Problematisering: Ekonomistyrning i kostnadsledande företag etablerar stabila förhÄllanden och eliminerar variation för att kontrollera kostnader, vilket enligt traditionell forskning ses som innovationshÀmmande. Samtidigt tycks företag i ökad utstrÀckning arbeta med kombinerade affÀrsstrategiska fokus, dÄ viss innovation har visat sig nödvÀndig för att upprÀtthÄlla konkurrenskraft. Detta problematiserar tidigare forskning inom ekonomistyrning som behandlar affÀrsstrategi som ett val mellan antingen kostnadsledarskap eller differentiering.Syfte: Genom att utvÀrdera om kostnadsledarskap och differentiering kan kombineras för att skapa konkurrenskraft Àr syftet med denna studie att utveckla en fördjupad förstÄelse för hur en lÄgprispositionerad organisation kombinerar och anvÀnder styrmedel för att stödja innovation genom produktutvecklingsprocessen.Metod: Studien utvecklar befintliga teoretiska ramverk genom ett kvalitativt induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. En inledande litteraturstudie resulterade i fem teoretiska förvÀntningar som möjliggjorde en analys av utförd fÀltstudie. Genom att intervjua fem respondenter frÄn olika funktioner och hierarkiska nivÄer i en kostnadsledande organisation som samtidigt utmÀrks av innovativ differentiering, kunde de fem teoretiska förvÀntningarna diskuteras samt utvecklas.

Studier har visat att elever har ett lÄgt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istÀllet som att intresset minskat de senaste Ären. Naturvetenskaplig kunskap Àr viktig bÄde för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhÀlle dÀr de ska ta stÀllning till olika samhÀlliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhÀllets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket Àr en litteraturöversikt, Àr att ta reda pÄ om elever har lÄgt intresse för naturvetenskap i skolan och i sÄ fall varför. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka förÀndringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Bakgrund: UtifrÄn de miljöhot som finns idag har miljödebatten blivit hÄrdare. Alla branscher Àr involverade och företag arbetar för att nÄ upp till de krav som stÀlls. Det finns företag som arbetar mer genuint Àn andra för att ge ett sÄ litet avtryck pÄ naturen som möjligt. Ett exempel pÄ ett företag som arbetar ansvarstagande för miljön Àr det svenska textilföretaget KlÀttermusen. Företaget har frÄn sin start Är 1984 haft hÄllbarhet som fokus och Àr idag en förebild för andra företag inom samma bransch.Problemformulering: Vad kan textilbranschen lÀra sig av KlÀttermusens ansvarstagande hÄllbarhetsarbete?Syfte: Vi vill med vÄr rapport lyfta fram hur fler företag kan arbeta hÄllbart och ansvarstagande i textilbranschen.

Studiens syfte Àr att identifiera informationslogistiska problem och behov med utgÄngspunkt i förÀndringsprojekt inom strategi, organisation och IT för att dÀrigenom visa vad informationslogistik kan lösa för problem och behov. Informationslogistik Àr ett tvÀrvetenskapligt Àmne och rör sig inom disciplinerna informatik, ekonomi/management och logistik. UtifrÄn Àmnets tresidighet valdes utgÄngspunkterna strategi, organisation och IT.Forskningen inom informationslogistik redogör för hur IT kan anvÀndas för en behovsorienterad informationsförsörjning. I korthet redogör forskningen för hur information kan lagras i datalager och hur informationen Àr möjlig att bearbetas med olika intelligenta verktyg. Logistik Àr de bakomliggande förhÄllningssÀttet pÄ hur olika IT lösningar kan förse rÀtt information till rÀtt person.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Stroke Àr en av de tre sjukdomar som Ärligen skördar flest antal vuxna liv ? endast hjÀrtsjukdomar och cancer dödar fler. Bara i Sverige drabbas cirka 20 000 personer per Är. Av dessa 20 000 Personer, rÀddas förstÄs mÄnga till livet. Sjukdomen Àr dock sÀllan komplikationsfri utan leder oftast till en rad konsekvenser, vilka i sin tur kan vara bestÄende sÄvÀl som temporÀra.

En produktkonfigurator Àr en typ av informationssystem som skall stötta konfigurationsprocessen, det vill sÀga sammansÀttning av komponenter till en kundanpassad produkt. Ett sÄdant system har till uppgift att hitta en giltig och komplett specificerad produkt bland alla möjliga alternativ som matchar kundens behov.Flera produktkonfiguratorer finns tillgÀngliga pÄ marknaden idag. SvÄrigheten med dessa Àr att de alla tillhandahÄller olika modelleringsansatser och funktioner som gör det svÄrt för företag att vÀlja det system som matchar bÀst. Trots de uttryckta svÄrigheterna tycks det saknas tydliga riktlinjer för hur en tillverkande industri som stÄr inför valet av produktkonfigurator kan fÄ insikt i detta. Syftet med denna studie Àr dÀrför att, via samarbete med företaget SOMAS Instrument AB, föreslÄ en modell som kan anvÀndas för att tydliggöra de behov och krav som bör styra valet av produktkonfigurator, samt identifiera de aspekter som behöver tas i beaktning i samband med detta.Studien Àr en aktionsbaserad fallstudie som tillÀmpat en modell, baserad pÄ tre teoretiska perspektiv, hos företaget SOMAS Instrument AB.

