I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

I dagens samhälle är det troligen ingen som har undgått termen yoga. Yoga finns på nästintill vartenda gym och termen dyker även upp i olika hälsotidningar från stund till stund. Benämningar så som Ashtanga Yoga, Hatha Yoga, meditation, asana, andningskontroll och cakra förekommer i alla olika kombinationer. Ibland i sådan mångfald att man som läsare inte uppfattar någon skillnad på vad innebörden av dessa termer är, och det hela framstås som ett enda stort virrvarr.Uppsatsens kommer att lyfta fram två yogaformer, av den mångfald som existerar, nämligen Klassisk Yoga och Ashtanga Vinyasa Yoga. Ett argument varför detta är ett intressant fält att beskåda, är av den anledning som nämndes ovan, nämligen mångfalden som ter sig att bli rörig.

Hållbus Totte Mattsson: Framväxten av folkliga spelstilar på gitarr, mandola och bosoki i svensk låtspelstradition under 1980-talet. - Uppsala: Musikvetenskap, 2000. C-uppsats (60 p).Under 1980-talet kom det fram en ny generation musikanter från olika genrer som började intressera sig för spelmansmusiken och till skillnad från tidigare så tog man med sig sina i många fall traditionsfrämmande instrument. Man drevs av en ambition att lära sig ett spelmansmässigt musicerande trots att instrumentet inte var en fiol.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur folkliga spelstilar på de inom spelmansmusiken delvis nya instrumenten gitarr, bosoki och mandola vuxit fram under denna period. Vad har det inneburit för strängmusikanterna och instrumenten att möta en musik som så starkt färgats av fiolen och dess unika instrumentidiomatiska möjligheter? Har speltekniken förändrats? Vad har mötet med ett annat tonspråk inneburit? I vilken form musicerar man? Och slutligen vika inspiratörer och förebilder har funnits?Undersökningen är baserad på intervjuer med tre av periodens mest betydelsefulla strängspelare och en viktig del i uppsatsen är att förmedla deras personliga tankar och funderingar kring frågorna.

In this text, composer Kristoffer Aronsson invites us into his mind. In a sincere and sometimes straightforward way, he tries to communicate his impressions and reflections about art, music and the creative process behind the solo guitar piece Tahini in the shape of gas..

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratrytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integrerarytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Syfte: Syftet med detta arbete har varit att utveckla mig som interpret genom att skaffa mig en bredare kunskap om hur dubbelgrepp och ackord nyttjas inom olika epoker av klassisk konstmusik skriven för viola.Frågeställning: Kan kännedom om dubbelgreppens (inklusive ackordspelets)musikaliska funktion, kompositörernas syfte med dem och de olika epokernas ideal för dubbelgreppsspel, hjälpa mig i mitt eget utförande och interpretation av dubbelgrepp?Metod: Min metod har varit att först välja ut ett antal dubbelgreppspassager ifrån olika epoker inom klassisk konstmusik och sedan intervjua ett antal olika teoriprofessorer och musiker om hur dessa bör interpreteras. Slutligen har jag övat på passagerna och gjort inspelningar av mina egna interpretationer av dessa..

Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Projektet har inneburit att o?va klassisk tonbildning och att interpretera fyra sa?nger fra?n den klassiska genren. Fo?r att la?ra ka?nna dessa sa?nger har jag la?st om komposito?rerna samt o?versatt sa?ngtexterna. Fo?rutom obligatorisk litteratur kompletterades projektet med sja?lvbiografin Ro?sten skriven av operasa?ngare Thomas Quasthoff.

AbstractJag går i detta arbete först igenom ett antal olika sätt att se på autenticitet, diskuterar och jämför olika musikvetares ståndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. Därefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter påverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte är Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket är dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, påverkar det klingande resultatet är det som står i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrån vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag på bästa sätt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsätt så har jag även gjort en analys av verket. Jag går i arbetet dels in på vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrån de ramar som ges av de olika sätten att se på autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val påverkar dessa. Jag har även dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och då spelat in både längre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att få en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

In this essay, I want to achieve an accessible and applicable entrance to Alexander Technique as a method for learning to use the body in such a way as to allow emotional expression in music. It is necessary to see the real need of Alexander Technique for the active musician, and therefore important components of music-making will be presented. These components are presented from an Alexander-perspective in order to produce a clear picture of the method of application.The prerequisite for emotional expression in music is musicians and music listeners with the ability to generate, and respond after emotional impressions. Alexander Technique provides an approach to make it easier for musicians, especially guitarists, to express emotions in a performance situation.After years of practice and obtaining musical knowledge and practical skills at the instrument, it is common that muscle tension and ingrained patterns contribute to limited expression. Muscle tensions arising from pressured situations such as auditions, competitions and concerts.

Studien Prins eller vanlig groda? är en klassisk retorisk analys av H.K.H. Prins Danielstalekonst i kombination med analyser av narrativ i tal och talarens actio (framförande). Syftetmed uppsatsen är att studera vad som kännetecknar Prins Daniels talekonst.Huvudfrågeställningen som besvaras är Vad kännetecknar Prins Daniels talekonst? Resultathar nåtts genom att analysera tre tal, i video och text-form.

I detta arbete har jag undersökt om det finns några skillnader på gitarrövning inom olika genrer. Jag har försökt hitta en bild av inställningen till övning och tagit reda på om, och i så fall varför det uppstått skillnader mellan klassisk och afroamerikansk tradition. För att få svar på mina frågor har jag intervjuat sex gitarrlärare, tre inom varje genre, som undervisar på olika nivåer. Svaren har varierat en del men jag har fått fram en generaliserad bild med en del skillnader, men också med stora likheter. Attitydskillnader hos de olika genrerna finns inte enligt mina informanter, utan har istället uppstått mycket på grund av media.

Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Med hjälp av en före- och efterdesign med tillhörande enkäter och observationer, hoppades jag få en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken påverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom två enkäter hoppades jag att få reda på hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frågade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna på musik under läxläsning och om de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bättre och då gärna lugnare och tystare.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.