Ett problem som jag såg när jag var ute på praktik var hur elevernas intresse och inställning till de naturvetenskapliga ämnena för vissa elever är negativa vilket leder till att de inte vill arbeta med ämnena. Tidigare forskning visar att detta intresse och inställning hos barn och ungdomar sjunker med de stigande åldrarna. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken inställning som eleverna har till de naturvetenskapliga ämnena som undervisas i den svenska skolan. Utöver detta undersöks även vilka åsikter som dessa elever har till vad som ska göras för att de ska få en positiv inställning till dessa ämnen. Denna undersökning genomfördes med en kvantitativ enkätstudie hos fyra klasser med elever i årskurs 9 vid en kommunal skola.

Syftet med denna studie är att undersöka elevernas syn på hur koncentrationsförmågan påverkas av idrott och hälsa undervisningen i skolan. Studien genomförde jag med hjälp av en kvantitativ studie i form av enkäter. Enkäten i sig innehöll frågor av olika sorter, frågor med öppna svarsalternativ, frågor med fasta svarsalternativ och frågor som besvarades med hjälp av skalor. Enkäten delades ut på en grundskola i Stockholms län i årskurs 7-9. Enkätsvaren ledde sedan till ett resultat som visade på att 43,5% av eleverna ansåg att deras studieresultat blev bättre då de hade idrott och hälsa på schemat.

Hälsa är väldebatterat i olika sammanhang och enligt Skolverket, Myndigheten för skolutveckling samt Regeringen har skolan ett uppdrag att arbeta med hälsa. Syftet med denna studie var att göra en lägesrapport bland personalen på en grundskola gällande hälsa och hälsoarbete. Vad som görs och hur ett hälsoarbete bedrivs på en skola samt vad för inställningar som fanns bland personalen var frågeställningar som låg till grund för studien. I denna studie användes kvantitativ forskningsstrategi där enkäter användes för att få en så heltäckande bild som möjligt.Resultatet redovisas utefter våra frågeställningar och visar bland annat att all personal måste vara delaktig om ett fungerande hälsoarbete på en skola ska bli framgångsrikt. Resultatet visar även på att begreppet hälsa är individuellt och har olika innebörder beroende på vem som tillfrågas.

The aim of this study is to examine physical education teachers? and students? views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences.Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents?What does students/teachers value in a thesis?Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed?The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga forskning om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap i grundskolans årskurser 4-9. Metod: Frågeställningarna besvarades med hjälp av en systematisk litteraturstudie. Sökord valdes ut och användes i databasen ERIC, webbsökmotorn Google Scholar, samt webb-portalen ?avhandlingar.se?. En manuell sökning gjordes även i tidskriften NorDiNa.

Institutionen Konst, Kultur och Kommunikation (K3) på Malmö Högskola beskrivssom en plats för gränsöverskridande forskning och undervisning med engenomgripande koppling mellan gestaltning och teori. Det är långt ifrån någotsjälvklart och diskussionen är ständigt närvarande om vad det egentligen betyder ochhur det ska spegla metoder och innehåll i utbildningarna. Detta arbete är endiskursanlys kring begreppen teori och gestaltning för att synliggöra ochproblematisera olika synsätt och positioneringar inom K3. Empirin består avdeltagande observationer och videodokumentation av två personalkonferenser påtemat teori och gestaltning. Materialet analyserades för att undersöka vilka diskurseroch vilka positioner som kan urskiljas och hur de möts.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev.Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ?en skola för alla? tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Vår studie syftar till att studera två lärares interaktion med sina elever i klassrumsundervisningen för att se graden av flerstämmighet. Studien genomfördes i två skolor, en klass i respektive skola. Den ena skolan är prisbelönt för sin språksatsning och den andra skolan har en traditionell undervisning. För att besvara våra frågeställningar som ärHur skapar lärarna interaktionsutrymme för eleverna genom användning av slutna, öppna och autentiska frågor?, Vilken respons får eleverna på sina yttranden i klassrummet? samt Hur ser skillnaden ut mellan en skola med språkinriktning och en traditionell skola med avseende på fråga 1 och 2? Resultaten visar att läraren står för största delen av dialogutrymmet i klassrummet.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett urval lärare i årskurs tre arbetar med övergångar mellan olika aktiviteter under en lektion i ämnena matematik och svenska. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie med hjälp av två kvalitativa metoder, observation och intervju. I varje ämne har fem lärare ingått i studien. Det insamlade materialet har sammanställts och analyserats utifrån våra teoretiska begrepp som flertalet kommer av Jacob S. Kounin (1977).Vårt resultat visade att det inte fanns så tydliga skillnader i arbetet kring övergångar mellan de två ämnena matematik och svenska vilket gjorde att vi istället la vikt på att se hur alla lärare i vår studie arbetar med övergångar i stort.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt.

Undersökningen handlar om att förstå pedagogers och rektorers argument för de strategier som de väljer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism i grundskolans tidigare år. Syftet är att bättre förstå argumenten och hur skolans arbete därmed kan utvecklas och förbättras.- Vilka strategier väljer pedagoger och rektorer i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?- Vilka argument har pedagoger och rektorer för att styrka sitt val av strategi i det förebyggande arbetet mot främlingsfientlighet och rasism?För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning bland fyra rektorer och fyra pedagoger för att få fram deras val av strategier och argumenten för dem.Enligt lag ska skolor arbeta förebyggande mot främlingsfientlighet och rasism. Trots det finns det ingen kursplan eller riktad handlingsplan som skolor har att följa. Skolor får själva utforma sin handlingsplan, vilket leder till olika kvalité på olika skolor.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i ämnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt få en bild av eventuella förändringar eller mönster kring elevers motivation till matematikämnet under deras tidiga år i grundskolan. Studien har genomförts med hjälp av elevenkäter och elevintervjuer, där kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. Här presenteras elevers uppfattningar av motivation i ämnet matematik samt deras tankar om vad som påverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som påverkar deras motivation. De ger många exempel, där fysiskt och psykiskt välmående samt lärarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Syfte med detta examensarbete är att jämföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhämta deras attityder till den. Vi undersökte även svenska och ukrainska styrdokument och läromedel för grund- och gymnasieskola med avseende på algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkät och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hämtades från svenska nationella prov och en lärobok från Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.