AvsÀttningar Àr ett omrÄde inom redovisning som sedan en lÄng tid tillbaka harbehandlats i flertalet rÀttsfall. I den svenska redovisningslagstiftningen har regleringenav avsÀttningar inte funnits lÀnge utan tillkom inte förrÀn under slutet av 1990-talet.AvsÀttningar har dock utförts i företagen lÄngt innan denna reglering tillkom.UtgÄngspunkten för att bedöma om en avsÀttning var korrekt nÀr det saknadesreglering var om den var förenlig med god redovisningssed dÀr tidigare praxis hade enavgörande roll. Det Àr Àven en av utgÄngspunkterna idag men med skillnaden att detfinns detaljerad reglering som skall följas. Definitionen av en avsÀttning ges i RR 16som en skuld som Àr oviss till belopp eller tidpunkt.Syftet med vÄr studie var att undersöka hur argumentationen kring godredovisningssed har förÀndrats gÀllande rÀttsfall som berör avsÀttningar under 1980-talet samt 2000-talet. För att uppfylla studiens syfte har vi studerat sex referatmÄl, trefrÄn respektive Ärtionde, hÀmtade frÄn RegeringsrÀttens Ärsbok.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt vĂ€rde. Verkligt vĂ€rde har kritiserats pĂ„ grund av det bygger pĂ„ subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan fĂ„ negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att stĂ€lla ytterligare upplysningskrav gĂ€llande vĂ€rdering av tillgĂ„ngar till verkligt vĂ€rde. Denna studie behandlar hur vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde pĂ„verkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvĂ€rdering till verkligt vĂ€rde och resonemang kring införandet av IFRS 13.Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation pĂ„verkas vid vĂ€rdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vĂ€rde. För att uppnĂ„ studiens syfte har en kvalitativ metod anvĂ€nts dĂ€r djupgĂ„ende intervjuer genomförts.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

Syftet med denna studie Àr att uppnÄ ökad förstÄelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förvÀntningar i förhÄllande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och Àr avgrÀnsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman dÀr skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frÄgestÀllningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nÀtverk och sociala relationer. FrÄgestÀllningarna knyter an till tre teoretiska utgÄngspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, tvÄ teorier som betraktar rationalitet pÄ olika sÀtt, dÀrtill Àr forskning om nÀtverk och sociala relationer av relevans för studien.

I StormĂ€n, bönder och landbor undersöks jordĂ€gofördelningen under 1500-talets första hĂ€lft i Kalmar lĂ€n och pĂ„ Öland. UtifrĂ„n kamerala förteckningar frĂ„n denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frĂ€lsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord.Med detta som utgĂ„ngspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken Ă€r tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar lĂ€n och Ölands hĂ€rader och socknar betrĂ€ffande jordĂ€gofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framtrĂ€tt i den första delen.Tidigare forskning inom omrĂ„det fungerar som en teoretisk utgĂ„ngspunkt eller ram för uppsatsen, och dĂ„ kanske frĂ€mst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska omrĂ„den utifrĂ„n de mönster i jordĂ€gofördelningen som framtrĂ€tt.

BakgrundI denna intervjustudie har tvÄ olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhÀllsvetenskapliga programmet. SamhÀllsvetenskapliga programmet Àr till största delen teoretiskt och tÀnkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori Àven innehÄller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig pÄ intresse. Eleverna som vÀljer det samhÀllsvetenskapliga programmet Àr instÀllda pÄ att studera vidare vid högskola/universitet.

Bakgrund: Metoderna för att styra organisationer har varit mÄnga under Ärens gÄng. Under 1960-talet fick budgeten sitt genombrott bland svenska företag. Budgetens frÀmsta anvÀndningsomrÄde var dÄ planering och samordning av verksamheten. Budgeten har sedan dess utvecklats betydligt och har idag flera olika roller och syften. Problem: Under de senare Ären har budgeten utsatts för mycket kritik och dess relevans i dagens företag har ifrÄgasatts.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska litteratur?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r mykoproteins effekt p? postprandiellt blodglukos j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein hos friska vuxna. Metod: Den systematiska litteraturs?kningen till ?versiktsartikeln genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Efter litteraturs?kningen granskades samtliga artiklars titel och abstract f?r att bed?ma relevans. D?refter l?stes artiklar i fulltext och exkluderades om de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Inklusionskriterier var friska vuxna ?ver 18 ?r och utfallsm?ttet skulle vara postprandiellt blodglukos m?tt som AUC/iAUC, efter intag av mykoprotein j?mf?rt med motsvarande m?ngd animaliskt protein.

