Mediernas marknader konvergerar och det finns alltfler medieformer att ta del av samma innehÄll pÄ, sÄ utbudet pÄ mediemarknaden förÀndras. Konkurrensen hÄrdnar, vilket leder till att medieföretag och deras Àgande mediekonglomerat gÄr samman, samt sprider sig horisontellt pÄ flera arenor. Man mÄste synas och konsumeras för att existera.NÀr det skapas nya mediekanaler Àr det av relevans att förstÄ vad det innebÀr. Kritiskt tÀnkande behövs för att behÄlla den demokrati som rÄder och de medborgerliga rÀttigheter som hör dÀr till. MÀnniskor skapar sig en bild av omvÀrlden genom medierna.

Den senaste tiden har kommunernas verksamheter prÀglats av besparingskrav, höjda skatter och nedtagna ambitionsnivÄer, samtidigt som skillnaderna mellan olika regioner i Sverige blir alltmer pÄtagliga. BÄde verksamheter liksom en allt större del av befolkningen drar sig till storstÀderna pÄ bekostnad av landets övriga delar. Av Sveriges kommuner gick 67 procent med förlust 1999 och hela 208 kommuner minskade befolkningsmÀssigt mellan Är 1995 och 2000. Syftet med denna uppsats Àr att genom en jÀmförande fallstudie av kommunerna Smedjebacken och Söderköping undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den utveckling som Àgt rum i de bÄda kommunerna med avseende pÄ omrÄden som offentlig ekonomi och befolkningsutveckling. Avsikten har varit att studera en kommun med en negativ trend och ytterligare en med en positiv trend enligt kriterierna befolkningsutveckling, ekonomisk balans, skuldsÀttning, kommunal skattenivÄ och arbetslöshet.

Den hÀr artikeln behandlar vad de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgÄng under de senaste Ären berott pÄ. Popup-annonser pÄ Internet vÀcker stor irritation hos mÄnga anvÀndare och fÄ uppskattar de annonsfönster som kommer upp framför dem pÄ datorn. Ett svar pÄ att annonsverktyget Àr föga uppskattat var nÀr Microsoft lanserade Service Pack II till Windows XP som innehöll ett popup-filter. Vid lanseringen av popup-filtret sjönk antalet visningar i Europa med cirka 35 procent. Men Àven innan filtret kom mÀrktes en nedgÄng av antalet visningar pÄ grund av restriktivare anvÀndning frÄn portaler till följd av klagomÄl och kritik frÄn besökare.

Den största akuta risken inom dricksvattenförsörjningen Àr vattenburen smittspridning. Dricksvattenrelaterad smittspridning förekommer i störst utstrÀckning i utvecklingslÀnder med dÄliga sanitÀra förhÄllanden. Under 2000-talet har de nordiska lÀnderna drabbats av flertalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott vilket har lett till att mikrobiella föroreningar uppmÀrksammats som ett problem Àven i Norden. För att sÀkerstÀlla att det dricksvatten som distribueras Àr av god mikrobiologisk kvalitet krÀvs att sÀkerhetsbarriÀrerna i vattenverket Àr tillrÀckligt effektiva för alla typer av mikrobiella föroreningar. Vissa mikroorganismer har uppmÀrksammats som mer tÄliga mot olika desinfektionsmetoder, till exempel klorering, Àn vad som tidigare varit kÀnt.

Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgĂ€nglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, Ă€r det nuvarande redovisningssystemet under förĂ€ndring. Redovisningen gĂ„r frĂ„n att baseras pĂ„ den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus pĂ„ relevans i Ă„rsredovisningarna. Detta innebĂ€r ökad anvĂ€ndning av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde snarare Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna dĂ„ osĂ€kerheter kan uppstĂ„ angĂ„ende verkliga vĂ€rdens rimlighet.Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Genom tillĂ€mpning av verkligt vĂ€rde-vĂ€rdering har en ökad osĂ€kerhet uppstĂ„tt i de finansiella rapporterna. Dessa osĂ€kerheter kan vara svĂ„ra att minska om vĂ€rderingarna bygger pĂ„ svĂ„rverifierbar data. Studien Ă€mnar ge en ökad förstĂ„else kring hur revisorer upplever de osĂ€kerheter som uppstĂ„r vid revision av poster vĂ€rderade till verkligt vĂ€rde, samt hur dessa osĂ€kerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger pĂ„  Pentlands (1993) och Carrington & CatasĂșs (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrÄgan om vi ville Äta oss uppdraget att förbÀttra OvanÄkers kommuns Ärsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra Àmne för en C-uppsats. Vi insÄg dock rÀtt snart att en mall inte Àr lÀmplig för en Ärsredovisning eftersom det lÄser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istÀllet att Ärsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.VÄrt primÀra syfte, att skapa en ökad förstÄelse för vikten av kommunala Ärsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar pÄ de problemstÀllningar vi har formulerat. En problemstÀllning var att definiera ?mÄlgrupp? och ?förbÀttra?.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas syn pÄ behov, anvÀndning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lÀrare tar tillvara pÄ specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollÀrarna pÄ behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara pÄ i förskolan?? Hur hanterar förskollÀrarna svÄrigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrÄn ett öppet system.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Sedan 2005 sÄ har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmÀssiga ramverket förutsÀtter att listade bolag redovisar dess skogstillgÄngar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsÀtter att skogstillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde i enlighet med den vÀrderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebÀr detta att publika skogsÀgande bolag vÀrderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas Äsikter om precisionen och relevansen i dessa vÀrderingarna gÄr isÀr.Flertalet studier har gjorts dÀr forskare försökt att ta reda pÄ mer om skogsÀgande  bolags syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom en empirisk undersökning besvara frÄgestÀllningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor pÄverkas av att leva i tvÄ olika kulturer? Och hur pÄverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten stÄr i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill sÀga den svenska kulturen, medan den andra foten stÄr i en kultur som ungdomarnas förÀldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara sjÀlvklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina förÀldrar, men för de hÀr ungdomarna kÀnns deras förÀldrars kultur frÀmmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frÄgor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna gÄr pÄ olika gymnasieskolor i GÀstrikland och mÄnga av tonÄringarna visar pÄ en stor komplexitet i sina svar. Det som de hÀr ungdomarna har gemensamt Àr inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mÀngd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte Àr en homogen grupp.

SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra vÀrdeskapande perspektivNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn de fyra indirekt vÀrdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillvÀxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primÀra data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer frÄn nÄgra lokala samt nÄgra av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillÀmpar sekundÀrdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och InternetkÀllor. Vi redovisar vÄrt inhÀmtade empiriska underlag och analyserar dÀrefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnÄ en djupare förstÄelse för de indirekta vÀrdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vÄr studie pÄ en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel pÄ hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta vÀrden till företags kÀrnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen sjÀlva kan dra stor nytta av att generera mervÀrde till sina kunder.