och ta del av allt sÄ man mÄste lita pÄ att journalisterna gör ett bra jobb med att leverera sanningen om vad hÀnder runtom i vÀrlden. Jag tÀnkte granska medias roll som maktfaktor. Titta pÄ det problem som kan uppstÄ nÀr man ska beskriva, hur informationen handskas och vad för stora problem som medier och journalister stÄr inför nÀr de ska beskriva den sÄ kallade verkligheten.

The purpose of this study is to present populism as a political phenomenon and to impose focus on the rightwing populist parties that are active in Scandinavia. This essay begins with a presentation of the three rightwing political parties in Scandinavia. The rightwing populist parties have successfully developed their rhetoric and effectively influenced the political establishment in Sweden, Norway and Denmark. The parties that the essay focuses on are theSwedish democrats (SD), the Norwegian Progress party (FRP) and the Danish People`s party (DF). These parties are interesting in the sense that they share many opinions and are active in comparable political atmospheres, but also that they use approximately the same rightwing populist rhetoric as a way of exerting leverage on political policy.The theoretical segment is constructed on a descriptive historical background of populisms three different phases.

Detta Àr en skriftlig presentation av mitt examensarbete frÄn Kungliga Musikhögskolans musikerprogram pÄ masternivÄ, med inriktningen jazzpiano. Tre inspelningar redovisas, för solopiano, för pianotrio och för kvintett. Dessutom har en studieresa till Indien företagits inom ramen för Internationella Programkontorets Minor Field Studies-program. Den kommer dock att redovisas separat vid ett senare tillfÀlle, men uppsatsen Àr skriven under tiden i Indien och detta skymtar dÄ och dÄ fram i texten. De tre inspelningarna bestÄr uteslutande av originalmusik, skriven till allra största delen under utbildningens gÄng.

This essay examines the appearance of Ha?kan Juholt, former party leader of the swedish social democratic party, in the norwegian/swedish talk show Skavlan, during Juholt?s crisis of confidence in the autumn of 2011. In this appearance it is clear that Juholt is badly treated by the host Fredrik Skavlan, and his guest, writer and journalist Linn Ullmann, while the audience seems to applaud and laugh at Skavlans and Ullmanns criticisms.The purpose of this essay is to investigate how, and why Juholt is treated in this way, and which rhetorical strategies Skavlan and Ullmann employ to create community between them selves and their audience. To understand this occurrence it is important to study Juholt?s rhetorical situation, and which conditions his lack of confidence creates for his appearance in Skavlan.

Syfte: Att undersöka om man avseende pĂ„ ett debatt- och ett granskande program verkligen kan pĂ„stĂ„ att vi idag har en sĂ„dan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill sĂ€ga, att se hur den samhĂ€lleliga eliten presenterar sig sjĂ€lv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. FrĂ„gestĂ€llning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjĂ€lp av en sprĂ„klig och visuell retorik presenterar sig sjĂ€lva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man dĂ„ urskilja i den politiska sjĂ€lvpresentationen mellan dessa program?Val av Teori: JĂŒrgen Habermas teori om Ă„terkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhĂ€llseliten har Ă„terutvecklat en modern form av representation, som gĂ„r ut pĂ„ att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.Val av Empiri: Debattprogrammet ?Argument? pĂ„ SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ?Uppdrag granskning? pĂ„ SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhĂ„llningssĂ€tt som vetenskapsteoretisk utgĂ„ngspunkt.

