Det rÄder hÄrd konkurrens i flygbranschen pÄ dagens marknad och det har blivit svÄrare att rekrytera nya kunder och sÄledes blivit allt viktigare för flygbolag att behÄlla existerande kunder. En effektiv relationshantering syftar till att skapa lÄngsiktiga kundrelationer samt stimulera Äterköp och relationsmarknadsföring bör enligt majoriteten av marknadsföringsforskningen efterstrÀvas av företag. Uppsatsförfattarna har dock noterat att flygbranschen har aktörer som anvÀnder relationsmarknadsföring till hög grad medan andra aktörer anvÀnder relationsmarknadsföringen till lÄg grad. PÄ grund av relationsmarknadsföringens holistiska synssÀtt och filosofiska grund finns lite forskning om konkreta relationsbyggande aktiviteter för att uppnÄ en gedigen relationsmarknadsföringsstrategi. Vidare saknas forskning för hur önskvÀrda relationer bör se ut frÄn kundens sida och vad kunder vÀrderar och finner relevant rörande marknadsföringsaktiviteter som företagen bedriver i syfte att stÀrka kundrelationer.Grundat pÄ ovanstÄende forskningssituation Àr studiens övergripande syfte att empiriskt testa relationsbyggande aktiviteter och beskriva hur relevanta dessa relationsbyggande aktiviteter Àr för flygresenÀrer.

Vid ett möte i Lissabon Är 2000 bestÀmdes att det fanns behov av att öka jÀmförbarheten mellan företags Ärsredovisningar i olika lÀnder. Detta skulle Ästadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprÀttande av sina Ärsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) Är 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nÀmligen IAS 24, Upplysningar om nÀrstÄende.Med en nÀrstÄende relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestÀmmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan pÄverka ett företags finansiella och operativa strategier.

UmeÄ Energi AB har bestÀmt att en kontroll av pannverkningsgraden för kraftvÀrmepannan DÄva 2 skall genomföras. I dagslÀget genomförs en berÀkning av verkningsgraden mÄnadsvis med den direkta berÀkningsmetoden. Resultatet varierar dock kraftigt mÄnad till mÄnad varav en undersökning med indirekt berÀkningsmetod Àr av intresse. Arbetet genomförs för att ge en mer noggrant berÀknad verkningsgrad samt utreda förlustfaktorer kopplad till pannan. DÄ pannverkningsgraden i vanliga fall inte inkluderar rökgaskondensering berÀknades ocksÄ totalverkningsgraden för att ge en mer rÀttvis bild av pannan samt för att illustrera dess relevans.

Syftet med studien Àr att undersöka BFNs uttalande att K3 Àr ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket Àr i förhÄllande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie dÀr vi klassificerar redovisningsregelverken utifrÄn ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts pÄ regelverkens klassificeringar av tillgÄngar, skulder samt omsÀttnings- och anlÀggningstillgÄngar. Undersökningen Àr relevant dÄ de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vÄr vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare dÀr en bedömning av varje enskild bestÀmmelse görs huruvida den Àr regel- eller principbaserad och dÀr omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sÀtts i relation till andra regelverk.

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades Är 1960. Sedan dess har samhÀllet förÀndrats frÄn att vara ett industrisamhÀlle till ett vÀrdesamhÀlle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhÀlle har kommit att benÀmnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen Àr ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan anvÀnda sig av för att skilja sitt erbjudande frÄn konkurrenternas erbjudanden.

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

Kotlers konkurrensmedelsmix utformades Är 1960. Sedan dess har samhÀllet förÀndrats frÄn att vara ett industrisamhÀlle till ett vÀrdesamhÀlle med nya marknadsplatser som t.ex. Internet. Detta nya samhÀlle har kommit att benÀmnas "den nya ekonomin". Konkurrensmedelsmixen Àr ett samlingsnamn för de konkurrensverktyg en marknadsförare kan anvÀnda sig av för att skilja sitt erbjudande frÄn konkurrenternas erbjudanden.

AbstraktDen hÀr undersökningen har sin utgÄngspunkt i en observation under en bildlektion. BildlÀraren kopierade en bild ur mÄlarboken ?MÄla med mÀstarna? och anvÀnde den som förlaga som skulle fÀrglÀggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mÀstare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.

Bakgrund: VÀrlden har genomgÄtt ett paradigmskifte och lÀmnat den industriella norm som en gÄng rÄdde dÀr ett stort vÀrde sÄgs i maskiner och landarealer. Det paradigm som rÄder idag Àr mer fokuserat pÄ kunskap, patent, nÀtverk och idéer. Idéer har en central roll i samhÀllet och har stor betydelse för dess utveckling dÄ dessa idéer, med hjÀlp av driftiga entreprenörer, omsatts till uppfinningar och företag.VÄr uppfattning Àr att en idé inte alltid omsÀtts till att bli ett framgÄngsrikt företag. Det kan dÀrför diskuteras huruvida en ursprungsidé Àr tillrÀckligt bÀrkraftig för att nÄ marknaden. Vi stÀller oss frÄgande till om det Àr meningsfullt att utvÀrdera en idé i ett tidigt skede.

