Bakgrund & Problem: Dagens tuffa affÀrsklimat, med en allt större andel professionella investerare, har tvingat företagen att stÀndigt leta efter förbÀttringar inom alla omrÄden. En likformighet kan skönjas i företagens jakt pÄ konkurrensfördelar gentemot varandra, vilket gör att det blir allt svÄrare att skilja företagens strategier Ät. NÀringslivets syn pÄ investeringar har samtidigt blivit mer riskavert och kortsiktigt, dÀr vinsterna snabbt ska rÀknas hem. Men ofta sker detta pÄ bekostnad av en lÄngsiktigt hÄllbar strategisk position.I uppsatsen har vi uppmÀrksammat; vikten av strategiska investeringar, företagskulturens roll i investeringsprocessen, vikten av att delaktighet och ansvarskÀnsla förmedlas till individuella aktörer i investeringsprocessen, faran med en övertro pÄ finansiella mÄtt, risken att investeringsprocessen tappar verklighetsanknytning, samt vikten av att beslutsunderlaget balanseras upp av icke-finansiella mÄtt.SCA som gammalt traditionellt industriföretag Àr intressant att undersöka eftersom de har en vÀl utarbetad och gedigen investeringsprocess. Det Àr verksamt över hela vÀrlden, vilket gör att motiven bakom investeringsförslagen skiljer sig Ät mellan olika Business Groups och regioner.

Goodwill Àr en tillgÄng som till sin natur Àr svÄr att definiera och vÀrdera, dÄ den inte utgör nÄgot fysiskt objekt. 2005 infördes nya internationella standarder som medförde en avsevÀrd ökning av omfattningen i de upplysningar som företag mÄste redogöra för vid innehav av goodwill. De nya riktlinjerna ersatte tidigare svensk normgivning och innebÀr att företag numera skall pröva goodwillvÀrdet Ärligen, istÀllet för att tillÀmpa Ärliga avskrivningar som tidigare. De nya riktlinjerna syftade till att ge investerare och andra intressenter en ökad relevans i goodwillposten, dÄ goodwill har kommit att utgöra en allt större del av företagens totala tillgÄngar. MÄnga menar dock att den Ärliga nedskrivningsprövningen som nu skall utföras till stor del Àr baserad pÄ antaganden frÄn ledningen vilket ökar osÀkerheten i vÀrdet pÄ goodwill.

Bristande vintervÀghÄllning samt planering kan begrÀnsa möjligheterna för delaktighet för personer med funktionshinder. Denna studies resultat har pÄvisat att genom logik i utformning samt ett gott samarbete i de initiella skedena i planeringsprocessen kan utanförskapet undvikas. Studiens syfte har varit att kartlÀgga de behov personer med nedsatt rörelseförmÄga,nedsatt syn samt hörsel har pÄ befintliga rastplatser och vid gÄngpassager lÀngs det statliga vÀgnÀtet. Ytterligare har syftet varit att klargöra de hinder och möjligheter som finns för en god tillgÀnglighet hos projektledare och driftledare. Ett speciellt fokus har Àven enligt syftet lagts pÄ vintervÀglag.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med vÄr studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarstudenterna upplever friluftslivsundervisningen pÄ lÀrarprogrammet pÄ Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var: Vad Àr friluftsliv för studenterna och vilka centrala omrÄden i friluftsliv Àr det viktigt att ha kunskap om? Hur har friluftsundervisningen pÄverkat studenternas intresse för friluftsliv? Vad har studenterna lÀrt sig av friluftslivsundervisningen och vilka synpunkter har de pÄ undervisningen? PÄ vilket sÀtt Àr utbildningen i friluftsliv relevant för den kommande yrkesrollen?Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ en intervjustudie av fyra studenter som lÀser sista terminen pÄ lÀrarprogrammet pÄ GIH. Studenterna har genomfört alla friluftslivskurserna pÄ lÀrarprogrammet. I vÄrt urval tog vi inte hÀnsyn till kön, Älder eller bakgrund.

