Statens kontroll och individens frihet
en ideologianalys av statens roll i debatten kring livsmedel, kostvanor och övervikt
Tidigare var det vanligare att dö av svält, i dag dör fler människor av övernäring. Bristande kostvanor och ett stillasittande leverne kan leda till övervikt, och även till en rad andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Debatten kring kostvanor, livsmedel och övervikt handlar bland annat om huruvida nyttiga livsmedel i butikerna bör ha en särskild märkning för att underlätta för konsumenter, eller om dessa alternativ bör ha ett lägre pris. Nyckelhålsmärkning infördes i Sverige 1989, och fungerar ännu som den mest använda märkningen på livsmedel. Syftet med denna uppsats är således att studera statens roll i relationen livsmedel och övervikt. Att avgöra hur debatten sett ut kring 1989 då Nyckelhålsmärkningen infördes, samt från 2003 fram till idag 2009 är relevant, liksom att avgöra om det skett någon utveckling av debatten. Uppsatsen grundar sig på en hypotes: Statens vilja att styra ökar i takt med att problemet med övervikt och fetma tilltar i samhället? En granskning av citat från 13 offentliga dokument som propositioner, motioner, SOU:s, tal samt debattartiklar kommer tillsammans med en tolkning av dessa att utgöra metoden. Genom att tolka vilka ideologier som underbygger citaten genomförs en så kallad ideologianalys som är en metod som används mycket inom statsvetenskap för att fastställa ideologiska ursprung av texter. Teorin består av en genomgång av klassisk liberalism, socialliberalism samt kommunitarism. Inom liberalismen förespråkas en neutral stat och individens absoluta frihet. Socialliberalismen har samma ursprungsvärderingar som den klassiska liberalismen men är inte motståndare till all statlig styrning. I motsats till liberalismen står kommunitarismen, som betonar vikten av en stark stat som visar medborgarna vilka ideal som ska gälla i samhället. Dessa ideal ska vi nå på kollektiv väg, då individen formas av hennes sociala kontext. En modell över de viktigaste dragen från dessa ligger till grund för analysen. Citaten som analyseras har inslag av både liberalism och kommunitarism. Överlag har debatten utvecklats mot en mer kommunitär hållning genom förslag om skattehöjningar på onyttiga livsmedel, samt en sänkning på de mer hälsosamma, som frukt och grönsaker. Denna diskussion har utvecklats genom den ökade övervikten bland svenska medborgare.