Vindkraft Àr ett miljövÀnligt energislag med stor utvecklingspotential, bÄde i Sverige ochutomlands. I det hÀr examensarbetet sammanfattas de viktigaste bitarna av kunskapen sombehövs för att förstÄ sig pÄ vindkraft, med fokus pÄ meteorologi och kommunikation medkonsultföretag i branschen. PÄ grundval av litteratur i Àmnet, konsultrapporter bestÀllda av ettsvenskt företag i branschen och diskussion med experter ges hÀr en grundlÀggande översikt imeteorologi för vindkraft, vilken innefattar kunskaper om klimatet i allmÀnhet ochvindklimatet i synnerhet, förstÄelse för luftens flöde, den geostrofiska vinden och hurtopografi och dylikt pÄverkar luftens strömning i grÀnsskiktet. Vidare diskuteras hur energin ivinden tas till vara, med en sammanfattning av viktiga tekniska detaljer; vindkraftsspecifikastorheter och uttryck, energiförluster och effekterna av att placera mÄnga vindkraftverk i engrupp; vakeffekten. En av de dominerande delarna av alla konsultrapporter som studerats Àrhur man analyserar och behandlar vinddata för maximering av tillförlitlighet och relevans.

Uppsatsen undersöker om de sociala nĂ€tverk som uppstĂ„r i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgĂ„ngspunkt i socialarbetarens roll som samhĂ€llsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frĂ„gan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar Ă€ven hur de större kommunala hyresvĂ€rdarna i Göteborg ser pĂ„ utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrĂ„n de allmĂ€nnyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r som följer:* Vad Ă€r individens motiv till att vĂ€lja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stĂ€rkande i individens vardagsliv och i sĂ„ fall pĂ„ vilket sĂ€tt?* Hur tillfredstĂ€ller kollektiva boendeformer tillgĂ„ngen till sociala nĂ€tverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen pĂ„ möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?VĂ„r kartlĂ€ggning av kunskapsomrĂ„det innefattar tidigare forskning om sociala nĂ€tverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan pĂ„ grannkontakter samt forskning om senmodernt förĂ€ldraskap vilket följer av att mĂ„nga av informanterna Ă€r förĂ€ldrar.

Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehÄll pÄ, sÄ utbudet pÄ mediemarknaden förÀndras. Konkurrensen hÄrdnar, vilket leder till att medieföretag och deras Àgande mediekonglomerat gÄr samman, samt sprider sig horisontellt pÄ flera arenor. Man mÄste synas och konsumeras för att existera.NÀr det skapas nya mediekanaler Àr det av relevans att förstÄ vad det innebÀr. Kritiskt tÀnkande behövs för att behÄlla den demokrati som rÄder och de medborgerliga rÀttigheter som hör dÀr till. MÀnniskor skapar sig en bild av omvÀrlden genom medierna.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter prÀglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivÄer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer pÄtagliga. BÄde verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstÀderna pÄ bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmÀssigt mellan Är 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som Àgt rum i de bÄda kommunerna med avseende pÄ omrÄden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsÀttning, kommunal skattenivÄ och arbetslöshet.

Den hÀr artikeln behandlar vad de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgÄng under de senaste Ären berott pÄ. Popup-annonser pÄ Internet vÀcker stor irritation hos mÄnga anvÀndare och fÄ uppskattar de annonsfönster som kommer upp framför dem pÄ datorn. Ett svar pÄ att annonsverktyget Àr föga uppskattat var nÀr Microsoft lanserade Service Pack II till Windows XP som innehöll ett popup-filter. Vid lanseringen av popup-filtret sjönk antalet visningar i Europa med cirka 35 procent. Men Àven innan filtret kom mÀrktes en nedgÄng av antalet visningar pÄ grund av restriktivare anvÀndning frÄn portaler till följd av klagomÄl och kritik frÄn besökare.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen Àr vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utstrÀckning i utvecklingslÀnder med dÄliga sanitÀra förhÄllanden. Under 2000-talet har de nordiska lÀnderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmÀrksammats som ett problem Àven i Norden. För att sÀkerstÀlla att det dricksvatten som distribueras Àr av god mikrobiologisk kvalitet krÀvs att sÀkerhetsbarriÀrerna i vattenverket Àr tillrÀckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmÀrksammats som mer tÄliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, Àn vad som tidigare varit kÀnt.