Sök:

Sökresultat:

1414 Uppsatser om Kemi och biologi Department of Physics - Sida 4 av 95

Kemiundervisning : hur förberedda eleverna från grundskolan anser sig vara att möta gymnasieskolans kemiundervisning på det naturvetenskapliga programmet?

Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap..

Efter Energiutmaningen : Vad hände med undervisningen i fysik?

The purpose of this thesis is to try to find out what effect subject oriented projects like Energiutmaningen has on the teachers, with a focus on teachers? physics education. What was the experience for the teachers who participated and what effects did the project have on them. Four teachers were interviewed through qualitative interviews. From the result it showed that the most experienced teachers, who have been teaching physics for many years, gained a new perspective of their teaching, through their participation a development showed in their education.

Lärarstuderandes inställning till de naturorienterande ämnena

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Kvantfysiken och den nya myten? : En studie av Fritjof Capras och Danah Zohars böcker om kvantandlighet

This study is about quantum physics and the role it can play in a religious perspective. I intend to examine how moderna physics may be related and understood as New age and Myths. My material consists of two books in the new age genre: "The Tao of Physics" by Fritjof Capra and "The Quantum Self" by Danah Zohar. My first two question to these books are which 1) religious and 2) scientific content they have. My other questions are too 3) investigate and demonstrate how these books are new age and 4) to exanine how the books can function as myths and adopt mythical features.

Laborationer, intressets grund?

Primära syftet med detta examensarbete var att arbeta fram laborationer i hopp om att med hjälp av dem fånga och höja elevernas intresse för ämnet kemi. Undersökningen genomfördes med två enkäter och ett laborationstillfälle med en elevgrupp. Eleverna fick först fylla i en enkät gällande deras utgångsintresse och åsikter om kemi. Efter detta följde laborationstillfället då de framtagna laborationerna genomfördes vilket följdes av den andra enkäten.Studien genomfördes i Sverige och Finland och resultaten från dessa två undersökningar jämfördes sedan i syftet att undersöka skillnader mellan svenska och finska elevers intresse gällande ämnet kemi.Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige.

Högskole- och universitetslärares syn på studenters färdigheter i biologi

Enligt Läroplanen för den frivilliga skolreformen 1994 (Lpf-94) är gymnasieskolans uppgift att ?fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse inför yrkesverksamhet och studier vid universitet och högskolor??. Dock har jag av egen erfarenhet sett att nya studenter, som kommer direkt från gymnasiet till högskola eller universitet, möter problem som hade kunnat undvikas om de varit tillräckligt förberedda för högre studier. I detta examensarbete har jag undersökt vilka färdigheter nya studenter behöver för att vara förberedda då de påbörjar biologistudier vid högskola eller universitet. Genom forskningsintervjuer med åtta högskole- och universitetslärare vid grundkurser i biologi har ett antal färdigheter som nya studenter har, saknar och behöver, då de påbörjar högre studier i biologi, utkristalliserats.

Verklighetsanknutet temaarbete: ett sätt att öka intresset
för kemi?

Undersökningens syfte var att studera om tematiskt verklighetsanknutet skolarbete i kemi ökade elevernas intresse för ämnet eftersom intresse är viktigt för motivationen att lära. Kemiska teorier och begrepp studerades och användes för att beskriva ett verkligt sammanhang. Under en minikonferens redovisades arbetena på affischer samt med små demonstrationer. Genom enkäter undersöktes elevernas intresse för kemi före och efter arbetet samt om eventuella förändringar i detta hade samband med sättet att arbeta under perioden. Tio elever av 23 angav att de fått ett ökat intresse för kemi, varav fem på grund av arbetssättet.

Attityder till de naturvetenskapliga ämnena ? sett ur ett lärarperspektiv

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga ämnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gå vidare med resultaten och få igång tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga ämnena. Genom en enkätundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lärarna är positiva till att utveckla kvaliteten i ämnena men att de är mindre intresse-rade av att delta i något projekt som främjar detta..

Laborativ kemi: ger ökat intresse ökad kunskap?

Syftet med detta examensarbete är att se om ett laborativt, utforskande arbetssätt kan få elevernas intresse för ämnet kemi att öka. Dessutom undersöks också om deras kunskap i ämnet kan påverkas av de laborativa arbetsmetoderna. Arbetet har utförts i en klass på 21 elever i år 8, och undersökningen är gjord i helklass. Mätmetoder som använts är reflektionsböcker, prov samt enkät. Dessa metoder sammantaget ger relativt hög reliabilitet eftersom jag använder mig av sk.

Laborativt arbetssätt: ett sätt att öka elevernas förståelse
för ämnet kemi

Syftet med vårt arbete var att undersöka om man genom ett laborativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för kemi i deras vardag. Undersökningen gjordes i årskurs sex under tidsrymden av sju veckor i två skolor, den ena i Piteå den andra i Kalix kommun. Under våra praktikveckor hade vi regelbundna lektioner där eleverna själva fick laborera kring förutbestämda experiment. Som mätinstrument använde vi oss av två kunskapstester, en i början och den andra i slutet av praktikperioden. Förutom detta så baserade vi även vårt resultat på elevintervjuer.

Fortsatta studier i kemi : Orsaker bakom gymnasieelevers val för framtiden

Syftet med denna studie var att se närmare på gymnasieelevers vilja och lust för fortsatta studier i kemi. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer av tio gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet på en mindre ort i Sverige. Resultatet visade på att alla dessa elever ville läsa vidare efter gymnasiet, men enbart två kunde tänka sig en kemiutbildning. Övriga elever hade antingen redan bestämt sig för någon annan utbildning eller blivit avskräckta från att läsa kemi på grund av sättet undervisningen var upplagd i skolan. De elever som möjligen skulle vilja läsa vidare inom kemiområdet kände, liksom flera av de andra eleverna, att skolan inte givit tillräcklig information kring möjliga yrken inom de olika naturvetenskapliga områdena..

Hur många poäng måste jag ha för att få VG? : en samstämmighetsanalys av betygskriterier och skriftliga prov i organisk kemi, kemi b

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi.

Undervisningsmetoder i fysik : En jämförande studie mellan den svenska och den finska skolan

In the current situation there is not much written about assessment of laboratory work, and the majority of the working physics teachers are retiring and there are only a few newly qualified physics teachers. The purpose of this thesis is to examine how physics teachers assess laboratory work within upper secondary schools, with Gy2011 in mind. The new grade system, Gy2011, has a larger focus on the laboratory work then the earlier system Lpf 94. Skolverket has in their man-ual with examples of assessment two different sorts of laboratory experiments. The first assess-ment is regarding the planning of a laboratory work and the other about how able the pupil exe-cutes laboratory work.

Att introducera laborationer: skapa ett undersökande,
bearbetande arbetssätt i kemi för elever i år fem

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Empirecraft

I have in my thesis produced a start of a multiplayer, voxel, strategy sandbox game withadvanced AI. The world is made out of voxels in the form of blocks that both the players andother units can affect and change. In a world where every block follows the laws of physicsfor both fluids and physics. The game is designed for several players that fights for controllover land and resources..

<- Föregående sida 4 Nästa sida ->