Få studier har genomförts om den fysiska skolmiljön och tidigare forskning om skolmiljön har huvudsakligen varit fokuserad på den psykosociala skolmiljön och elevernas möjlighet till inflytande i sitt skolarbete. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka eventuella effekter ett miljöprojekt vid en grundskola i Luleå Kommun hade på eleverna. Miljöprojektets syfte var att skapa en bättre fysisk miljö på skolan, ge eleverna ökat ansvar samt att låta dem vara delaktiga i förändringsarbetet. Faktorer som har kartlagts är upplevelse av trivsel, fysisk skolmiljö, inflytande och ansvar. Två enkätundersökningar genomfördes, en före miljöprojektet startade och en efter att vissa förändringar hade genomförts.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskaper om hur musikläraren i den kommunala grunskolan ser på och hanterar ämnet musik i relation till barn med koncentrationssvårigheter. Då forskning inom området musik i kombination med barn med koncentrationssvårigheter är väldigt begränsad presenteras istället en del litteratur om koncentrationssvårigheter i sig samt musikens betydelse för människan. Dock presenteras en hel del forskning om musikens påverkan på människans utveckling vilket är relevant i sammanhanget. I arbetet utgår jag från pragmatismen och det sociokulturella perspektivet då pragmatismen har haft stort inflytande på svensk skola samt att det sociokulturella perspektivet är ett väldigt brett perspektiv som utgår ifrån att allt som påverkar människan är sociala konstruktioner, skapade av oss själva.Studien bygger på strukturerade intervjuer med fyra olika lärare i grundskolan. Resultaten visar att musikundervisningen i grundskolan är viktigt för alla elever, och kanske viktigast för de elever som lider av koncentrationssvårigheter.

Inkludering är en politisk ide och tolkningen av vad inkludering innebär är komplex och varierar från skola till skola. Syftet med vår studie är, ur ett elevperspektiv, att undersöka hur eleverna eventuellt kan påverkas av det politiska beslutet inkludering. För att kunna uppfylla detta syfte utförde vi observationer och kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra Sverige. Detta empiriska material analyserade vi sedan ur ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i relevant litteratur och forskning där vi utgick ifrån specifika tolkningar av begreppen inkludering och delaktighet. Vi tolkade att alla elever inte var inkluderade i undervisningen och att de inte heller var delaktiga. Vi menar att eleverna utvecklade en stigmatiserad självbild och de kände inte att de utvecklades inom matematiken. Från elevernas intervjuer kunde vi finna faktorer som gynnar deras delaktighet.

Studiens syfte är att undersöka lärarnas attityder till estetik i undervisningen i förskola och skola. Utifrån vår grundläggande teori, har tio intervjuer genomförts med lärare i förskola och grundskola.Forskningsfrågorna som har behandlats för att komma fram till resultatet är: Hur definierar lärarna begreppen estetik och estetiska lärprocesser? Arbetar lärarna med estetiska lärprocesser och om så är fallet, på vilket sätt? Vad gör de? Hur gör de och varför?Resultatet visar att alla lärare har positiva inställningar till estetik och att de använder estetiska lärprocesser på olika sätt i sina verksamheter. Enligt respondenternas utsagor förknippas estetik med bild, musik, drama, skapande, sinnliga upplevelser och rörelse, vilka används för att skapa mening om kunskap och förståelse. Enligt Lindströms (2008) modell använder både förskollärarna och grundskollärarna sig mest av lärande MED estetik, vilket handlar om att barnen, med hjälp av estetiken, lär sig andra ämnen.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan.

Detta utvecklingsarbete har utförts som en aktionsforskning med fokus på att genom praktiska samt teoretiska övningar kunna sätta sig in i funktionsnedsattas vardagssituation. Utifrån ett inkluderande perspektiv och demokratiskt samspel har fokusområdet utforskats med hänsyn till de medverkande barnens och elevernas erfarenheter och intressen. Med detta utvecklingsarbete har vi syftat till att skapa förståelse för funktionsnedsatta barns vardag. De metoder som nyttjats är observationer, samtal, fokusgrupper samt texter och bilder. Aktionsforskningen utfördes på en kommunal förskola samt en kommunal grundskola belägna i mellersta Sverige.