Debattörer menar att nyttan med revision bör överstiga kostnaden som den medför för att det skall finnas en revisionsplikt. UtifrÄn detta argument frÄgade vi oss vad revision tillfredstÀller för behov hos intressenten eller det vill sÀga vilken nytta intressenten upplever med revision. För att kunna jÀmföra nyttan med kostnaden mÄste nyttan preciseras med ett vÀrde, revisionens vÀrde. Först dÄ man vet vilka behov som, genom revision, tillfredstÀlls hos de olika intressenterna kan man försöka finna de omstÀndigheter som leder till att detta behov förÀndras. Syftet med undersökningen Àr att förklara revisionens vÀrde genom att identifiera de faktorer som pÄverkar revisionens vÀrde och dÀrmed kunna granska fenomen sÄsom förvÀntningsgap och revisionsplikt.

SammanfattningDen demografiska förÀndringen som sker i Sverige har bland annat resulterat i en befolkning med fler personer i högre Äldrar. Bristen pÄ seniorboende i Sverige Àr betydande och den stora gruppen av fyrtiotalister har högre krav Àn tidigare generationer. Detta gör att fastighetsföretagen som erbjuder seniorboende mÄste tÀnka om vid utveckling av nya koncept pÄ marknaden. Tidigare forskning, enkÀtstudier och intervjustudier av koncepten inom seniorboendemarknaden samt fyrtiotalisternas nya instÀllningar, har till viss del gjorts men omrÄdet bör uppmÀrksammas betydligt mer. Syftet med denna uppsats var att utreda hur fyrtiotalisternas attityder och behov pÄverkar samt förÀndrar företagens koncept för seniorboende.

Bakgrund: Vi upplever att mÄnga lÀrare inom skolvÀsendet inte besitter tillrÀckligt med kunskap om hur man bör agera om en elev har svÄra lÀs- och skrivsvÄrigheter. Hur vet man att en elev Àr i behov av dyslexidiagnostisering, och vem Àr det som utför diagnostiseringen? VÄr erfarenhet sÀger oss att det i skolvÀrlden ofta krÀvs en diagnos föra att rÀtt pedagogiskt stöd ska erbjudas eleven. Syfte: Studiens syfte Àr att studera hur forskningslitteratur beskriver utredning och diagnostisering av dyslexi. Litteraturstudien avser att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningarna * Vilken Àr författarens framstÀllning vad det gÀller definition och förekomst av dyslexi? * Vilka tecken/kriterier indikerar nÀr det Àr befogat att göra en utredning? * Vem Àr det som avgör nÀr en utredning Àr befogad? * Hur gÄr en dyslexiutredning till? * Vad blir de pedagogiska konsekvenser av en dyslexidiagnos? Metod: Den metod som anvÀnds för att besvara syfte och frÄgestÀllningar Àr en komparativ litteraturstuide, dÀr fokus ligger pÄ att jÀmföra fem Àmnesadekvata texter, hÀmtade frÄn aktuell forskningslitteratur.

Att vara kvinna och att vara kvinnlig Àr inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebÀr att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten bestÄr av rÄder det delade uppfattningar om. Varje gÄng vi anvÀnder ordet kvinnlig sÄ ger vi det ett innehÄll som Àr större Àn bara det kön som en person Àr född med. Vad detta innehÄll bestÄr av beror pÄ hur vi förhÄller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgÄr frÄn syftet att utforska hur samtida feministiska konstnÀrer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrÄn en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrÄgasÀtts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

Den hÀr uppsatsen behandlar undertransportörens ansvar för godsskador gentemot lastÀgaren inom sjörÀtten. Vi anvÀnder oss av en konstruktivistisk metod i syfte att tillhandahÄlla funktionella och transparenta lösningar pÄ ett antal problem. Uppsatsen tar ett helhetsgrepp pÄ undertransportörens ansvar, men med tyngdpunkt pÄ vad som kan upplevas som oklara rÀttsfrÄgor. Den första frÄgestÀllningen Àr vilka rÀttsteoretiska grunder undertransportörens ansvar bör anses vila pÄ. Om undertransportören Àr bunden av ett konossement Àr grunden för ansvaret det dÀri avgivna transportlöftet ? ansvaret grundar sig pÄ avtal.

AvsÀttningar Àr ett omrÄde inom redovisning som sedan en lÄng tid tillbaka harbehandlats i flertalet rÀttsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsÀttningar inte funnits lÀnge utan tillkom inte förrÀn under slutet av 1990-talet.AvsÀttningar har dock utförts i företagen lÄngt innan denna reglering tillkom.UtgÄngspunkten för att bedöma om en avsÀttning var korrekt nÀr det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed dÀr tidigare praxis hade enavgörande roll. Det Àr Àven en av utgÄngspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsÀttning ges i RR 16som en skuld som Àr oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förÀndrats gÀllande rÀttsfall som berör avsÀttningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmÄl, trefrÄn respektive Ärtionde, hÀmtade frÄn RegeringsrÀttens Ärsbok.