SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Syftet med denna studie Ă€r att analysera en kommuns chefsutbildnings innehĂ„ll och vad det sĂ€ger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förstĂ„else av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrĂ„gor utformats: Vad kĂ€nnetecknar utbildningens innehĂ„ll och vad sĂ€ger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling Ă€r idag ett högaktuellt Ă€mne. Personalchefer runt om i Sverige framhĂ€ver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses Ă€ven som lösningen för mĂ„nga organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt dĂ„ det Ă€r cirka 20 procent av Sveriges befolkning som Ă€r anstĂ€llda inom kommunen och kommunchefernas kompetens Ă€r direkt avgörande för en rad olika samhĂ€llsfunktioner som exempelvis skola och Ă€ldreomsorg.

Franska Àr ett av de sprÄk som elever idag kan vÀlja att lÀsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna sprÄk talar man om sprÄkets relevans för oss mÀnniskor idag och det viktiga i att vi breddar vÄra sprÄkkunskaper till gagn för oss sjÀlva och samhÀllet. Den rÄdande situationen Àr dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som pÄbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förÀndring mÄste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar pÄ.Jag har velat ta reda pÄ varför franska idag Àr ett Àmne mer eller mindre i kris, trots att man pÄ högre beslutsnivÄ föresprÄkar dess betydelse. Vidare har jag utifrÄn ett Àmnesövergripande synsÀtt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lÀrande, dÀr elever och lÀrare inspireras och motiveras i mötet med det franska sprÄket.

Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.

Uppsatsens syfte Àr att genom Ätta semistrukturerade intervjuer försöka förstÄ hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende pÄ deras socioekonomiska bakgrund. UtifrÄn studiens syfte anses det vid genomförandet att det Àr av relevans att Àven studera respondenternas generella lÀsvanor. En stor lÀsvana förutsÀtts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gÀllande korrelationen mellan lÀsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att bÄde personer med lÄg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende pÄ vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

Ett företags utveckling inom redovisningsomrÄdet pÄverkas stÀndigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhÀrstammar frÄn tvÄ olika redovisningstraditioner och har dÀrmed utvecklat olika syn pÄredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan Är 2002 inlett ett samarbete sombenÀmns konvergensprojektet dÀr man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskÀlla för externa anvÀndarepÄ kapitalmarknaden och Àr av en betydande karaktÀr för att redovisningen ska blitransparent och jÀmförbar. FrÄn och med rÀkenskapsÄret som inleds efter den 1 januari Är2009 införs ett nytt resultatrapporteringssÀtt för noterade bolags koncernredovisning.

Detta examensarbete har bedrivits distribuerat vid LuleÄ tekniska universitet samt i Göteborg pÄ konsultfirman Caran som ett produktutvecklingsprojekt. Uppdraget var att utifrÄn en kravspecifikation utveckla en testrigg för att utföra mÀtningar pÄ dÀckfriktion mot vintervÀglag, detta som en följd av att dÀcktillverkaren Michelin och LuleÄ tekniska universitet nyligen startat ett samarbete. Tanken med att utveckla testriggen Àr att avdelningen maskinteknik pÄ Ltu, LuleÄ tekniska universitet, skall erhÄlla de grundliga kunskaper om hur ett dÀck fungerar med alla dess ingÄende parametrar för att sedan leda arbetet till nÀsta nivÄ. Examensarbetets mÄl var att utveckla en testrigg som möjliggör snabba tester av dÀck samtidigt som vÀglaget skall kunna karakteriseras. Syftet med att utveckla testriggen Àr att kunna utvÀrdera vilken typ av dÀck som passar bÀst för det vÀglaget som rÄder för dagen och att finna sambandet mellan vÀglagets egenskaper t.ex.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förÀndringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förÀndrades i karaktÀr och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklÀrare att frÀmst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort vÀntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmÄlen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingÄende aspekter sammanfattas till följande utifrÄn examensmÄlens egen formulering; "Utbildningen ska dÀrför utveckla elevernas förmÄga att analysera och förstÄ tekniska system?.Med det i Ätanke sÄ lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gÀllande diskussioner om system krÀver att den undervisande lÀraren har vÀl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sÄdant Àr det den enskilde lÀraren som med sin Àmnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som Àr av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

