Syftet med denna studie är att undersöka den bild som ges av manlighet och manlig identitet i fem olika självhjälpsböcker om manlig identitet riktade mot unga killar.En diskursteoretisk metod har använts för att urskilja vilka olika maskuliniteter som finns representerade i böckerna och hur de inbördes relationerna mellan dessa ser ut. Utöver detta har också de förändringstankar som drivs i böckerna och deras förhållningssätt till makt-relationer mellan könen analyserats.I nästan samtliga böcker finns någon form av konflikt mellan en traditionell maskulinitet, ofta benämnd som machomannen, och en modernare maskulinitet. Exakt vad denna kamp handlar om skiljer sig dock kraftigt åt böckerna emellan. Det kanske största gemensamma draget är dock att mannens sexualitet i samtliga böcker framstår som stark, självklar och mer eller mindre central i alla mäns identitet..

Sexualitetens historia präglas av en stor ojämlikhet beträffande sexuellt handlingsutrymme mellan kvinnor och män. Med denna studie ämnar vi att utforska eventuella ojämlikheter mellan killar och tjejers sexuella handlingsutrymme i Sverige, världens fjärde mest jämställda land enligt World Economic Forum. Vår studie bygger på två fokusgrupper med totalt 13 deltagare i åldern 16-17 år. Empirin i vår studie har analyserats utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Vår studie visar att samma handlingar och beteenden som ger killar status som kungar ger tjejer stämplar som horor.

Studiens syfte har varit att ta reda på vad elever anser påverkar, samt om deras synsätt påverkas i frågan om vad som är kvinnligt respektive manligt. Syftet har även varit att titta på skillnaden mellan tjejer och killar gällande vad de anser påverkar dem. Barn i åldrarna 6-11 år påverkas lätt av sin omgivning och att ta reda på om de själva anser att de påverkas utifrån media, föräldrar, skola och kamrater har varit av intresse. Undersökningen har varit av både kvantitativ och kvalitativ art, då en enkät med egna åsikter samt förvalda alternativ har varit i fokus. Resultatet av undersökningen visar att det är svårt för 11-åringar att urskilja vem och vad det är som påverkat dem, samt att det skiljer sig mellan tjejer och killar i vem de anser som påverkat dem.

AbstractSyftet med uppsatsen är att ur genusperspektivet bidra till ökad förståelse om kvinnors och mäns olika förutsättningar för sångutövning. Existerar den kulturellt konstruerade sångrösten eller är anatomin faktorn som styr sångrösten? I en fallstudie där fyra sångpedagoger och dirigenter medverkar, uppmärksammas genus som pågående konstruktion och visar hur detta återkommande reproduceras i sångutövningen. Sångpedagogernas erfarenheter har jag ställt mot verifierad forskning, som bland annat ponerar hur det finns inlärda röstdrag som fysiologin inte kan förklara. Förhoppningen är att uppsatsen visar på hur socialt konstruerade könsroller påverkar sångutövningen. Idealet att sjunga inom sin egen könstillhörighet är enligt mina informanter hårt, tufft och kraftfullt för killar och känsligt, mjukt, och vackert för tjejer.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar.

Denna uppsats behandlar ungdomars syn på manliga och kvinnliga egenskaper ur ett jämställdhetsperspektiv. För att få klarhet i detta har vi genomfört tre gruppintervjuer, där ungdomar i åldern 15-17 år deltog. Vi har i huvudsak använt oss av Yvonne Hirdmans teori om genus och Simone de Beauvoirs tankar om kvinnors underordnade ställning i samhället. Vårt resultat visar att ungdomar inte är så jämställda som de själva anser. Deras svar tyder på att de är polariserade och har tydliga uppfattningar om hur män/kvinnor, killar/tjejer ska bete sig för att bli accepterade av de övriga.

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.

Studien syftar till att diskutera hur killar förhåller sig till bilder av maskulinitet som tillgängliggörs via visuella medier, samt hur denna typ av bilder tillsammans med text uttrycker maskulinitet i relation till kroppen som en del av ett identitetsskapande projekt. Studiens teoretiska utgångspunkter ligger i R.W. Connells teori om socialt förkroppsligande och den maskulina hegemonin samt Judith Butlers teori om att kön konstrueras performativt. Denna kvalitativa studie har följt fem fotbollsutövande- och intresserade killar i 17-18 års åldern under fem veckor. Det har genomförts tre fokusgruppssamtal och fem veckors kontinuerlig deltagande observation.

Sömnbehovet varierar hos olika individer. Studier visar att ungdomar behöver minst åtta timmars sömn. Under puberteten sker en hormonomställning som gör ungdomar trötta och många ungdomar är inte tillräckligt utvilade vid morgonens skolstart. TV och Internet ses alltmer som ett hot gentemot ungdomars sovvanor då mediekonsumtionen ökar. Studier visar att det är mer vanligt hos killar att föräldrarna är med och bestämmer sovtiden, men även att tjejer anger längre sömntid.  Syftet är att bland elever i årskurs nio se hur vanor innan sänggående påverkar deras sömnvanor och sömnkvalitet samt se hur eleverna upplever att sömnen påverkar skolarbetet.

Detta är en undersökning om hur tolv elever i årskurs 9 ser på bildämnet. Uppsatsen tar upp deras tankar och åsikter kring ämnet, vilka tekniker och metoder de är vana vid att arbeta med samt eventuella skillnader mellan killar och tjejer när det kommer till deras syn på ämnet. Genom intervjuer kommer undersökningen fram till att eleverna ser bild som ett roligt och avslappnande ämne som inte är särskilt svårt. De får arbeta med varierande tekniker vilket de tycker är roligt och det finns inte tydliga skillnader mellan killar och tjejers syn på ämnet..

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer.

Tjejer i årskurs nio är en riskgrupp för att utveckla ohälsa. Två symtom på ohälsa är negativ självbild och dysfunktionell coping. Syftet med studien är att undersöka om det finns specifika samband mellan självbild och coping hos tjejer i årskurs nio. 46 tjejer och 41 killar fyllde i självbildsformuläret Jag tycker jag är och copingformuläret Brief Cope. Resultaten visar på att tjejer med negativ självbild använder sig mer av den dysfunktionella copingstrategin självanklagelse än killar med negativ självbild.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.

Studier visar att stress ökar mer och mer bland unga samt att tjejer är mer stressade än killar. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur gymnasieelever upplever stress, både i och utanför skolans värld, samt hur stress uppmärksammas i skolan. Detta kan ligga som grund för att arbeta med stresshantering i skolan. De frågeställningar som ställs är vad som stressar killar och tjejer och hur detta uttrycker sig, hur deras skolarbete påverkas samt hur eleverna upplever att de får stöd från skolan i stresshantering. 139 gymnasieelever (84 killar och 55 tjejer) besvarade en enkät om deras hälsa och deras upplevelser om stress.