Bakgrund och problem: I takt med att fokus i den moderna ekonomin har skiftat frÄntillverkande industri till tjÀnsteproduktion sÄ har vÄrt samhÀlle i enlighet med detta fÄttkaraktÀren av en mer kunskapsbaserad ekonomi. PÄ senare tid har forskare kunnat visa attdesign som en kunskapsresurs Àr ett konkurrensmedel och att det finns ett positivt sambandmellan lönsamhet och design. DÄ det kan konstateras att design Àr viktigt ur ettkonkurrensperspektiv och att design de facto genererar ett vÀrde, Àr det för en investerareviktigt att detta vÀrderas pÄ ett relevant sÀtt och sedermera redovisas i företagens finansiellarapportering. Det Àr sÄledes, ur företagens perspektiv, viktigt att lÀmpliga vÀrderingsprincipersom leder till relevant information regleras i standarder för redovisning för att möjliggöradetta. Redovisningen tillÄter idag att en internt upparbetad immateriell tillgÄng, sÄsom design,vÀrderas och redovisas initialt till sitt anskaffningsvÀrde.

Syftet med denna studie Ă€r att analysera en kommuns chefsutbildnings innehĂ„ll och vad det sĂ€ger om relationen mellan chef och medarbetare, samt beskriva kursdeltagarnas upplevelse och förstĂ„else av utbildningen. För att genomföra detta har följande forskningsfrĂ„gor utformats: Vad kĂ€nnetecknar utbildningens innehĂ„ll och vad sĂ€ger det om relationen mellan chef och medarbetare? Och vilka effekter har utbildningen haft för dess deltagare? Chefsutveckling Ă€r idag ett högaktuellt Ă€mne. Personalchefer runt om i Sverige framhĂ€ver chefsutvecklingens relevans för framtiden och det ses Ă€ven som lösningen för mĂ„nga organisatoriska problem. Även inom den kommunala sektorn anses arbetsgivarens utveckling vara av vikt dĂ„ det Ă€r cirka 20 procent av Sveriges befolkning som Ă€r anstĂ€llda inom kommunen och kommunchefernas kompetens Ă€r direkt avgörande för en rad olika samhĂ€llsfunktioner som exempelvis skola och Ă€ldreomsorg.

Franska Àr ett av de sprÄk som elever idag kan vÀlja att lÀsa utöver svenska och engelska i dagens svenska skola. I kursplanen för moderna sprÄk talar man om sprÄkets relevans för oss mÀnniskor idag och det viktiga i att vi breddar vÄra sprÄkkunskaper till gagn för oss sjÀlva och samhÀllet. Den rÄdande situationen Àr dock bekymmersam; statistik visar att ca 25 % av elever som pÄbörjat studier i franska, hoppar av innan avslutad utbildning. Det ligger i luften att en förÀndring mÄste ske, vilket inte minst den aktuella debatten 2006 visar pÄ.Jag har velat ta reda pÄ varför franska idag Àr ett Àmne mer eller mindre i kris, trots att man pÄ högre beslutsnivÄ föresprÄkar dess betydelse. Vidare har jag utifrÄn ett Àmnesövergripande synsÀtt undersökt hur konst som didaktiskt verktyg skulle kunna bidra till ett upplevelse- och erfarenhetsbaserat lÀrande, dÀr elever och lÀrare inspireras och motiveras i mötet med det franska sprÄket.

Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.

Uppsatsens syfte Àr att genom Ätta semistrukturerade intervjuer försöka förstÄ hur de olika respondenternas konsumtion av veckotidningar ser ut beroende pÄ deras socioekonomiska bakgrund. UtifrÄn studiens syfte anses det vid genomförandet att det Àr av relevans att Àven studera respondenternas generella lÀsvanor. En stor lÀsvana förutsÀtts vara en viktigt variabel för att ha ett intresse för konsumtion av veckotidningar. Detta antagande gÀllande korrelationen mellan lÀsvanor och konsumtion av veckotidningar visade sig i studiens analys och resultat vara felaktig.Studien kommer fram till att bÄde personer med lÄg och hög socioekonomisk bakgrund konsumerar veckotidningar. Konsumtionen ser dock annorlunda ut beroende pÄ vilken socioekonomisk bakgrund personen innehar.

