Bakgrund: I takt med att konsumenters preferenser har förĂ€ndrats, har företag fĂ„tt överge massproduktion till förmĂ„n för produktionssystem som bĂ€ttre avspeglar konsumenternas ökade krav pĂ„ flexibilitet. Ett sĂ€tt för att överbrygga denna utmaning Ă€r att implementera lean production. Även om detta sĂ€tt att producera pĂ„ har tydliga fördelar för dagens företag, verkar lean production Ă€ven kunna medföra problem i avseende pĂ„ att kombinera med den befintliga, i mĂ„nga fall, traditionella styrningen i företaget. En del av styrningen som verkar vara speciellt svĂ„r att kombinera med implementeringen av lean production rör mĂ€tningen av produktionen. Vid en nĂ€rmare granskning visar det sig att det rĂ„der vissa motsĂ€ttningar mellan traditionell mĂ€tning och lean production som kan pĂ„verka företagets beslutsfattande negativt.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgĂ€nglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, Ă€r det nuvarande redovisningssystemet under förĂ€ndring. Redovisningen gĂ„r frĂ„n att baseras pĂ„ den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus pĂ„ relevans i Ă„rsredovisningarna. Detta innebĂ€r ökad anvĂ€ndning av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde snarare Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna dĂ„ osĂ€kerheter kan uppstĂ„ angĂ„ende verkliga vĂ€rdens rimlighet.Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Genom tillĂ€mpning av verkligt vĂ€rde-vĂ€rdering har en ökad osĂ€kerhet uppstĂ„tt i de finansiella rapporterna. Dessa osĂ€kerheter kan vara svĂ„ra att minska om vĂ€rderingarna bygger pĂ„ svĂ„rverifierbar data. Studien Ă€mnar ge en ökad förstĂ„else kring hur revisorer upplever de osĂ€kerheter som uppstĂ„r vid revision av poster vĂ€rderade till verkligt vĂ€rde, samt hur dessa osĂ€kerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger pĂ„  Pentlands (1993) och Carrington & CatasĂșs (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

SammandragUnder vintern 2005 fick vi en förfrÄgan om vi ville Äta oss uppdraget att förbÀttra OvanÄkers kommuns Ärsredovisning, eventuellt göra en mall. Detta tyckte vi var ett bra Àmne för en C-uppsats. Vi insÄg dock rÀtt snart att en mall inte Àr lÀmplig för en Ärsredovisning eftersom det lÄser redovisningen till en statisk modell. Vi anser istÀllet att Ärsredovisningarna ska utvecklas i enlighet med den hermeneutiska spiralen.VÄrt primÀra syfte, att skapa en ökad förstÄelse för vikten av kommunala Ärsredovisningars utveckling, anser vi vara uppfyllt genom att vi svarar pÄ de problemstÀllningar vi har formulerat. En problemstÀllning var att definiera ?mÄlgrupp? och ?förbÀttra?.

Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gÄng varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt mÄnga mÀnniskor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förÀndring har berott pÄ bland annat förÀndringar i samhÀllsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige Àr det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvÀrdering. FrÄn att ha varit en levande industri som stÀders ekonomi har vilat pÄ har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stÄtt tomma eller fÄtt ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.

Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ förskollÀrarnas syn pÄ behov, anvÀndning och relevans av specialpedagogiska kunskaper och specialpedagoger i förskolan samt hur förskol-lÀrare tar tillvara pÄ specialpedagogisk kunskap i nuet. ? Under vilka former ges det specialpedagogiska stödet?? Hur ser förskollÀrarna pÄ behovet av specialpedagogisk kunskap i förskolan?? PÄ vilket sÀtt anser förskollÀrarna att den specialpedagogiska kunskapen tas tillvara pÄ i förskolan?? Hur hanterar förskollÀrarna svÄrigheter som barn uppvisar. Teori: Studiens teori kommer att ses utifrÄn ett systemteoretiskt helhetsperspektiv. Gruppen, i gÀllande studien, pedagogerna, specialpedagog och barngrupp, ska ses utifrÄn ett öppet system.

IASB Àr ett internationellt redovisningsorgan som verkar för att harmonisera och utveckla redovisningsregler. EU:s olika organ har beslutat att alla börsnoterade bolag inom Europeiska Unionen ska följa IASB: s standards som antagits av Europeiska kommissionen i koncernens Ärsredovisning. För att en standard ska kunna antas av kommissionen krÀvs att den inte strider mot rÀttvisande bild och uppfyller kraven för begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jÀmförbarhet. FrÄn och med 1 januari 2005 har alla Svenska börsnoterade koncerner börjat följa dessa nya standarder med krav pÄ ett jÀmförelseÄr vilket innebÀr stora förÀndringar i redovisningen i jÀmförelse med tidigare regler. De nya standarderna har fÄtt beteckningen IAS/IFRS och ersÀtter RedovisningsrÄdets Rekommendationer.

