Att ingÄ Àktenskap Àr nÄgot naturligt för oss mÀnniskor, men Àktenskap kan se olika ut beroende pÄ varifrÄn man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig Ät i regler och mening med Àktenskapet. Vad hÀnder nÀr personer frÄn skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie Àr att undersöka hur blandÀktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen sÀger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som anvÀnts för att fÄ svar Àr kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begrÀnsning av resurser för att göra en sÄdan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstÀmmer.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vad förskollĂ€rare anser om barnlitteraturens betydelse, hur barnboken anvĂ€nds i verksamheten och hur detta kan kopplas till lĂ€roplanen. Undersökningen bygger pĂ„ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Undersökningsgruppen bestĂ„r av fem verksamma förskollĂ€rare, vars Ă„lder och arbetserfarenhet varierar.Resultatet visar att pedagogerna frĂ€mst anvĂ€nder barnlitteratur vid höglĂ€sningsstunder, dĂ„ barnen ska vila. LĂ€sstunden bearbetas genom samtal eller uppföljande aktiviteter. Även barnen anvĂ€nder litteraturen, dĂ„ de pĂ„ egen hand tittar och ?lĂ€ser? i böckerna, enskilt eller tillsammans med andra.

Denna studie har som mÄl att analysera svensklÀrares syn pÄ skönlitteraturens mening och syfte, bÄde i ett generellt perspektiv och i relation till litteraturen inom svenskÀmnets litteraturundervisning. Studiens empiriska material bestÄr av sex intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare, fem pÄ gymnasienivÄ och en pÄ högstadienivÄ. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr i studien hÀmtade frÄn tidigare forskning om litteraturundervisningen inom svenskÀmnet, och utgörs av fyra olika traditionella tyngdpunkter i litteraturens undervisningssyfte, kallade Àmnesemfaser. Utöver detta blir lÀrarnas intervjusvar Àven analyserade och diskuteras utifrÄn en pÄgÄende litteraturvetenskaplig diskussion om tolkningsmetodik och svensklÀrares pÄstÄdda alltför subjektiva analysförmÄga.Resultatet visar en litteratursyn som grundar sig i en blandning av alla olika emfaser, och utifrÄn lÀrarnas svar blir litteraturen ett mÄngfacetterat utbildningsinstrument med olika roller i elevers utveckling av skilda förmÄgor. De mest framtrÀdande syftena med litteraturen, bÄde generellt och pedagogiskt, Àr enligt lÀrarna att ge allmÀnbildning, skapa förstÄelse för tidsepoker samt för andra mÀnniskor, ge sprÄktrÀning och utveckla den egna kreativiteten.

Detta examensarbete innehÄller en introduktion till informationssystemutveckling och Requirements Engineering (RE). Vikten av att utföra RE pÄ ett effektivt sÀtt Àr stor. Hela informationssystemet blir lidande om denna del inte utförs pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. För att utföra RE finns en rad tekniker och verktyg. Detta arbete behandlar en teknik i RE, nÀmligen Use Case-modellering.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka vilken skönlitteratur svensklÀrare pÄ gymnasietföresprÄkar samt studera om lÀrarna har speciella vÀrderingar kring litteratur. Detta för att sevilken sorts inofficiell skolkanon det finns i den svenska skolan i dag. Fem intervjuergenomfördes med svensklÀrare pÄ gymnasiet frÄn tre olika geografiskt placerade skolor inorra SkÄne. De frÄgor vi sökte svar pÄ Àr: Vilken skönlitteratur vÀljer en svensklÀrare pÄgymnasiet att anvÀnda i undervisningen av sina elever? Vilka faktorer styr svensklÀrares valav skönlitteratur pÄ gymnasiet? Resultatet visar pÄ att det existerar en skolkanon, enskolkanon som styrs av lÀrarna och vad de sjÀlva lÀste under sin gymnasietid vilket till storadelar innebÀr klassisk litteratur.

Det primÀra syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka vilka undervisningsmetoder som anvÀnds i olika verksamheter, samt hur praktiker inom skolan ser pÄ integrering av autistiska barn. För att ta reda pÄ detta har vi dels tagit del av tidigare genomförd forskning, dels har vi Àven gjort egna empiriska studier. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer frÄn tre olika yrkesgrupper. Detta för att fÄ mÄngfald och olika perspektiv pÄ vÄr problemformulering. De resultat vi kommit fram till stÀmmer förhÄllandevis vÀl överens med den litteratur vi tagit del av.