Ett företags utveckling inom redovisningsomrÄdet pÄverkas stÀndigt av den miljö ochomgivning som redovisningen befinner sig i. Normgivningsorganen IASB och FASBhÀrstammar frÄn tvÄ olika redovisningstraditioner och har dÀrmed utvecklat olika syn pÄredovisningens utformning. IASB och FASB har sedan Är 2002 inlett ett samarbete sombenÀmns konvergensprojektet dÀr man inom ramen för projektet harmoniserar finansiellarapporter. Finansiella rapporter utgör en viktig informationskÀlla för externa anvÀndarepÄ kapitalmarknaden och Àr av en betydande karaktÀr för att redovisningen ska blitransparent och jÀmförbar. FrÄn och med rÀkenskapsÄret som inleds efter den 1 januari Är2009 införs ett nytt resultatrapporteringssÀtt för noterade bolags koncernredovisning.

Detta examensarbete har bedrivits distribuerat vid LuleÄ tekniska universitet samt i Göteborg pÄ konsultfirman Caran som ett produktutvecklingsprojekt. Uppdraget var att utifrÄn en kravspecifikation utveckla en testrigg för att utföra mÀtningar pÄ dÀckfriktion mot vintervÀglag, detta som en följd av att dÀcktillverkaren Michelin och LuleÄ tekniska universitet nyligen startat ett samarbete. Tanken med att utveckla testriggen Àr att avdelningen maskinteknik pÄ Ltu, LuleÄ tekniska universitet, skall erhÄlla de grundliga kunskaper om hur ett dÀck fungerar med alla dess ingÄende parametrar för att sedan leda arbetet till nÀsta nivÄ. Examensarbetets mÄl var att utveckla en testrigg som möjliggör snabba tester av dÀck samtidigt som vÀglaget skall kunna karakteriseras. Syftet med att utveckla testriggen Àr att kunna utvÀrdera vilken typ av dÀck som passar bÀst för det vÀglaget som rÄder för dagen och att finna sambandet mellan vÀglagets egenskaper t.ex.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förÀndringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förÀndrades i karaktÀr och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklÀrare att frÀmst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort vÀntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmÄlen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingÄende aspekter sammanfattas till följande utifrÄn examensmÄlens egen formulering; "Utbildningen ska dÀrför utveckla elevernas förmÄga att analysera och förstÄ tekniska system?.Med det i Ätanke sÄ lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gÀllande diskussioner om system krÀver att den undervisande lÀraren har vÀl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sÄdant Àr det den enskilde lÀraren som med sin Àmnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som Àr av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

SyfteSyftet med studien var att undersöka pÄ vilka sÀtt tvÄ gymnasieelever, som Àr i matematiksvÄrigheter och gÄr pÄ byggprogrammet, anvÀnder den matematik de lÀr i skolan i sin praktik.TeorianknytningDet sociokulturella perspektivet har anvÀnts som teoretisk bakgrund i denna studie. Med detta perspektiv utgÄr man frÄn att mÀnniskor lÀr sig i interaktion med varandra, i skolan eller i andra sammanhang. I lÀrprocessen anvÀnder man sig av de fysiska och kognitiva verktyg som finns i det omgivande samhÀllet. Dessa verktyg Àr skapade av samhÀllet, och de medierar vardagen för anvÀndaren. Ett centralt verktyg Àr sprÄk, och med det kommunikation.MetodStudien Àr etnografiskt inspirerad.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen Àr vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utstrÀckning i utvecklingslÀnder med dÄliga sanitÀra förhÄllanden. Under 2000-talet har de nordiska lÀnderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmÀrksammats som ett problem Àven i Norden. För att sÀkerstÀlla att det dricksvatten som distribueras Àr av god mikrobiologisk kvalitet krÀvs att sÀkerhetsbarriÀrerna i vattenverket Àr tillrÀckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmÀrksammats som mer tÄliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, Àn vad som tidigare varit kÀnt.

Finansiella kriser tenderar att drabba ekonomin med ungefÀr tio Ärs intervaller. Prisbubblor med tillhörande djupdykning pÄ marknaden Àr sÄledes inget nytt fenomen. Denna störning i marknadsharmonin har funnits under flertalet sekler och historien har en benÀgenhet att upprepa sig. Bakgrunden till studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för bubbelfenomenet och att, om det Àr möjligt, förhindra att det hÀnder igen. Syftet med studien Àr att pÄvisa faktorer som har haft signifikant betydelse för den sÄ kallade IT-bubblans utveckling i Sverige och Finland under Ären 1995-2000.