Sedan 2005 sÄ har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmÀssiga ramverket förutsÀtter att listade bolag redovisar dess skogstillgÄngar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsÀtter att skogstillgÄngar vÀrderas till verkligt vÀrde i enlighet med den vÀrderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebÀr detta att publika skogsÀgande bolag vÀrderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas Äsikter om precisionen och relevansen i dessa vÀrderingarna gÄr isÀr.Flertalet studier har gjorts dÀr forskare försökt att ta reda pÄ mer om skogsÀgande  bolags syn pÄ vÀrdering till verkligt vÀrde enligt framtida diskonterade kassaflöden.

Syftet med den hÀr studien Àr att genom en empirisk undersökning besvara frÄgestÀllningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor pÄverkas av att leva i tvÄ olika kulturer? Och hur pÄverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten stÄr i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill sÀga den svenska kulturen, medan den andra foten stÄr i en kultur som ungdomarnas förÀldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara sjÀlvklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina förÀldrar, men för de hÀr ungdomarna kÀnns deras förÀldrars kultur frÀmmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frÄgor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna gÄr pÄ olika gymnasieskolor i GÀstrikland och mÄnga av tonÄringarna visar pÄ en stor komplexitet i sina svar. Det som de hÀr ungdomarna har gemensamt Àr inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mÀngd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte Àr en homogen grupp.

SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra vÀrdeskapande perspektivNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn de fyra indirekt vÀrdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillvÀxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primÀra data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer frÄn nÄgra lokala samt nÄgra av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillÀmpar sekundÀrdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och InternetkÀllor. Vi redovisar vÄrt inhÀmtade empiriska underlag och analyserar dÀrefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnÄ en djupare förstÄelse för de indirekta vÀrdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vÄr studie pÄ en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel pÄ hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta vÀrden till företags kÀrnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen sjÀlva kan dra stor nytta av att generera mervÀrde till sina kunder.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur god intern kommunikation ser ut i verksamheter inomsocialt arbete i Göteborg, Norra Hisingen, och om informanterna Ă€r nöjda med hur denna kommunikation tillĂ€mpas. Även synen pĂ„ Ă€rlighet kommer att undersökas för att se om det finns en koppling mellan Ă€rlighet och god intern kommunikation. Det jag ocksĂ„ vill fĂ„ ut av undersökningen Ă€r om teoretikerna och informanterna, med fokusering pĂ„ arbetstagarna, upplever en gemensam syn pĂ„ vad god intern kommunikation innefattar och om synen pĂ„ Ă€rlighet överensstĂ€mmer med varandra. Kort kommer jag ocksĂ„ jĂ€mföra uppfattningen mellan arbetstagare och arbetsgivare.FrĂ„gestĂ€llningarna:? Vad Ă€r god intern kommunikation, vad Ă€r Ă€rlighet och vilken betydelse har det, enligt teoretiker ochinformanter?? Hur ser arbetstagare inom socialt arbete pĂ„ god intern kommunikation inom deras verksamhet?? Om och i sĂ„ fall hur Ă€r Ă€rlighet kopplat till god intern kommunikation?I denna studie intervjuade jag tio personer som jobbar inom socialt arbete frĂ„n Göteborg, Norra Hisingen.

Stor förvirring rÄder kring hur lufttÀtheten ska mÀtas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhÄlls vid tÀthetsprovning av smÄhus Àr inte alltid applicerbara pÄ flerbostadshus Àven om mÀtenheterna Àr de samma. Detta föranleder problemstÀllningen för detta examensarbete:Varför och hur kontrolleras lufttÀtheten i ett flerbostadshus pÄ ett praktiskt tillÀmpbart sÀtt, som ocksÄ gör det möjligt att jÀmföra resultat frÄn olika objekt?Metoderna som anvÀnds för att undersöka detta Àr litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mÀtmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras.Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtÀtning har stor betydelse för en byggnads energianvÀndning, fuktsÀkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrÄn och in.

Som blivande lÀrare har vi mÀrkt en tendens till en stor geografisk spridning gÀllande var elever bor i förhÄllande till var de gÄr i skolan, vilket har lett till en undran om skolans geografiska lÀge spelar in nÀr eleven ska vÀlja gymnasieskola. Denna fallstudie Àr gjord pÄ Nordens Teknikerinstitut, NTI ? gymnasiet Södra Hamngatan som Àr en friskola. Skolan Àr lokaliserad i centrala Göteborg med nÀrhet till kollektivtrafiken. Som blivande gymnasielÀrare hoppas vi fÄ inblick i friskolans verksamhet och djupare förstÄelse kring elevers val av gymnasieskola.Syftet med studien Àr att undersöka om NTI-gymnasiets lokalisering pÄ Södra Hamngatan i centrala Göteborg Àr av betydelse nÀr en elev ska vÀlja gymnasieskola.

Risk kan beskrivas som ?sannolikheten att drabbas av skada eller förlust? eller som ?sannolikheten att en hÀndelse ska intrÀffa?. Begreppet risk saknar emellertid en allmÀnt accepterad definition. Företagen nÀmner vilka risker de har i sina Ärsredovisningar och halvÄrsrapporter. Problemet Àr att det finns stora skillnader mellan vilken instÀllning företagen har till hur utförligt de ska rapportera om sina risker.