Denna studie Àr en litteraturstudie dÀr kurslitteratur i matematikdidaktik har undersökts med avseende pÄ hur berÀkningsstrategier för subtraktion beskrivs. Kurslitteraturen anvÀndes vid Stockholms universitet lÀsÄret 2008/09 i kurser som riktar sig mot matematikundervisning i tidiga skolÄr. Beskrivna berÀkningsstrategier i den undersökta litteraturen kategoriseras i en matris över olika berÀkningsstrategier. Matrisen bygger pÄ forskning om vilka berÀkningsstrategier som elever anvÀnder dÄ de utför berÀkningar i huvudet. Det Àr bÄde strategier som eleverna fÄtt lÀra sig i skolan och strategier som de sjÀlva har utvecklat.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ vad som menas med begreppet En skola för alla och hur det uppfattas och tolkas av skolpersonal pÄ tvÄ skolor. Jag har tagit del av skolornas mÄl och tankar för att skapa en skola för alla. Undersökningen har skett i tvÄ omgÄngar, först en enkÀtundersökning om tolkningen av begreppet och sedan djupare intervjuer med tre personer som arbetar pÄ skolorna. Innan jag begav mig till skolorna tog jag del av litteratur kring Àmnet en skola för alla. Jag fann att merparten av den litteratur och de handlingar jag tagit del av har en negativ syn pÄ sÀrundervisning och andra skolformer sÄ som sÀrskolan.

Allt fler företag kopplar upp sig mot Internet och anvÀnder sig av en s k brandvÀgg för att skydda sitt interna nÀtverk gentemot omvÀrlden. BrandvÀggens uppgift Àr, nÄgot förenklat, att endast slÀppa igenom tillÄten trafik.DÄ vissa företag utsÀtter sig för större risker genom att anvÀnda sig av osÀkra tjÀnster som t ex Telnet skulle det hjÀlpa dessa om man gjorde en undersökning av vad litteraturen rekommenderar rörande osÀkra tjÀnster samt hur företag hanterar problemet i dagslÀget. För att ta reda pÄ detta gjordes en litteraturstudie samt en enkÀtstudie.Vi konstaterar att det rÄder enighet i litteraturen om att Telnet bör sÀrbehandlas gentemot icke osÀkra tjÀnster och helt blockeras om den inte behövs samt sammanstÀllde ett flertal rekommendationer rörande Telnet.Resultatet visar att vissa brandvÀggsadminstratörer följer delar av litteraturstudiens rekommendationer, men att ett flertal inte gör nÄgonting för att fÄ Telnet sÀkrare. Undersökningen visar Àven hur brandvÀggsadministratörerna har löst problemet med Telnet..

Detta examensarbete Àr en studie om danslÀrares val av undervisningsmetoder och hur dessa kan förÀndras. Syftet med undersökningen var att synliggöra hur danslÀrare förÀndrar sitt sÀtt att undervisa beroende av hur undervisningsgruppen ser ut, elevernas Älder samt hur danserfarna eleverna Àr. Uppsatsen behandlar danslÀrares tankar om val kring olika undervisningsmetoder. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med verksamma danslÀrare. Litteraturen behandlar förklaringar av danslÀraryrket, vilka och hur olika institutioner styr danslÀrarens arbete och förklaringar av undervisningsmetoder för danslÀrare.

Syftet med vÄr uppsats var att hitta svar pÄ hur lÀrare samtalar med barn om döden och hur barns tankar om döden vÀcks. Vi har tagit del av mÄnga olika teorier som sÄvÀl internationella som svenska forskare har skrivit. Detta har gjort att vi har fÄtt ett brett underlag till vÄrt arbete. Litteraturen har varit inriktad pÄ Àmnet, nÀmligen hur samtalet bör gÄ till, barns tankar om döden, barns reaktioner samt de vuxnas del i barn sorgeprocess. Genom intervjuer med lÀrare och kuratorer har vi fÄtt en bild av hur verkligheten ser ut och har sedan kunnat jÀmföra vÄrt resultat med den valda litteraturen.

Syfte: Avsikten med denna undersökning Àr att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid anvÀndandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som stÄr omnÀmnda i litteraturen i ett antal problemomrÄden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött pÄ dessa. Detta innebÀr att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekrÀftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som Àgde rum vid Besam Productions anlÀggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.