SammanfattningProblem omrÄdeI dagslÀget sÄ finns det flera olika undersökningar som visar pÄ ett dilemma kring betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningarna visar pÄ att lÀrare runt om i landet undervisar, bedömer och betygssÀtter sina elever pÄ helt skilda grunder. Undersökningar visar ocksÄ pÄ att detta dilemma leder till att eleverna inte riktigt vet vad som ligger till grund för deras betyg i Àmnet.SyfteSyftet med min studie Àr att belysa vilka grunder som idrottslÀrarna vÀljer att bedöma sina elever utifrÄn, och med hjÀlp av det sedan se om det skiljer sig lÀrarna emellan och varför. Mitt syfte med studien Àr Àven att belysa hur eleverna resonerar angÄende betygssÀttning.Med detta som utgÄngspunkt sÄ försöker jag igenom hela studien svara pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Den ena Àr, vilka grunder bedömer idrottslÀrarna sina elever pÄ vid betygssÀttningen i Àmnet idrott och hÀlsa?, Och andra Àr, hur eleverna resonerar kring betygssÀttning och vad de sjÀlva tror att de blir betygsatta pÄ?.MetodFör att kunna fÄ svar pÄ dessa frÄgor sÄ utförs en undersökning med totalt Ätta deltagare, varav fyra av dem var lÀrare och de andra elever.

Controllerrollen har sitt ursprung i USA dÀr den verkade i de amerikanska jÀrnvÀgsbolagen under 1800-talet . Termen kom sedan till Sverige runt 1970-talet dÄ intresset för en controller ökade i Europa. Behovet av controllerfunktionen har ökat bland annat beroende pÄ en ökad decentralisering, som medför ett behov av exempelvis information kring företagets ekonomi till flera nivÄer.I och med att omvÀrlden förÀndras sÄ mÄste Àven företagen förÀndras. För att kunna behÄlla sin konkurrenskraft har ekonomistyrningen samt controllerrollen hamnat mer i fokus. Controllerns arbetsuppgifter har gÄtt frÄn att enbart vara inriktad mot bokföring till att ha en mer verksam roll i ledningsgruppen. NÀr det anses otydligt vad en controller egentligen ska arbeta med blir det svÄrare för företagen att sjÀlva förstÄr motivet till varför de tillsÀtter en controller. Detta Àr viktigt för att de ska fÄ den controllerroll de söker.

Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.

AbstraktLiksom skolan utgör en arena för alltmer pluralistiska elevgrupper med vitt skilda erfarenheter strÀvar konstmuseer idag efter att vara en representativ arena för en alltmer globaliserad konstvÀrld. Den problematik de stÄr inför, samt hur de hanterar den dÄ de arbetar för att inte reproducera en normerad maktrelation mellan vÀsterlandet och resten av vÀrlden Àr kÀrnan i mitt arbete. Med postkoloniala frÄgestÀllningar om makt och diskurser försöker jag belysa vilken identitet vi i den vÀsterlÀndska kulturen ger bÄde dem vi beskriver, samt oss sjÀlva, nÀr vi definierar "icke-vÀsterlÀndsk" konst pÄ ett specifikt sÀtt. För att kanalisera de postkoloniala frÄgestÀllningar jag undersöker tittar jag nÀrmare pÄ utstÀllningen Africa Remix, (Moderna Museet i Stockholm 2006 ? 2007) eftersom den var en utstÀllning som medvetet förhöll sig till den representationsproblematik som jag undersöker.

I denna uppsats undersöker jag hur det Àr möjligt att med hjÀlp av bland annat Ernst Cassirers teorier kring myter och genom att se hur dessa tar sig i uttryck i ett narratio, nÄ en utökad förstÄelse för argumentation genom att ta fasta pÄ det som ligger utanför logikens och det rationella förnuftets omrÄde. Med utgÄngspunkt i Cassirer, kompletterad av Jean-Pierre Vernant, Cornelius Castoriadis och Jesper Svenbro, visar jag hur m?thos hela tiden Àr nÀrvarande i vÄrt tÀnkande, hur m?thos skapar och omskapar mening samtidigt som denna mening sÀtts i spel genom olika myter. I argumentation tar dessa myter formen av det som i den antika dispositionen för ett argumenterande tal kallades narratio. En av de viktigaste funktionerna för narrationen Àr att skapa trovÀrdighet Ät ett m?thos och detta sker pÄ fyra olika sÀtt: prosans genrekarakteristiska, diakrona handlingskopplingar, anagnorisis, samt den synkrona sammanlÀnkningen.