Bakgrund och problem: TankesÀttet i en bostadsrÀttsförening, vars syfte inte Àr att gÄ med vinst, skiljer sig starkt frÄn vinstdrivande verksamhet. I tidskriften Balans diskuteras att bostadsrÀttsföreningars Ärsredovisningar bör utformas sÄ att lekmÀn ska kunna förstÄ status och stÀllning i verksamheten. Att köpa en lÀgenhet kan vara en av de största investeringarna man gör i livet och föreningens ekonomi kan ha pÄverkan pÄ det framtida vÀrdet av investeringen. Nyckeltal kan vara en bra granskningsmetod.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka nyckeltal, poster och information frÄn Ärsredovisningen som kan vara relevanta vid utvÀrdering av en bostadsrÀttsförenings ekonomi. Vidare vill vi undersöka vilka av dessa nyckeltal och poster som har högst relevans enligt professionen fastighetsvÀrderare.

Bakgrund: PrestationsmĂ€tning och utvĂ€rdering Ă€r ett Ă€mne som varit under stor debatt desenaste Ă„rtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980?talet, dĂ€r den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteĂ„rtiondena vĂ€xt fram som en lösning pĂ„ de problem som kan uppstĂ„ nĂ€r utvĂ€rdering skerbaserat pĂ„ enbart finansiella mĂ„tt. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tten haren tendens att leda till beteendeproblem, nĂ„got som fĂ„tt samlingsnamnet ROI?beteende.ÖverensstĂ€mmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom omrĂ„det och vi finner det dĂ€rmed av intresse att undersöka anvĂ€ndningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av anvĂ€ndningen.Syfte: Syftet med studien Ă€r att kartlĂ€gga och beskriva vilka prestationsmĂ„tt som anvĂ€nds avföretag och vilka eventuella mĂ€t? och beteendeproblem som upplevs vid tillĂ€mpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmĂ„tt.

Börsnoterade företag, belÀgna inom EU, Àr sedan den 1 januari Är 2005 tvingade till att upprÀtta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfÀrdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket Àr att kunna skapa en ökad jÀmförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt sÀte belÀget i olika nationer. PÄ motsvarande sÀtt finns Àven mÄlsÀttningar att stÀrka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillÀmpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. DÀr standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer dÄ ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger.

Mot bakgrund av skolans och samhĂ€llets utveckling under perioden 1968?2011 stĂ€lls iundersökningen frĂ„gan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhĂ€llutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen Ă€r att proven efter studentexamens avskaffande frĂ€mstinriktas pĂ„ individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhĂ€llsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hĂ€mtas framför allt frĂ„n Tomas Englunds undersökningar frĂ„n 1986 omsamhĂ€llsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om lĂ€roplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning Ă€r den demokratiska utbildningskonceptionen. OcksĂ„ sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhĂ€llsutvecklingen.ÄmnesmĂ€ssigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, sprĂ„kvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.

Bakgrund: Bröstcancer Ă€r den mest förekommande cancersjukdomen bland kvinnor vĂ€rlden över. Den vanligaste behandlingen mot sjukdomen Ă€r kirurgi, vilken innefattar mastektomi dĂ€r hela bröstvĂ€vnaden tas bort eller lumpektomi dĂ€r endast en del av bröstvĂ€vnaden avlĂ€gsnas. Det kirurgiska ingreppet kan medföra negativa konsekvenser för kvinnorna ur ett fysiskt, emotionellt och socialt perspektiv. Det kan Ă€ven pĂ„verka kvinnors kroppsuppfattning samt hur kvinnorna ser pĂ„ sig sjĂ€lva. Syfte: Att belysa kvinnors kroppsuppfattning efter kirurgisk behandling dĂ€r hela eller delar av bröstet tas bort till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt innehĂ„llande 12 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors kroppsuppfattning efter genomförd kirurgisk behandling. Samtliga inkluderade artiklar kvalitetsgranskades, söktes igenom efter likheter samt skillnader och sammanstĂ€lldes sedan iform av subkategorier och huvudkategorier i resultatet. Resultat: Åtta olika subkategorier framkom: kĂ€nsel, attack mot kroppsuppfattningen, identitet och feminitet, attraktion, minskad kvinnlighet, yttre fasad, normer och ideal och rĂ€dsla.