Med utgångspunkt i postkolonial teori är syftet med uppsatsen att undersöka huruvida bilden av islam i tre läroböcker för religionskunskap för grundskolans senare år ger uttryck för orientalism. Uppsatsen söker svar på frågorna: Hur uttrycks en föreställning om ?vi? och ?dem? i text och bild? Vilken islambild skapas utifrån detta? I vilken mån är läroböckernas islambild orientalistisk?Med en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöks formuleringar och beskrivningar i texterna om islam i Religion och liv 9, SO Direkt Religion och Religion Punkt SO 3. Läroböckernas bilder undersöks på två sätt: i vilka länder som avbildade muslimer, islamiska platser och föremål befinner sig samt på vilket sätt de avbildas ? med blicken riktad mot bildens betraktare; underifrån, ovanifrån eller i ögonhöjd med betraktaren samt på nära, medellångt eller på långt avstånd.Uppsatsens slutsats är att det i de tre läroböckerna ges uttryck för en föreställning om ?vi? och ?dem? på ett sätt som framställer ?dem? som annorlunda ?oss?, att ?de? befinner sig på ett geografiskt och socialt avstånd från ?oss? och att ?de? är underlägsna ?oss?.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur lärare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet är insamlat på en F- 5 grundskola i en större kommun i södra Skåne. En grundskollärare och skolsköterskan på skolan intervjuades, de är både en del av trygghetsgruppen på skolan, en grupp som består av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lärare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. Vår undersökning visade att personalen på vår skola arbetar med ett salutogent tänkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bästa för ögonen, det vill säga ett prosocialt beteende.

Ämnesvalet i den här undersökningen handlade om årskurs 9 elevers genomförda praktik i arbetslivet. Praktiken på den utvalda grundskolan organiseras i dagsläget under benämningen Omvärldskunskap och innebär totalt 5 dagars praktik inom kommunala verksamheter. Syftet med undersökningen var att studera årskurs 9 elevers uppfattningar om betydelsen av sin genomförda praktik i arbetslivet mot bakgrund att de har färre antal praktikdagar. Den övergripande frågeställning var: vilka uppfattningar har eleverna om sin genomförda praktik i arbetslivet? Vi valde att precisera våra frågeställningar av anledningen att dessa växte fram utefter genomgången av den tidigare forskningen. Våra preciserade frågeställningar var: i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som värdefull och i vilken grad uppfattar eleverna praktiken i arbetslivet som problematisk? De teoretiska begrepp som vi använde oss av i analysen var: förväntningar, uppmuntran, reflektion och lärande. Vi genomförde undersökningen på en grundskola där samtliga närvarande årskurs 9 elever fick besvara en enkät med påståenden med fasta svarsalternativ.

The purpose of this Master's thesis is to contribute to a betterunderstanding of children's free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff's role,particularly the school librarian's in supporting pupil's book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn's concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils' search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils.

I dagens skoldebatt talar man om de svenska elevernas resultat då internationella kunskapsmätningar visar att det skett en nedgång. Många debattörer menar att den svenska skolan allt mer rör sig från visionen om ?en skola för alla?. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevers väg till stöd i undervisningen hanteras i grundskolans tidigare år utifrån uppfattningar hos chefer och lärare inom skola och kommun. Vi vill också reda ut hur begreppet ?i behov av särskilt stöd? definieras samt hur man utvecklar arbetet för att uppnå visionen om en skola för alla.För att behandla våra frågor har kvalitativa intervjuer genomförts.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om niondeklassare anser att det är relevant att arbeta med sin självkännedom inför gymnasievalet samt om eleverna är medvetna om att den möjligheten finns hos en studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna som besvaras i denna undersökning är: Hur värdefullt anser eleverna att det är att arbeta med självkänne-dom inför deras gymnasieval? Hur medvetna är eleverna om deras möjlighet till att arbeta med sin självkännedom med hjälp av en studie- och yrkesvägledare? Vilka vägledningsme-toder anser eleverna är mer eller mindre relevanta för att öka sin självkännedom? Det finns studier som visar på att information tar större plats i ett vägledningssamtal än vad självkännedomsarbete gör. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi i utbildning ta-git del av olika karriärteorier och vägledningsmetoder som ska främja den sökandes själv-kännedom. I läroplanen, Lgr 11, nämns inte självkännedomsarbete som en del i vägled-ningen vilket det gjorde i läroplanen från 1980. En kvantitativ studie i form av enkäter har använts för att undersöka detta.

Undersökningen ger en inblick i hur elever på grundskolan upplever ämnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i årskurserna 3, 6 och 9. Studien ger även en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i ämnet skiljer sig mellan årskurserna. Elever i årskurs 3 upplever ämnet som mer roligt och intressant än de äldre eleverna. Det ele¬verna i alla åldrar var ense om är att ämnet är viktigt.

Film upptar en stor del av vår tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan påverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vårt examensarbete är att studera om elevers uppfattning av populärfilm och dess eventuella påverkan förändrades sedan de i skolan givits möjlighet att sätta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi använde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, där vi tillsammans med två elevgrupper i grundskolans år 8 och 9 såg och pratade kring populärfilm. De datainsamlingsmetoder vi använde var intervjuer utifrån ett hermeneutiskt tankesätt, egna observationer och enkätundersökningar.