SyfteSyftet med studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt tvÄ gymnasieelever, som Àr i matematiksvÄrigheter och gÄr pÄ byggprogrammet, anvÀnder den matematik de lÀr i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgÄr man frÄn att mÀnniskor lÀr sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lÀrprocessen anvÀnder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhÀllet. Dessa verktyg Àr skapade av samhÀllet, och de medierar vardagen för anvÀndaren. Ett centralt verktyg Àr sprÄk, och med det kommunikation.MetodStudien Àr etnografiskt inspirerad.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen Àr vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utstrÀckning i utvecklingslÀnder med dÄliga sanitÀra förhÄllanden. Under 2000-talet har de nordiska lÀnderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmÀrksammats som ett problem Àven i Norden. För att sÀkerstÀlla att det dricksvatten som distribueras Àr av god mikrobiologisk kvalitet krÀvs att sÀkerhetsbarriÀrerna i vattenverket Àr tillrÀckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmÀrksammats som mer tÄliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, Àn vad som tidigare varit kÀnt.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefÀr tio Ärs intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning pÄ marknaden Àr sÄledes inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benÀgenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för bubbelfenomenet och att, om det Àr möjligt, förhindra att det hÀnder igen. Syftet med studien Àr att pÄvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den sÄ kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under Ären 1995-2000.

Bakgrund och problem: De noterade finska och svenska företagen har sedan redovisningsÄr2005 varit tvungna enligt IFRS-regelverket att utsÀtta sina goodwillposter för Ärliganedskrivningsprövningar. Förfarandet har förvÀntats öka pÄ redovisningens relevans mensamtidigt har den ocksÄ kritiserats för att öppna ett fönster för manipulation och bias. Problemetmed förfarandet Àr att det innefattar en hel del personlig bedömning och Àr för allmÀnheten enrelativt ogenomskinlig hÀndelse. Den tidigare forskningen har för mestadels koncentrerat sig pÄden amerikanska marknaden och varit oense ifall den nya kutymen Àr lyckad eller inte. Diverseundersökningar har lett till olika resultat angÄende bias inflytande över nedskrivningsprövningar.Tillsvidare har IFRS-hemisfÀrens norra del (Nord Europa) dock inte berörts i denna forskning.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta del i den tidigare diskussionen med att undersöka ifallde i Finland och i Sverige utförda nedskrivningarna varit igenomsnitt befogade och ifallberÀttigade ekvivalenta skjutits upp.

Studien som gjorts pÄ Stenungsbaden Yacht Club, SYC, syftar till att undersöka den problematik som upplevs i samband med implementeringen av miljöledningssystemet ISO 14001. Ledningen tror att det rör sig om ett kommunikationsproblem, dock hÄller vi sinnet öppet för att undersöka om situationen inrymmer en komplexare frÄgestÀllning. VÄr problemdiskussion utmynnar i frÄgestÀllningar som behandlar hur handlingsrecept i miljöarbetet med dess generella lösningar kan översÀttas till SYC:s sÀrskilda situation. Studien syftar Àven till att undersöka vilka problem som kan urskiljas i arbetet samt vilka kommunikativa verktyg som kan fungera i den specifika situationen.Studien Àr av relevans dÄ vi anser att de generella lösningar som olika handlingsrecept erbjuder mÄnga gÄnger lovar mer Àn de kan hÄlla. I SYC:s fall har lösningarna som frÀmst avser mÀtbarhet av miljöpÄverkan medfört att miljöfrÄgan kommit att kretsa kring sÄdant som vi tror upplevs som trÄkigt.

AbstraktJag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare dÀr det gemensamma Àmnet för litteraturen Àr Guds existens. Böckerna Àr Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrÀvare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen pÄ goda grunder. De frÄgor jag stÀller mig Àr om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens pÄ samma plan eller om dessa tvÄ sidor diskuterar bevisen pÄ olika nivÄer.  Analysen görs med genom en komparativ studie dÀr frÄgan om arguments hÄllbarhet och relevans diskuteras. FrÄgestÀllningarna i mitt arbete Àr att visa pÄ vilka argument som anvÀnds nÀr vetenskap och religion diskuteras samt om det finns nÄgra argument som vÀger tyngre Àn andra?     De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa stÄr pÄ helt olika sidor av varandra eller inte.

Det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ÀrgrundlÀggande i inkomstslaget nÀringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemÀssiga inkomstberÀkningen. AvsÀttningar Àr ett exempel pÄ ett redovisningsomrÄde dÀrdet finns flera frÄgestÀllningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmÀrksammat irÀttspraxis, doktriner samt i viss utstrÀckning lagstiftningen. I en skatteprocess Àr det denskatteskyldige som har bevisbörda nÀr det kommer till avdrag, vilket innebÀr att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsÀttning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de tvÄ regelverken.